Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - arvodhliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landtliga arbeten. swa at hwar ärwodhis timen griper
annan a bake MB 1: 376.
arvodhliker (ärwdhliker), adj. förenad med
arbete, mödosam. godher thiänisto man han gör
gladhlika sins owermantz budh oc wilia än tho at theth
är ärwdhlikt MB 1: 134.
arväxter (aar-), m. = ars växter. aar wäxthen
som thik tilburdhe ath nytia JP 14. törska aff
aruexstin SD NS 1: 363 (1404). MP 2: 301.
arädhe, n. [Isl. áræði] mod. siälin hawer thre
krapte, skäl oc lösta oc arädhe MB 1: 461.
aräk, n. L.
aröra (aa-), v. röra, angå, vara af betydelse.
som tätta forscrefna skipte ok arf a rörer SD NS
2: 2 (1408). i thy som manga manna helsa arörer Su
155. ey giorth thz ära a rörir SO 18. tha skulu al
ärändhe räthas som noghot a rörir (äro af någon
vigt) ib 24. — part. pres. arörande, 1) rörande,
angående, vidkommande. jak ... kännis ... mik
mäktoghan oc myndoghan giorth haffwa ... herra haquon
... offwir alt thet mik arörande är (allt hvarmed
jag har att skaffa, allt som tillhör mig) i
westragötland SD NS 2: 332 (1410). bidhiom wi idher ...
som thetta ärendit arörande är VAH 24: 322 (1442).
ib 323 (1454). — med dat. nokre the bref thesso goze
arörandhe äro SD NS 1: 688 (1407). thet ... som nokrom
arörande ware aff the i nämpdene sitia ib 2: 162
(1403). ib 92 (1409). VKR 31, 33. 2) som skall
behandlas, som är i fråga, naar nakor särlikin oc
groff ärande äru arörande Bir 5: 22. ib 24.
as (aas. -ar), m. [Isl. áss] L. 1) bjälke.
stödhrena som äru wnder systranna chor gwlff ällir aasana
(trabes) Bir 4: 85. offwan wppa aasomen (trabes)
skal gwlffuit byggias ib. alla idhra asa oc stängher
hänghia fwlla mz owerflödoghom klädhom LfK 97.
Jfr betas. 2) ås. en branter aas war a hans
leedh Iv (Cod. B, C) s. 229. — ss ortnamn. duas colonias
jn asenom in parochia biærghsætrum SD 2: 571 (1309),
573 (1309). linderaas ib 603 (1310). söötaasa ib 701
(1300-1310).
as (aas), n. as. hwar et aas faller a en mark
Al 2783. ib 7035, 9101, 9678, 9694. Jfr ramna as.
as (aas), n.? [Isl. ass. Mnt. as? es. Fornfranska
as] äss, den sida på en till tärningspel begagnad
tärning, hvilken har endast ett öga. dws oc aas
them kaster hon mäst MD 395.
asaka, v. L.
asaknadher, m. brist, ledh tholikan asaknadh
(för afsaknadh?) och fatikdom JP 68.
asater, adj. L.
asea (a see. aasee. part. pres. aseande.
aseende. asiande. asyande. aasäyande), v.
L. 1) åse, åskåda. han war som en gudh a see
Al 2229. the han a sagho ib 2230. skole neersittia oc
aasee, hure han siin mester skördh forarbeyder SO
104. — part. pres. i sht i abs. dativkonstruktion.
vägiäna äru sua stykelek a seande (att se på) sum var
blandat mz rotne bloþe Bir 4: (Avt) 178. them
aseande (i deras åsyn) KL 131. thöm asyande SO 16.
allom them asiande Lg 3: 203. allom asiandom Lg
31. mangom näruarande ok aseande Bil 461. 2)
syna, besigtiga, undersöka? part. pres. ey wara aff
them aasäyande nogon edhe i the sak begerende FH
1: 31 (1455, gammal afskr.). 3) se till, lita till,
vända sig till (någon med bön om något). part.
pres. med dat. och gen. waro honum thäs aseande ...
at han wilde landzsins laghman wara BSH 1: 188
(1386). — med dat. och ack. at wi eij wiliom älla skulom
them fornämpda boo nokat borgh aseande wara HSH
16: 4 (1369). — med dat. och prep. um med subst. at
wi ... thera hionom aldrigh sculom aseende wara wm
nokra hielp BtRK 38 (1378). som thik wilia ther vm
aseande vara Ber 261.
asea (asya), f. [Isl. ásjá] syn, besigtning. tha
som ... drotning margareta them thit sände til
asyo VAH 24: 321 (1422).
asidhis (aasiidhis), adv. afsides, åt sidan.
staanda widh grindena aasiidhis (för afsidhis?) j
noghrom quämelichom stadh VKR 22. ib 48.
asighling, f. L.
asikke? m. — asikkia elder, m. blixt. kom
thordinna brästir ok asikkia elder Bil 108. wart
snarlika assikkia eeldher oc osigheliket blek oc bwldher
i hymelen Lg 3: 475. Jfr VGL I Forn. B. 6; II
U. B. 13.
asikkia, f. L. åska. asikkionna röst Gr 299.
aska, f. [Isl. aska] L. aska. bran ämskyt ii
asko Bu 22. MB 1: 509. Al 7984. tw hauer nw ligat
ther alt jampt i asken Di 88. war han blek som en
aska Di 131. hans ben ok asku lagdhu the j blykistu
Bil 296. iak är mold oc aska oc owerdhogher
fore thinom öghom MB 1: 191. Ber 81. dräper thu
thina asko (civem; tydligen läst cinem eller cinerem)
ib 85. Jfr böke-, eke-, fal-aska. — asko
blandadher, p. adj. blandad med aska. aat asko
blandat brödh MP 1: 23. — asko graf, f. [Sv.
dial. askgraf] askgrop (framför ugnen). tu haffuer
legath eth aar i askograffuen Di (Cod. B) 322.
— askohögher, m. askhög. MP 1: 255, 2: 78.
— asko odhinsdagher (aska- Lg 3: 506), m. [Isl.
öskuóðinsdagr] L. askonsdag, onsdagen efter
fastlagssöndag. TB 73. SD NS 2: 358 (1411). ST 146.
Lg 3: 506. alt til asko odhinsdax nat ST 146. —
asko öria (asköria), f. [Jfr N. yrja. Sv. dial.
örja] askmörja. steek honum vel i asköriona LB
7: 228.
aska, Jfr undiraskadher.
asker (-ar), m. [Isl. askr] L. 1) ask, askträ.
i ortnamn. ascaby SD 1: 719 (1275-76). 2) ask,
låda. duo askæ in quibus littere domini regis sunt
SD 4: 711 (1340?). 3 aske hånigh BtFH 313 (1413,
nyare afskr.). — Jfr spiutsasker.— aska trä, n.
= askor 1. tag ferskan bark aff asska trä LB 7: 292.
askilia, v. L. skilja, utgöra skilnad (mellan),
vara skild, vara olik. opersonl. med ack. hwru
mykit som a skil skäfwina och stokkin, swa mykit
skil mällan wredhe och hat Ber 109. Jfr skilia a.
askodhan (aa-), f. utseende, hans aaskodhan
(ad-spectus) war som solinna glimber MB 2: 390. thz
liusit syntis swa som manz askodan Gr 297.
askyrdh, f. L.
a slat, f. L.
aslata, f. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
