- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
108

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bevisning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bevisning

108

som bewislighit är mot. thera jnciglom FH 5: 43 (1467).
thotta är alt rnet broffwm bowisligit ib. är
be-uisligith ath mina bonadho ok cen krona hänghor
i hans stuffwu BSH 3: 2D3 (1470). thz som beuiseligit
kan vara SO 84.

bevisning (bewisnigh. bewisnig.
bäwiis-ningh SI) NS 1: 235 (i403). bywisning ib 2:
358 (1411). bevising), /. [Mnt. bewisinge] L. 1)
visande, bevisande, uppenbarande, til tronna
styr-kilso ok sanna natursins ok mins mandoms
beuis-ning (ostensimem) Bir 1: 244 . 2) framställning(
förklaring, vt thydhe märkelica tho synina mz faghro
beuising oc vt thydhilsom aff the hälgho
thrä-falloghot ok aff lifsins bok Bir 3: 417. 3)

uppenbarelse, syn. ena hnnda teilso ok benisning liik
thorn sötmanom ok the miskund som mik giordhis
Bir 3: 204. waar herra tedho jeremie prophota ena
bowisning ST 426. 4) bevis, tecken, yttra forman
oc skipilsen som thin älskaro sik oppa took om pinona
oc dðdzscns beskhot, än äller (för är raurj kärlekxsins
bowisning än wanskapilsens (magis est amnris
expressiva t/uam deformitatis indicativa) Su 27. olTr&dho
konugane rükilse til ena bowisning, at thz barnit
skuldo wara liöxte prcstir ST 209. presten gifwer
paecm aff altarono til ena bewisnig at allom thorn
(för allo the) ther äro sainpnadhc skulu lottaghande
wara aff thy hälgho sacrament, ib 192. 5)
bevis, bevisning, vittnesbörd, mz san skäl oc bewisnigh
aff the hälgo skrifft Lg 3: 439. ib 617. BSll 1:
191 (1387), 192, 193, 2: 39 (1396) o. s. v. all brcff
ok bewiisningh iak a tiinna fornämpda godzen hafuor
SD NS 1: 31 (1401). meth allom them rät, broff
oc beuisningh, som iak af fornämpda herrä erie
karlsson hafuer ib 89 (1401). ib 151 (1402) o. s. v.
gör os mera wisso och höghra bowisningli oppa the
gwdherna Lg 3: 116. pungen thager sina bewiisning
(evidenter probat) när kisthan och kieldarin äro
thorn Ber 289. Su 263. SO 61, 102. — intyg, toko the
sanna bevisning oc konungsens bref (cum certo sute
legationis experimento et cum literis) Ansg 195. —
bekräftelse, til thessins bekännilse större wisso ok
be-wisning SD NS 1: 30 (l40i). ib 80 (1401) o. s. v. 6)
rättsanspråk, alla the rätthoet oc bewisning som iac til
thot godzet . . . hafdhe SD NS 1: 18 (1401, nyare
afskr.). 7) anvisning, mz breff oc bewisning pil

allo the räntho RK 3: (sista forts.) 5533. — Jfr
kiirleks bevisning.

bevogllin, adj. [Mnt. bewogen] benägen, j äro
be-wogne tiil at affwärgie cristendomens oc richisens
forderff FII 1: 183 (1497, rf skr.).

bevägha (bewäya. bevega), v. [Mnt. bewegen]
sätta i rörelse; beveka, förmå, lather han med Here
idra tionere wäl bewäya sig tiil at wara thor j welo
haffuo them FH 1: 184 (1497, afskr.). haffuer iacli
. . . beueget . . . claoss honricson ther til ib 7: 91
(i5ii). Jfr beveka.

bevällda, v. [Mnt. bowenden]. — part. pret.
uträttad, som lönar mödan, jw möre wii them bughe
och knictho iw mindre är thot bewänth 11SIJ 22: 56
(1494).

beväpna (beväkna. part. pret. bevänkter),

v. — part. pret. beväpnad, tho wakadho be wän k te MB
2: 90. bewänkte mz örlöghis vaknom ib 127.

beväria, v. värna, försrara. buro then landzende
. . . schal) bewäries och förswaras BSll 5: 98 (1506).

beviiria, v. [Mnt. bcweren, beworren] —
be-väria sikj befatta sig (med), inäd allum thöm landum
ok stadhum . . . skal iak . . . mik . .. enkto bowäria
BSll 1: 132 (1371). skal och ingen beuorkia (för
be-neria^ sigh medh häradz skogh och häradz afgiäld.
vthan the som ther til skickade äro, och äro ägande
i bolbyy CS 41. Jfr bevara sik.

beviirka (bewerka), [Mnt. bewerkeu]
innesluta. läth ban bewerka sik j eeth glas kar ST 530.

beviirua, r. skydda, mik bewärna mz korssens
tekn Lg 3: 471.

bezl (betzl. bazl KL 243-, -ith FI 537. besl:
-it Di 78. bezel Bir 4 : 289. bezeel ib 3: 384.
betzell RK l: (LRK) s. 220. bezil LfK 210.
betzil SD 5 : 479 (1345, nyare afskr.). bedzill
Va 21. belz GO 445. bälz Gr 365. betlz (för
betzl el. beltz) LfK 2iu), n. [Isl. beizl, beisl]
L. betsel, mz forgyltom betzlom oc sadhloin Bo 165.
i betzlo oc grimo Gr 273. at thw ey bort kastar
hans wk ok bezl aff tbinom hals Bir 3 : 330. lagdo
wppa tik sith betzl Su 232. SD 5: 479 (1345, nyare
afskr.). KL 243. Bil 88. Gr 210, 365. Bir 8 : 331, 384,
4 : 289. VKR 35. GO 445. FI 537. Il K 1: (LRK) s.
220. Va 1. Su 237. LfK 210. Di 78.

bezla (betzla. -adhe), v. [Isl. beizla] tygla,
till-bakahålla. gudz räddoghe betzladho oc bowaradho
hennas fäm ythra sinne aff allom syndhom Lg 3: 410.
Jfr ater bezla.

bi (by), prep. [Mnt. bi] vid. blilfua by
(fullfölja?) sin siglatz til ände BSH 4: 317 (1502).
bi, n. (jämte sammansättningar), se by.
bia-, se biii-.

biddare, »1. [Mnt. bidder] tiggare, girughir man
thiggir som biddare thz som trolik människia försmår
som herra Bo 66. KS 34 (88-89, 37). Bir 5: 131.
LfK 143. at enge questores eller biddara wthsendins
a clostersins vegna til ath tiggia kring om landit
Bir 5: 131.

I)id ll, n. [Isl. biff] bidande, väntan, tålamod, bauer
onkte tholl eller bidli RK 1: 1758. ib 2207.

hi]rn [jpres. -er GO 376, 417. -ar Bu 13; Bir 1:
346; Ber 76. imperat. bidha Bo 93. impf. sing. beedh
lv 483, 2200, 2725, 2899; Fr 964, 2592, 2830, 2971, 3081.
bidde Bu 491; Gr 314, (Cod. D) 407 ; Bir 4: 148.
bide Bu 169. bidhadhe Bo 86; Bir 2: 292; refl.
bidhadhis ib 395. pl. biddo RK 1: i648; Bo
250; Bir 3: is; bido Bu 169. bidhadhom Bir 1:
190; bidadho Bir 1: 3. part. pret. n. bidhit It K
3: 1793. bidith ib 1: 3133. bit Al 6632. biit RK
1: 1631. biþat Bu 4), v. [Isl. hilla och bida]
L. eg. låta förmå sig, foga sig, finna sig (i). 1)
bida, afbida, ränta, iin länge är biþat Bu 4. viil
hauin ii . . . biþat ib. Bo 250. — med gen. J)in käre
son biþar þin Bu 13. ib 173. Bil 568. Gr (Cod. D)
407. Bir 1: 190, 346, 4: 148. lv 948, 1974. Al 3445.
summi villo dagsens bidha RK 1: 2309. — med ack.
bijia doma dagh Bu 167. bidde leþan gäst ib 491. KL
182. Bo 86. Gr 314. Bir 1: 190, 2 : 291. RK 1: 1648.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free