- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
130

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - boandsman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

boaiidsman

130

boghskaper

gammal afskr.). 5 : 605 (1346), 662 (1347). 6: 129 (1349). Bil
53, 566. MB 1: 58, 122, 167. KS 65 (161, 72). mwn han nw
i hymmerike bo Ml) 437. haffde ey herran hwlpit mik
nästan haffdhe iak böe th (habitassem) i hälwithe LfK
94. ib 96. got är i fridh boa KS 79 (194, 86). boando
mannoui (bofaste el. jordbrvkande män, bönder) skal
han skipa ok halda fridh .ok frälse ib 65 (160, 71).
boande män äru landz vppohälde ib. SJ 136 (1445).
Jfr lioaildsniail. 2) hålla sig (till), bruka,
åtnjuta. med prep. viþcr. biu]iar iak pik at bona vi[i
þolika kirkio þu vilt Bu 144. jak . . . skal ok hava
. . . en gardli aff clostreno bo vidher i mina
liff-daglia Si) NS 1: 488 (1405). at lanzskap ok alinoghe
liaui rätwis lagh thön te mågho wäl widh boa KS 75
(185, 82). at the nytlia thcnna räät oc si th eghit som
the hafua länge booth widhir TB 72. RK 1: 1978.
widh enkte got tha kunnen i bo Al 7028. 3) lefva i
äktenskap, rachel bojio lägge barnlös för än hon födc
iosep Bu 4. — hafva (köns-)umgänge. han bodhe
mz sinno stiwffmodhor Lg 1004. 4) bebo. at i
maghin bo oc eghna init land MB 1: 373. 5) göra
i ordning, bereda, widh tafio släta then skipat ok bod
är til at skriuas å KS 52 (132, 56). — pryda,
inlägga. ij [2] brynia . . . wel bodhe mz rödha gul l)i
207. — tillrusta. konung artws boor nu sina färdh
lo 1496. — part. pret. rustad, färdig, han war tha
til örlögh boen Al 144. — bon saman, lefva
samman såsom äkta makar, þe bojo saman guþleka Bu
3. honrich kesare ok rafegund kesarinna boþo saman
i renliues hionalagh ib 419. Jfr saman hoa. —
Jfr a-, in-, inne-, mat-, til-hoa, samt näst-,
vidher-boande och dyr-, fiirþa-, gul-, o-,
redlio-, silf-, räl-boin.

boaiidsman, m. [Jfr lsl. biiandmaltr] L.
inbyggare. halda . .. allom boanadzmannom (får boandz-J
i sworike, skane ok forsagdhom landom . . . kärlek ok
gotliwilja ok rätwiso BtRK 33 (1359, orig.).

hodriit,/. L.

boþ, n. se buþ.

hoj) (-ir. -ar), tf [lsl. biiff] L. 1) bod.

i slutför kortare vistelse uppförd koja eller skjul, bygde
sik hop Bu 499. Al 9354. thera tiiild ok thera bodha
ib 5627. waro ther bygda fiim bodhir som syukt folk
lagh j ST 299. ther opsattess stwffwor saler oc bodhor
RK 3: 5645. — hydda hvari fiskare bor under
fisketiden. hwilken som vpbryther annars mans bodli på
fiskielägio SO 292. ib 300, 302, 303. — marknadsbod.
prohibemus tentoria quccunque scu mansiunculas,
dietas bodher, . . . infra sepcs agrorum vol pratorum
fnndi presbyteralis . . . haberi, stant.ibus nundinis
SI) 6: 139 (1349, gammal afskr.). — fäbodf badlio i
bynom ok swa i bodhonom som kallas thorisbodha
ok hctskozarfwct SV XS 2 : 29 (1408, nyare afskr.).
— i ortnamn, curiam meam bodir SV 2: 138 (1292).
ib KS 2 : 29 (1408, nyare afskr.). 2) bod,
salubod. Blkwno bodli CO 488. SD KS 2 : 303 (1410).
SO 49, 143, 152. 3) fö, •varingsbod, visthus. biärgbas
alle tha wardher bodh godh GO 700. — (?) lot up
peter ywen ena steenhodh vnder sit steonhus ok
källaren vnder sama bodh SJ 122 (1443). ib 127 (1444),
166 (1448). katrin schal liaffwa ther frij hws til dödhra
dagha ena bodh och en bordziinda ib 256 (1453). sten-

hus meth kollra bodhar ok all tilaglier ih 283 (i460).
huilkit hus hawer ij [2] källara oc ij (2] bodhor ib. en
gardli meth bodher oc ther til en källare ib 337 (1466).
ib 347 (1468), 348 (1468), 356 (1469), 392 (1472), 396

(1473). — Jfr apotekara-, hak-, ekka-, fanga-,
fiske-, fii-, falle-, gatu-, gnlsmids-, hyrne-,
hön-o-, kiüt-, kiötniaugara-, krain-,
kräm-ara-, kiilne-, niiilte-, ordh-, ris-, sio-, siäla-,
smidhio-, sten-, stranda-, säl-, sälia-, siilla-,
tol-, torgli-, trä-, nndir-, vardli-, vardha-bodh.

— bodha bro, /. L. — boþakarl, m. L. som
bebor en bod el. hydda? ss tillnamn, gyrtll boþakarl
SD 2: 89 (1290). — bodha liighe, n. samling af
bodar, läger, lagdho sin tiäl ok bodhaläghe när
flodli som lupus hetir Gr 270. — bodha rum,
n. [lsl. büdarriim] bodlägenhet, eet bodha rvm i
juna-köpunge SV KS 2: 104 (1409). tu bodharwm SJ I2fi
(1444). — bodha städher, m. 1) hydda, war
herra ledde them i xl aar ower ödhemarka i tiäldoni
oc bodhast.adhom MB 1: 498. ib 500. 2) läger,
lägerplats, jak söker them i thera bodha stadh It K
1: 2301. Al 5530, 5672. — boillia stailll, n.
bodplats. sätter bodh på annarss bodhcståndh SO 302.

— bodha tliak, n. bodtak, taket af en bod. hwilken
som rijfwer annars bodetaak SO 300.

bodha, hodlian, bodhilse, se bu|ia «. s. v.
bodh dyr (-dör),/, boddörr. SO 308.
boj.siiti, m. L.

böe, m. [lsl. biii] L. boende, som bor el. befinner
sig, inbyggare, såsom andra led i en sammansättning.

Jfr a-, härads-, land-, na-, skogli-, stam-,
torn-, YÍJier-boe samt birkarla-, dal-, kaitala-,
keikola-, kutala-, sallax-, skalnings-,
stok-holms-boar.

bofaster, adj. L. bofast, besuten. en boofast
dan-deman DD 1: 146 (1491, eft. aftr. hos Langebek). Jfr

bolfaster.

bofa, n. L. boskap, han ga|f them korn fore alt
thz böta (pro equis et ovibus et bobus et a sin ii) som
i landino war MB 1: 256. ib 199.
hofiilagh, n. L. — bofälags man, m. L.
bofüra, v. [Jfr K. buföra. lsl. biifærsla, /.] flytta
hushåll? sätta bo? skal man tha ... ey byggia liwss
eller boföra LB 7: 90.

bogli, n. = boglier 3. wendo tha pa itli annat
bogh MD (S) 226.

boglier, m. [lsl. bfigr] L. 1) bog (på djur).
lowadhis prestenom brystith oc höglirc bogliin MB 1:
477. höglirc bogher är starkaster i ]ikamenom ib.
Hiist-läked. i AS 137. 2) bog, skeppsbog, sida. bildl. ban
gifwer foro ängom maune bogh (gifver vika för ingen)
Al 3062 (kanske att hänföra till ett annat ord, att
sammanställa med lsl. bugr, böjning). Jfr
bogll-lina. 3) sätt. thz full all pa 011 annan bogh
RK 3 : 2858. — Jfr a]ial-, gasa-, skot-,
|iinf-bogher. — boglia böter, tf pl. L.
boghi. m. se hugl|i.

boglllina, tf. boglina. bildl. pa en löss boglina
BSII 5: 168 (1507). jak . . . sloo lüsan (för liisaj
mins kätis bogh liiner (för bogh linor), ... til
bläsande wädher (datis flatibus navi) Su 237.

bogliskaper? m. lydnad? jdlier werdughet be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free