Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fräkin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Yiikin
343
frälsa
n. fräghnath Al 5935), v. [lif. fregua] spörja,
erfara, förnimma, fii veta. thz freghnadho liiiuua
nästa frendir Bil 894. til apulias borgh rnau tho
tidhando fra FI 59. ib 249, 1426, 1980. Fr 2415. Iv
172.*j, (Cod. C) 3001, 3715, 3945. Al 59, 659, 4877, 5727.
RK 1: 354, 2280, 2377, 3286, 337S, 3982, 4146, 4212, 4376,
2 : 3489. Iv ixxv. alla thorn fanga . . . soui ban
freghnadho a thz nainpn tro Bil 897. ib 895. frägnando
winin dröwas aff fatikdom Bir 4: (Dikt) 254. ib
264. romara fräghna ij thy sinno at ban hafdbo alt
italiam inno Al 869. taghar han fra hwat thør war
tiit RK 1: 2604. — spörja (till), förspörja (om), fä
reta (om), med ack. swa brat the alexandrum fräghna
Al 4071. — med prep. til. ther ban ok til hänna fra
FI 716. Fr 1238. RK 1: 3139. —■ med pronominaladverb
sum betecknar en rörelse till ett ställe, jadus tok skadha
ä hwart han fra Al 1065.
fräkill? (fräghin?), adj. [Jfr Isl. frækinn, frcckn,
hvarifrån detta ord, som dock närmast torde vara
hämtadt från Danskan, vtan tvifvel härstammar]
tapper, modig, frodho hin fräghno äller hardho (jfr
frödi cnn frækni Flateijarbok 1: 27 o. s. v.) Iv lxxvi.
fräkuottor, adj. [Isl. frekno’ttr] fläckig,
dragon-tliea är ffräknoth som en orm (colubro similis
macu-loso cortice surgit) LB 8: 41.
fräls (friäls: friälsan Bir 1: 296. frältz),
adj. [/«/. frjåls] L. 1) fri (i motsats till träl el.
underkufvad), kallä ban frälsan man þriil SR 9. köper
thu hebreiskan thräll, ban skal thiäna thik siäx aar,
oc tha siwnda aaritb koinber, tha skal ban fräls
fra thik ganga MB 1: 334. frälsa manna küt oc
tiänaranna ib 2: 364. bödh sina sweua thaka hona
lianum til husfru en hon fräls (libera) ware cllir
til frillo en hon ofräls ware Bil 540. medh frelsum
attii mannum ok friþvitum SR 6, 13. all frältz bion
som riddarom oc swenom oc frälse tilböra GS 28
(1375, or ig.; frältz bion här dock snarare = frälsis
hion). fri ok frälso (för fräls) hwar liyto sit Al
5387. Jfr ofräls. 2) fri, obunden, obehindradt
lät mik . . . frälsan fara tol þin Bu 142. badho
tliöm frälsa fara Bil 236. Or 261. är gudh aldra
skiälikaster oc frälsastor MB 1: 32. fraingar bönin
frälsare mz mcre clarhct Bo 104. at gudh hafwi
friälsan ingång Bir 1: 296. 3) fri, hafvande
frihet (att göra något), berättigad, waro ban friils at
giwa thcm ban wille MB 1: 449. 4) fri, fritt
bestämmande, hon hafdho frälsan vilia at wända sik
til hulkin wäghin hon vilde Bir 1: 48. j sit eghit
frälsa siälfwald ib 5. swa som hon bafui thär frälst
väld til VKR 74. — fri, beroende på fri
bestämmelse. guz thiäuist är friils Bil 236. 5) fri,
befriad (från), med prep. af. sculu fe fräls warä af
J)0 pyänist SD 5 : 476 (1345, nyare afskr.). SR 21.
fräls af frestnigom Bu 135. ib 141. Bo 62. MB 2: 251,
257. hwilka wi aff nokrom (för nokro) marka giolle
onga lodhes frelssa hafwa wiliom BSII 1: 143 (1373).
— med prep. undan, ma en konunger giwa en man
. . . frälsan vndan them laghom han hawer
almänne-lika giwith MB 1: 464. — med prep. for. frelst laudh
for hwariom herra Bil 707. ij ärin frälse fore allom
skat Al U42. 6) fri från ansvar el. straff, gytä
þe hau ey þiir til wnnet, vari fräls SD 5: 480 (1345,
nyare afskr.). 7) skattfri; särsk. genom
rust-tjenst befriad från skatt, åtnjutande frälserätt,
iheru-salem skal thz baffiia friilzst oc frit . . . oc skal
kallas hälgher stadhor (sit sancta et libera) MB
2 : 252. ärkobiscopeuom oc allum androm biscopum
i rikeno i swerike, oc allom kliirkdomenom thöm
som sit godz hawa frälzt af ålder halft mz rät
BtRK 40 (l37ä). som sich mädh nokor broff frolsa
halla willia BSII 1: 142 (1373). hawer riddare äller
swon barn iiffter sik,’et äller flero, är Jiiir nokor son
af, wari fräls alt pär til ban warþcr fämptan arc
gamal SD 5 : 476 (1345, nyare afskr.). BtRK 65 (1396).
kan . . . någon man som friils är, sälia sina jordh
vtgärdis bondum GS 22 (1360). badhe frälsom oc
skat-bonduin ib 28 (1375, orig.). hwilken frälst will hawa
sit godz ib. at . . . therra götz ey aff ålder häfde
frols warit BSII 2: 39 (1396). ib 41 (1396). i frälso
godze SD NS 2: 134 (1409). mit rätta eghit fädherno,
frälst af hedhindom ib 1: 157 (1402). frälst af nath ib
425 (1405). Jfr nadha friils. 8) fri, stäld till
fritt förfogande, öfverlåtet* till oinskränkt besittning.
än nakar hafdho swa frälst götz, at bonum waro
änkte giwith MB 1: 449. är ängin then til swa frälst
götz hawer, vtan gudh siälwer ib. dömpdom wi . . .
karl philippussoni bonum hang fiskewatn fri i oc frelss
at nyttiä FI! 3: 10 (13S2). aiitwardhom wi honom
thä for:da jordh . . . fria, frälsa ok vmbewaradho foro
allom skat SD NS 1: 107 (1402). ib 317 (1404). 9)
frimodig, oförskräckt, glad? mz frälse röst KL 357.
Ansg 193. — ii. frälst, adv. skattfritt, hwar som vtgärdis
bonde är oc hawer frälsis jordh mz sino jordh, ban
ma oy frälst hawa, vthan ban hawir thridiuiigiu mura
a frälsis jordh än sit äghit GS 23 (1360). som frälst
hawa jiyänt (på grund af rusttjenst hafva varit fria
från skatt) SD 5 : 476 (1345, nyare afskr.).
frälsa (fralsa Bu 49i. pres. -ar: frälsa SR 34.
-ir Ml’ 2: 109; -er MB 2: 2s2. imperat. frälsa
Gr 284. fräls ib (Cod. D) 381; MP 2; 46; MB 2: 282.
impf. -adhe Bil 112, 865; Bo 231; MP 2: 109. -te
Bu 76, 207; SD 4 : 408 (1335, nyare, afskr.); Gr 284;
MB 1: 462; Bir 3: 344. part. pret. -aþer. -ter), v. [Isl.
frjàlsa och frelsa] L. 1) frälsa, befria, frigöra
(från träldom et. fångenskap, från det område hvarest
någon hålles i träldom el. fångenskap, från den som
håller någon i träldom el. fångenskap o. s. v.), swa sum
gvdh frälste oos, frälsa af hädue oc hädlijndom, sua
haffwer oc han [icm (trälarne) frälsat, oe fyr nämdir
konungir med lianum SD 4 : 408 (1335, nyare afskr.).
frälsa mill son fangen Bu 25. iak är frälsa[iar fänge ib
174. — med prep. af. pom j>u frälste af präldom Bu 76.
aff tkolkom thriildom frälsir thon holghe ande Ml’
2: 109. gudh frälsadho sanctum petri|ni badhe aff
bandum ok banzsattum maune Bil 112. egcas gik
nüpoghar at frälsa (lösgöra, nedtaga) andream af
corse (venit ut ipsum ileponeret) Bu 141. war herra
frälste israels sönir aff egipto MB 1: 462. han (a:
christus) freisto os af hanom (djäfvulen) Bu 207. nar
jak mz minom dödli frälste (liberavi) aff liälwito
alla mina vtualda män Bir 3 : 344. — frälsa, rädda
(från det som är ondt el. frän den som tillfogar
ondt), hiälp os ok fräls os MP 2: 46. ihesus christus
þoldo döp a corse ... at frälsa väruldena mz sino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
