Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bevara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bevara
107
bevlslikor
förhindra, afvärja, afstyra, beuaradhe hon (sökte
hun förhindra) thz at värlzlica thinga åstundan skuldo
äldre smitta thera siitla KL 331. iak skal thz bouara
swa, at han äller annar skal mik ey fa FI 1376. Iv
1254. thz maghin ij husbondo väl beuara FI 847.
vtan thz atuactelika foresees oc heuaras sniällolica
Bir 3: 77. — akta sig, taga sig till vara. bewara
han aldra liöghst at han skuli aldregh i hans othykkio
koma Ber 256. ib 181. 7) hålla, iakttaga! haffdo
tessom lundom sakt vin the kunno thz bewara the
willo aldregh thädhan fara för än thz husith lagho
iidlie HK 1: 4290. — bevara sik, taga sig tillvara,
hafva akt på sig, akta sig. bewara sik af them
thingom Bir 1: 283. ib 19o. beuara thik toktelika i
thinom sidhuni. mädherfärdhnm ok ordhom. swa at
iugen hafwi iimne til at awita thik Ber 261. tha
skulle hau sik iw bewara thz antipater skulle ban
ey daara 9937. — Jfr obevaradlier.
bevara (bi- 81) NS l: 67o (1407). -ar), v. [Mnt.
heweren, beworren] — bevara sik, befatta sig (med).
conteuiplatiuus beuara sik enkte mz yttro gerningomen
älla värlzlicom thingom Bo 173. KL 380, 409. Bir 1:
226, 4: 26, 5 : 49. Al 4183. VKR 72. ST 412. RK 2:
2588, 4371, 7916. MB 2 : 376, 402. aldrigh scal jac mic
annars mädh them godzom bewara älla nokra til
talan til them hafva SD NS 1: 156 (1402). ib 70 (1401),
235 (1403) u. s. v, att the . . . intet, beware sig
med hiiredz rätt eller liäredz skylder, ytermera än
sweriges lagbook vthwijser GS 49 (1444). Jfr
be-viiria sik.
bevara, v. [Mnt. beworen] styrka, bevisa, tala. ..
hwat som hans menlösa kan bewara oc lagligha
prütfwa (quw se comprobe.nl innocentem) MB 2: 53.
bevarail, f. 1) förvar, vård. iak wil ... thz
(barnet) haffwa i miune bewaran Lg 662. 2) be-
kräftelse. tliil thesseus bre|f inero visso ole högre
bowaran SD NS 2 : 2 (1408).
bevarilse, n. pl. 1) förvarande, bevakning.
til mcro beuarilso tha atirläto the ther väknt folk
Bo 190. 2) bevarande, for gömoiia oc beuarilsen
Bo 114. 3) säkerhet, bekräftelse, til thessins
brefs testamentz oc (för oc testamentz) höghre
be-warilse SD NS 1: 63 (1401). ib 104 (1402) o. s. v.
bevarilse, n. pl. befattning, inblandning, vtan alla
minna arfwa oc iiptekomanda hindir älla bcuarilse
SD NS 1: 231 (1403).
bevaniing (bewarnigh. biwarningh SD NS 1:
163 (1402). byuarningh ib 2: 343 (uio). beväring,
biwaringh SD NS 1: 56 (Hel), 103 (1402) o. s. r.),
f. [ Mnt. bewaringo| 1) förvar, häkte, jnnelykte
them i sinne bewarnigh Lg 3: 188. 2) försvar.
folk til husens bowaring BSH 1: 194 (1387). 3)
befästande, thz mykla ärffwode han haffdhe j
stä-dherna mwran oc bewarningh MB 2 : 279. 4)
säkerhet, bekräftelse, til mer» wisso oc höghre
be-waringh SD NS 1: 1 (1401). til thenna gafwo mere
visso oc bätro bewarning ib 11 (1401). ib 17 (1401)
o. s. v. BSH 1: 182 (1381), 196 (1387), 199 (1387).
beveglira, v. förvägra, som oss hopas ey bewegris
BSH 5: 73 (1505).’
beveka (bevekia. bewiche), v. [Mnt. beweken]
beveka, förmå, låter segh ther till ingolwndo beweko
HSH 20: 162 (1507). till liwilkit wij hans nado
inge-lunde bewoke kwnnä ib 218 (1507). ath bowicho
swo-rigis inbyggiaro ther til ib 22: 12 (1492, gammal
afskr.). hanom ther til bewekia BSH 5 : 317 (1508).
låter aldrig beweko eder till at tage konung hans her
ju i landit igen FM 228 (1505). om theo kwnne
bo-wekias her bliffwa welia BSH ö: 213 (1507). Jfr
beväglia.
beverne, adj. bäfvande, oppa thz jag okke star
tiill skam dröffwelek oc bewerne Lg 3: 63.
bevis, «. bevis, intyg, sehal ban bewijs haffua . . .
liwar han föddcr är SO 102. ib 106.
bevisa (-ar, -te, -ter el. -adher: -at Bir
1: 4. imperat. bewis MB 2 : 200), v. [Mnt. bewisen]
L. 1) visa, låta se, uppenbara, hafdhe honom tlizta
sama teot oc beuist Ta 10. som lifsins wägli liauir
bewiist mz sinom biilgha budhordbuiii Bil 536. Bo ill.
VKR vm. Bir 1: 4, 343, 3: 276, 327, 330. MB 1:
313, 2: 168, 210, 368. Iv 5211. Su 44. tedhes gudz
ängel hänne ok bowisto hanne ok sagdhe at gudh
sko]) al thing KL 307. bewis tik j oss MB 2 : 200.
lians liadh är marghfald hulkin sik mz människionno
swa marghfallelica beuisar Bo 110. 2) bevisa,
ådagalägga, engeu hafuer annat hört mädh skäloiu
bewisas BSH 2: 73 (1399). som lians oppit bre|f
bo-wisar SD NS 1: 377 (1404). swa som iak vil thik
bouisa mz äptir dürno Bir 1: 319. at hans
vpstand-ilse skulle bouisas oc pröuas liuslica mz skälom Bo
237. ib 110. man kan tbz ey mz scriptinne beuisa
ib 13. ib 143. ville ban hänne beuisa at han var äkke
pliktoghir at lydha bänno i thy ib 61. beuisande mz
skälom hänna hop vara tliört ok swiklikit KL 324.
beuiste sik at älska mz gärningom Su 27. swa
bef-wiste hau sik wara saunan gudh Lg 3 : 493. 3)
visa, bevisa, låta röna. hulke ban bcuisto sidhane swa
stora lioflikhot Bo 72. Lg 807, 815. Al 8128. RK 1:
(ity början af Gamla Krön.) s. 163.
bevisa», f. visande, bevisande, ådagaläggande, mz
gerningana teknom ok beuisan Bir 3: 174. til
ren-lifnadz bewisan Lg 3: 197. til lians lielighetz större
bewisau ib 215. —1 bevis, lata see sina bewisan Lg
3: 214.
bevisilse (-else),/. 1) visande, uppenbarande.
swa astuiidhar oc han aff honom hau älskar sins
kärlekx beuisilse (manfestntionem) Su 24. the iironno
prydilse jak bär aa myno hoffdho j mynno bewisilses
(ostentationis) daghoin (i de dagar, då jag måste visa
mig, föra ståt) MB 2 : 200. 2) framställnim/,
utsaga. äpther wars herra bewiselse i thz hälga
ewan-gelium maa eth göth trä ey bära ondha frukt Lg 3:
590. 3) visande, bevis, handling el. tecken sotn
bevisar (en egenskap el. ett tänkesätt), fore störstä
theres jlzsconne bewisilse LfK 217. 4) bevis,
vittnesbörd. thz . . . wppa hwilkit wise män haffua
wppinbarasta skäl oc bewisilse Sn 270. — bekräftelse,
stadfästelse, til thäss mera breffuis visso ok beuisilse
SD NS 2: 74 (1408). ib 287 (1410).
bevislika (bewiseligä), adv. bevisligen. IISH
19: 73 (1505).
bevisliker(bewyseligh.bewislighin.
beuise-llgin), adj. bevis/ig. her swanthii all syn [-bewyse-]igliä-] {+bewyse-
]igliä+} skadhä . . . igen förnögiä HSH 19: 25 (1504).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
