Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - drikkan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drikkait
199
drira
sin herra ilrikka ib. boddis aff henne drikka ib. iak
skal bedbas mik drikka aff brunnenom ib. häfde
fulstoppa drikka MP 1: 1)5. riidh hanum ey drykka
aff lönto Hasko Bil 697. drukke aff thz fwla watn
Al 2076. hade iinknm drogkit ther pa i then acth
ath tho vildo hempnet pa honriek FM 554 (1512).
2) genom drickande Jira, hålla (dryckeslag), medan
gillet drykx SGGK 104. ib 109. drak bryllöp (firade
bröllop) Di 159. ib 162, 173, 236. drykka ther jwll BSII i:
291 (1501). ib 5: 313 (1508). drikka lipköp SR 47. idlina at
drykka drykkio MP 2: 24«. tha companith drikx (då
skråets gille hålles) SO G9. ib 70. 3) dricka,
omåttligt förtära starka drycker, vandes suennen mz
coni-panom drika ok dobbla Bu 156. — part, pret.
drukkin, drucken, rusig. Bu 170. Bil 892. Bo 169, 204. Bir 1:
«0, 3: 153. Ber 291. giirom waar fadher drukkin aff wino
MB 1: 196. mest alle drokno äre RK 2: 3145. ganst
drokkin ib 3154. — rusgifvande, han drak aldro vin älla
nokou drukcu dryk (vinum et siceram) Bu 194. —
il rikkil sik, dricka sig, genom drickande blifva, med
ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan, drik
tik otyrstnn ok ey druknan KS 24 (53, 25). drak sik
droknan MP 2 : 249. drykka sik drukkin ib. MB 1: 173.
ST 246, 343. — abs. dricka sig drucken, berusa sig. SO
108. — drikka bort, under el. genom drickande
afhända sig. drak ban bort skano l’K 237. — drikka
til, dricka till. drikkcr broder til broder SEG 122. Jfr
tildrikka. — drikka up, dricka ut. thu lot hona
(a: nilum flodli) swa drikka op at ther blcff aff watn
ey ön sup Al 6565. — drikka ut, dricka ut. han
wntfaar then nap ok drak ban wt Al 2288. ib 2640,
10065. Jfr utdrikka. — Jfr in-, til-drikka samt
o-, of-drukkiu.
drikkan, fi. drickande. MP 1: 267. FI 861.
drikker, se (lrykker.
drinkare (drynkkare: -ara MP 2: 246 (på
två sti)), m. [Mnt. drenkerj L. drinkare, mz
drinkarom oc frazarom Bir 2: 168. ib 3 : 26, 199. MP 1: 19,
35, 53, 2: 246. Su 126, 460.
drista (-ir?), v. [Fdan. dristc. Jfr Mnt. drfst]
1) göra dristig, uppmuntra, at han nokon suen ther
til drijster eller styrkor SO 68. sik inbyrdis
styrk-iandis oc dristandis MB 2: 21. 2) lita. jak
be-fructher, at in rikes med oss findz nogro stcmplore,
ther kwngen driistlier gaiischc mykct oppa BSII 6:
458 (l51l). — drista sik, drista, våga. skal ingon
bondo eller landbo sik här widh drista, at hws oc
herborghe wcgfarande nian synia GS 53 (1458).
dristan, fi dristighet, djärfhet, öfverdåd. SD 5: 213.
dristelikn, adv. [Mnt. dristelikcn] dristigt. Su 31.
Lg 3 : 284, 411, 413.
drister, adj. [Mnt. drist] dristig, litande (på), gör
fienden menuiskene ganska dyärffwa ok alth for
my-kitli dristha oppa syna renliffhet Gers Frest 38.
dristoglier (-ugher: -ughe Ansg 233. -uger),
adj. [Mnt. dristich] dristig, modig, israel vart starkir
oc dristoglier MB 2: 71. dristogasta stridzmän ib 137.
fur sin dristogha mandom ib 324. görandis honom
viliogliaii oc dristogliau til stridh ib 108. at iach
mate warii thä[s] dristugare at sökiii mina fiitndä Va
«9. Ansg 233. Di 239. RK 3: 3819. Jfr ful-,
o-dristoglier.
drist ogliet (dristighet. dristikhet Gers Frest
2o), fi. dristighet, djärfhet, öfverdåd. Gers Frest 20.
for eder store dristighot och olydno BSII 5: 152 (1507).
Jfr odristoghet.
driva (dryffua. pret. -er. refl. drifs. impfi. dref.
pl. drivo. part. pret. drivin. drefuen: -et It K 2:
853«. Bo 47. dreffuin: -it Di 30, 179. dreffwin: -idh
BSH 5: 480 (1511)), v. [lsl. drifa] L. 1) sätta i rörelse,
drifva framåt, fiöra fram. the haffdo werk ther fore
driffuit ok starka blidhor wp räth RK 1: 4301. —
köra. manga mz suijth driffua plogh RK 3: 3021.
dreff asnan oc cliamelana . . . heeni til clostrit ST
475. RK 2: 3693. — abs. kom hon . . . drifwande mz
cnom waghn ST 375. ib 474. — slunga framåt, skjuta.
motli wältror oc driffwande wärk PM 4 (jfr värk).
BSH 5 : 348 (1509). 2) drifva, bortdrifiva. med ack.
liüth ok faar ok annat fitä driwo tho ther wp a RK 1:
3230. oen aff idlier skal til flykt, driffwa M män Mil
2: 62. sedan wii hadhoni dreffwidli thöm ther in BSII
5: 480 (l51l). engen storm dreff thorn thädhan RK
1: 1471. drof ängillen af sälikhotinne Bo 97. the
drifna owit aif lians iiiärna Jv 2183. —• med dat.
som androm dryffucr aff sit säte SO 99. — driva
til ryggia, drifva tillbaka, bildl. vederlägga, driffwa
hennas ordh til ryggia Lg 3: 439. — göra om intet,
göra ogiltig, upphäfva, driffwa idlier breff til ryggia
BSH 5: 541 (1514). 3) drifva, tvinga, thu skal ey
swäria om gudli vtan thik driwor (Cod. B vräkig
nödh til, at, wäria sannind MB 1: 459. Bo (Cod. B)
344. Iv 2533. RK 1: 3387. Di 146, 177. tha man skal
nödh driffua fatigher kan wäl riker bliffua RK 3:
1380. — aftvinga, indrifva, sua lotho the aff suerige
dryffua xl ok ixM [49000] lödhug mark RK 1: (sfgn)
s. 173. —påtvinga, pålägga, jak driffwer a danmark
en skat 11K 1: 2872. 4) genom bevisning bringa
el. göra. hwilka siign wij willium . . . till
osan-nindh drifwa SD 4 : 536 (1336, nyare afskr.). —
bevisa, om annars fwnnes oc dryffwes til honom,
bomerket tylhörer BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.).
5) bedrifva, utföra, förehafva. alt thz han mondo i
wärldinno drifwa Al 9818. ib 2711, 3129. Fr 909. MD
(S) 235. driwa nakat thräla ärwodho Lg 3 : 508.
tykker sik haffua sa mykin mandom dreffuit Di
179. swa widha thu hafwer örlögh drifwith Al 9779.
RK 1: 94. thz gaman the drifna tha FI 1418. Iv
58. ät almoghen driuär nokrii ostyrio SD 5: 638
(1347). äiigin ondzskap wiliom wi drifwa MB 1: 241.
Al 3976. Iv 126, 585, 4864. RK 2: 3809, 8498, 8536. mz
thorn wilde han drifwa synd ST 294. dreff thz (höllpå
dermed) swa längho, at hon ey mera haffdo än en
hwffudh stadh Lg 3 : 325. — abs. vara verksam, hålla
på. swa drifua (Cod. B, C, 1), E, F striddo, stryddo^
the then dagli til iinda Fr 1871. 6) tillfoga, äiigin
skuldo androm spot at drifua Iv 119. ib 127. 7)
[jfr Mnt. driven] rena, luttra, nor som the driffwo
silff-widh DD 1: 146 (1491, efit. afitr. hos Langebek). for hwar
lödigh marek, som lian driffwer vten theris lierwaro ib.
allo schole driffua got sülff BSH 5: 513 (1512, nyare
afskr.). 8) drifva, fara omkring, hastigt fiöras
åstad (i luften el. på vattnet), skötin drifw hwarn
wegli wm kringh ban Bil 462. Al 3335. ban (elden)
dreff ower härin wid|ia ib 5631. RK 2: 7873. ther dreff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
