- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
348

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fröghþ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fröghþ 348 fulakta

ib. ST 357. sände gudh the andro plaghona oppa
landit, thz waro frödhir ib 331. frödde (för frödhe)
ok annor diur Bir 1: 65. paddona ok frödheno ib 2:
9. ib 1: 61, 62, 63, 2: 116, 117, 315, 3: 444. GO 1032.
MB 1: 295, 296, 297, 342, 2: 358. Su 163. LB l: 97, 3:
166. Le ex., som anförts från MB 1: 295, 296 , 297,
342, 2: 358; Bir 1: 65, 2: 116, 117, 315 , 3 : 444; Är 331;
Su 163 kunna föras HU frödll,/.
frögllþ, se fryghþ.

fröken (frögdeken), n. [Mnt. vrouwichen] fröken,
prinsessa, kongen han foldho sin dotther frögdeken
in i lan tor holsteten BSH 4: 312 (1502).
frökiu, adj. Jfr iümfrökin.
frökorn, n. L.
frölimber, m. L.
frölön, /. L.

frör, adj. [Isl. frjdr]. Jfr ofrör.
frörot, f. späd rot! miodyrt hänna frö rot stöt
doger mot ögua wärk LB 5: 81.

frösa (impf. -te, se sanian fr ösa. part. pret.
-ter), v. [Ar. fröysa] göra frusen, belägga med is.
wintorin haffde älwona fröst RK 1: 3353. Jfr saiuan
frösa.

fuglll (Bil 276, 306; Bir 1: 24. fugl MD 20. fugul Bu
157. fugel ib 206. fughil Bil 112,1 806; GO 263, 762.
foghil KL 117. foghl el. foghil förutsattes af
formerna: foghlin KL 117, 118; foghla ib nr; Ta 4; lv
426; Bir 1: 51; MD 172 d] foghlom KL 317; LfK 141.
fagl el. fagil förutsattes af faglom Lg 3: 1 .pl. -ar),
m. [hl. fugl] L. fogel; äfven i allmh. flygande djur.
vedde han som fughalare fugel Bu 206. rymde
rasklika. som fuglll flughi Bil 276. fenix fughl ib 306.
tha ilughu nidhor adhughe fughla MB 1: 183. thässe
fughla are idher forbudhne ib 359. liatskäwa, oc alt thz
fughla kön som fyra fötir hawer ib. alt swart fogla
kön (Cod. A fyghle 359) ib (Cod. B) 561. är han
likir enom flygande örn vndir hulkom andro foghla
flygha Bir 1: 51. the vildlia foghla MD 172 d. fisk
fugl oc diur ib 20. Bu 157. Bil 112, 802, 806, 899. ra
4. MB 1: 97, 157, 167, 168, 169, 170, 171, 172 , 236, 428. KS
2 (4, 2). GO 263, 605, 762. KL 117, 118, 317, 370. Bir
1: 24, 52. Lg 3: l. LfK 141. alf thcnne sma fugla
(näml. bina) lära sidher MD (S) 268. — Jfr pa-,
somar-fnglll. — fughla duu, n. fogeldun. Bir 1:
227. — fughla galder, m. foglars galande el. sång?
viis man ok spaa aff fughla galdrum Bil Hl, —
fughla gildri, ». L. — fughla hamber, m.
fogelhamn. (skop sik sielfuan j) fughla ham Bil 447.
tappadhe han fughla ham ib. — fughla hiiirta, n.
fogelhjärta. äta . . . fàrst fughla hiärta Bir 2: 241.
drikka . . . färst fughla hiärta blodh ib. — fughla
kiöt (-köt), n. fogelkött. MB 1: 395. —
fugllla-leker, m. L. — fughla liknilse, f. fogehkepnad.
fughla liknilsen war borto ST 312. — fughla piiline,
m. fogelpenna, fågelfjäder. Su 37. — fugllla ren
(foghla-), /. L. — fughla sauger, m. foglars
sång, fogelsång. thu skalt ey thro oppa fughla sang
ST 32. — fugllla skari (foghla-), m. fogehkara.
sa iak ther een foghla skara lv 430. Jfr fughl
skari. — fughla ärt, /. fågelärt, vida cracca Lin?
om man faar räfformar oppo fötir eller hender, ta

skal man taga fwgla erter oc siwda tom j strand vatn
LB 7: 289.

fuglilare (fughalare. foghlare), m. [isl.
fuglari] fogelfängare. voddo han som fughalare fugel
Bu 206. blifwa the (foglarne) ther fäste af thy bikeno
ok limeno som foghlarin hawir ther til reet Bir l:
51. ranqualdo fuglara SD 4 : 370 (1334). Jfr föghlare.

fuglil skari (fogel skari: -a MD (S) 304),
m. fogelskara. MD (S) 304. Jfr fugllla skari.

fukt, /. ? [Jfr Mnt. vucht, adj.] rök, ånga. fwcth
och då ni i wäderett stod RK 3: (sista forts.) 4831.

fuktogher (-igh), adj. [Mnt. vuchtich] fuktig.
inaghan är kaldh och fuktigh LB 7: 169. then
fuk-togha hiithan ib 171. om may manadhen, huilkin som
är varm oc fwktigh ib 178.

fnktoghet (fuotughet. fuktigheth), f. [Mnt.
vuchticheit] fukt, fuktighet, vätska, fwctighot i ögonen
LB 7: 160. for then groffwa vesko oc fuktoghet som
or i brystot ib 166. then fwktoghet om natthen or
komen aff hoffwdit ib 167. tz gör fuktigheth i maglian
ib 172. thon slemmen och fuctughetin varda qwiith
ib 179.

ful (full Su 191. /. ful. fwll (i rimslut med
sk i wi) MD 396. n. pl. ful. full Ber 29. fwll MB
1: 359), adj. [hl. full] L. eg. rutten. 1) oren,
slinkande, thro krypir j skiwl oc warder swa fwll
som rykande träk MD 396. jak slaar ey wht thz
fula watn för än jak faar thz rena GO 597. KL
226. Al 2673, 2676. ful söl- ok smitan Bu 183.
thäss-köns diwr äro fwll oc oreen MB 1: 359. hulkins
fulo lokt ängin forma at thola Bir 1: 71. 2)
fædus, ful, stygg, andra siw köör . . . fwla oc
maghra MB 1: 236. tha syntis trägardhin mykyt fwl
(deformis) aff grafwomen Bir 3: 65. fik fula sot Bu
199. fik bradha banasot fula ok ledha Bil 112. hau
giordhe römska rike fwlt aff faghro Lg 307. huath
hon (skriften) är . . . fagher olla ful KS 52 (132,
56). grvm ok fwl diur, suÄsom äru biorne ok ulua
ib 29 (72, 31). Bir 1: 164. — ful, simpel, torftig.
thin klädhe ok thine sko varin ey mykyth dyr ok
ey mykyt smälik älla full Ber 29. 3) vilts, låg,
ringa, föraktad, j swa fulo ämbite sattir Bir 3:
229. j swa fulo äukio ib 1: 254. högfärdhwgh är
ful forsmadh och othäk for gudliz asyn Ber 113. ib
114. Su 191. — ful man, bödel, aff fulum månne
swärdhe halshuggin Bil 123. 4) (i sedligt
hänseende) vederstygglig, skändlig, otillbörlig,
oanständig. fulaste falsare Bu 19. ib 22, 30. Bil 304. gak
thu bort thiin fula vätär lv 1122. MD 396. lät sik
angra fula gärniga Bu 130. baþ mik tel fulan last
ib 136. ib 168. släkte wt allan fulan lusta Bil 446.
ful ok smälek orþ Bu 77. KS 24 (59, 26). —
lider-lig, otuktig. vänte mina moþor vara sua fula Bu
136. draghas til fula quinna hws Bil 570. MB 1; 370.
ST 411. til fulan lifnadh Bil 574. i fulo huse ib 571.
— neslig, vanhederlig, wilde . . . han döma til
ful-asta dödh Bil 302. bekränkia ällar fwlt göra sith
ädhclikhetz nampm Lg 3: 291. — Jfr iälllful.

fulakt a , v. fullkomligt hufva för afsigt,
fful-achtendos framdeles komo met större macht FH 7:
81 (1509, afskr.). ib 84 (1510? afskr.), 92 (lSll, afskr.).
FM 437 (1509), 532 (l51l).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free