Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bryggiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bryggiare 154 brystarve
ool bruggit wara SKG 151. i gar brwggo the sista
maltith BSH 5: 114 (1506). 2) tillställa, an-
stifta, åstadkomma, hwa igeen sia han bryggor kiwitli
GO 808. haffuer mattis kade brygget rayeh wppa
någre tesse fryhorne miin (skaffat mig på halsen?
bragt mig i strid med?) BSH 4: 308 (1502). brygger
han myeh myken mystankä och owilie wppa ib 5: 43
(1505).
bryggiare (bryggärä. brwgare), m. bryggare,
ss tillnamn, nicolaus bryggiaro SJ) 2 : 341 (1301).
johanni bryggæræ ib 4: 129 (1329). honing brwgare
SJ 4im (1474). — bryggiara hus (brygerhus),
ti. brygghus. SJ 365 (1470). — bryggiara rodhe?
(bryggiere-), n. bryggredskap, eth bryggiere redba
(för -redhe?) mot panna FH 4: 83 (1499).
bryggio hus (bryggia-. brygge-), n.
brygghus. hryggiahws FJI 4: 46 (1456). medh bryggehuse
oc brypgercdzskap SJ 265 (1458). ib 331 (1465), 371
(1470). BSH 5: 132 (1506).
bryggio kar , n. [Fnor. bryggjukor] bryggkar.
ha|fwa bryggio kar fwl aff bränth win J’M xxxvn.
bryggio kätil (bryggie- SD AS 1: 678 (i407).
brygge- PM 5. bmgge- SJ 339 (1467)), m. [Fnor.
bryggjuketill] bryggkittel. SJ) NS 1: 678 (1407). SJ
339 (1467). PM 5.
bryggio panna (bryggia-, bryggie-. brygg-),
f. [Fnor. bryggjupanna] bryggpanna, medh . . .
stekerhus bryggie panno och brygge redzskap SJ 235 (1454).
ii bryggia pannar BSH 8 : 293 (1470). 1 sondrögh
bryggpanna FH 4: 84 (1499).
bryggio red Ilskaper (bryggio-. bryggia-.
brygge-), m. bryggredskap, oth stckerhus mädh
bryggioredzscap SJ 61 (1439). ib 114 (1447), 155 (1447),
235 (1454). et stekarahus medh all bryggia redhscap ib
204 (1451). niodh hryggeliiise oc brygge redzskap ib
265 (1458).
bryggio skorsten (brygge-), m. skorsten på
ett brygghus? in til then stora brygge skorstenen
SJ 167 (1444).
bryggio stol (bryggia stooll. brygge stooll),
m. eg. ställning hvarpå rostkaret hvilar; bryggeri,
bryggeri-rörelse, bryggia stooll äller annor ämbete
brucha ok fore bender haffua SO 115. ingen i dragara
ämbetet hölle brygge stooll vppo till salu vtan gardz
ib 188. ib 197.
bryggio vidher (-wedher), m. bryggved, ved
för brygd? lot see, at ban hade bryggio wodh innan
mwron BSH 5: 167 (1507).
bryggirska (-erska), /. bryggerska. Sl> 4: 749
(1340, nyare afskr.). Jfr bryggissa.
bryggiskor (». bryggist. brygiat. brygest),
adj. från Briigge. — n. tyg från Brügge. tunicam
cum capa bryggist SJ) 4: 128 (1329). vill ulnas brygest
ib 370 (1334). par vestium de bryggist ib 687 (1339).
vi paria caligarum bryggist ib 711 (1340). ib 5: 151
(1343), 370 (1344), 387 (1344). cum vna pocie panni
brygist langth ib 420 (1345). tunicam moam inænglit
bryggist ib 573 (1346). pro . . . octo vlnis panni bryggist
ib 6: 135 (1349). vnum mantellum brunt bryggist ib
214 (1350, gammal afskr.).
bryggissa (-yzza), f bryggerska. frälsä garþen
bryggyzzouä firi byjä giäldet ok bakara huset bakarän
SR 34. dðren gynoni hwilka bryggissan oc folkit
skulu ingaa Bir 5: 97. Jfr bryggirska.
bryghdha, se brigh|ia.
brygnillg (-ar), f. L. brygd. VKR 36. Bir f>:
117. ii! (3) eller iiij (4) brygningha BSH 5 : 234 (1508).
br yne, /. t n.? brännande, tha skal then giiild*
som giordhe . . . foot for foot. bryne (Cod. B bruna
559) for bryne MB 1: 336.
brynia (brönia 1 i 234; -an lf K 170; o ib),
f. [lsl. bry nja] /.. brynja, <\f metallringar,
stundom af plåtar, bestående skyddsbetärkning för
kroppens öfre del. skiit ban konungin i brystit i
gon-uartona ok sundirsleet brynio hans Gr 263. j thy
samu harklädhe var han som j rätwisonna brynio
Bil 885. kärleksins brynia skal wara owir thera bryst
Bir 1: 18. the tappadhe . . . bryniona mz liulkc the
skullin värnas oc beuaras mot skutomen ib 3: 116.
brynian är aff niangom ringom ib 2: 175. brynian
är aff mangom iarnringom ib 3: 374. brynian älla
platan ib 1: 383. ib 3: 115. brynio oc plato liita the
liggia MB 1: 135. myn liielni myn brynia ok myn
plata RK 1: 307. iak skal arna thik brynio älla
panzara Bir 3: 374. ib 375. marghin lukt brynia bleek
walt färgadh mz manna blode rödh RK 1: 9o7. man
saa ther marga brynio hwit ib 1537. Al 3319, 9328.
Va 20. JJi 59 o. s. v. LfK 170. RK 3: (sista fort*.)
4694, 4805. — brynio hosor (brynia hoasor),
f. pl. [Jfr lsl. brynhosa] skyddande, vanligen af
metallringar bestående, betäckning för benen, fik weland
hanum brynia oc bryniä hossor Di 59. — brynio
ringer (brönia- Di 260), m. [lsl. brynjuhringr]
brynjering, en af de ringar af hvilka en brynja är
sammansatt, ginoni hiälm ok brynio ringa sa man
thera blodh wt springa Iv 4927. ib 3397. Di 260.
bryske, ». = brusk. beon eller brysko MD 314.
bryst (bröst: bröste Bil 446. brist: bristit
MB 2: 356. brust: brustit Lg 3: 349), «. [lsl.
brjöst] L. 1) bröst, haua . . . brot bryst KS
80 (198, 88), giordhe hon cors a bröste Bil 446. vij
itngla . . . giordbado om bristit inz gullindom MB
2: 356. thu hafdhe . . . braz j thino bryste Bir 1:
19. lowadhis prcstonom brystith oc höghre boghin MB
1: 477. bryst är hiärta stadher oc rwm ib. tz drager
s]ommen op aff brystet LB 7: 228. om qwynna bryst
bolnar ib 232. lät hänno skära spina fran bryste Bu
506. tog a henne hwita brysth Ml) (S) 225.
märke-liga dandhe qwinnor, haar klädin bärandis a thcris
brystom MB 2 : 287 . 2) i andlig mening: bröst,
hjärta, sinne, lifpo än nokor guz najia gnista ii hans
bryste Bu 130. han vnto them got ij sit bryst Al
1526. 3) = brystiordh. skiffte i vttmarck som
the hafua skifft i hrystott BtFll 1: 50 (1477. afskr.).
vttinarck vndcr för:no bryst ib 51. skötte por oleffssou
... för x m. bryst sin liustrv jord (för sin el. sina
hustrv brystjord?) ib 203 (1S09). — Jfr
tlir.lllg-brystadher.
bryst, se brist,
hrysta, se brista.
brystang, «.? = bryställge. fordriffwer bryst
angh LB 7 : 332.
brystarf, n. L.
brystarve, m. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
