Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fyrlänz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fyrlänz
364
fyrster
BSH 6: 385 (1510). at gamble ortigen, nye, och fyrcken
ina komme op ib.
fyrlänz (-lens. -ar), f.t brandlans. iij (3) fyr
lensar BSII 5 : 506 (1512).
fyrma (förmå. pres. -ir. impf. -de. -adhe),
v. [Isl. þyrma. Fdan. fyrmo, førme. Jfr Kalkar,
Ordbog 1: 835; S. Grundtvig i Peder Plades
Visitats-bog s. 182—3] L. eg. spara, skona; af hålla sig,
öfva återhållsamhet, hålla lindrigare fasta hvarunder
köttmat (men ej mjölkmat och fisk) är förbjuden, fyrmdo
ok fastadho Bil 330. skalt thu gerna fasta forma oc
bedhia ST 117. the vildho fasta oc förmå utan köt i
siw dagha Ansg 235. fastadho the oc förmado . . .
XL. dagha ib. fäghin är han som fyrme ok findher
han fikh (för fiskh) a diska (carnibus abstentum pia
pacat pisce perapsis) GO 105. — Jfr O-,
lllis-fyrma.
fyrma, se fiiriua.
fyrnior, adv. L.
fyrilie? (förme), m.! lättare fasta, var kiinugar
kräuar fasto ok förmå af sino folke Bu 498.
fyrinis mäter (firmismaater), m. mat som får
ätas under lättare fasta, om the dagha j hwilkom the
skulu äta firmis maat tha giffuis hwarie enno tw
stykke fisk, smör, äg, ost ällir annat tholikt Bir 5:
31. äta Armis maat ib 44.
fyrna (förna. forna), v. L. — refl. fyrnas L.
fyrning (förning),/. L.
fyruing, se förning,
fyrnämder, se fornäiuder.
fyrpil (fyrpiil. fyrepiil. fyrepiill), m. och
n.f [Mnt. vürpfl] eldpil, brandpil. oen fyrepiil kom
i hödh RK 3: 613. I färdungh fyrepiill Fil 4 : 84
(1499)-forware them med torff för fyrpiil pa alle sider BSII
5: 290 (1508). nogra fyrbollar ok fyr piil ib 480 (1511).
ib 506 (1512).
fyrrauäiuder (förra-), p. adj. förutnämd.
förra-nempd kateriin jenissadotter SI) NS 2 : 296 (l4lo).
Jfr fornäiuder.
fyrre (förre, firri L. n. fyrrä. förra, föra
Su 143. förra Bir B: 137; MD (S) 286, 303, 305.
fora SD NS l: 97 (1402). förre RK 2: 3oo5. före
SR 22. förre RK 2: 1172), adj. komp. motsvarande
superi, fyrster [Isl. fyrri] L. 1) främre, hwar thera
var sik ok ängin androm förre älla äptre Bir 3 : 424. ey
swa som förra ok äptra vtan otalica huar änkte är
förra ällir äptra ib 300 (förra kan här också fattas ss
adv.). 2) i tiden föregående, förre, först, the
förro (primi) barnin skullo hafwa warit födh j paradiis
af gudhelikom kärlok Bir 1: 79. — n. fyrra, adv.
och konj. [Isl. fyrri] L. A) adv. 1) = fyr 2.
the sagdho them til nakrom daghoin förra Bo 20.
tå är ä thes bätter, at teth warder förra fulkomnat
KS 73 (179, 80). viliando förra göra thz som andelikit
var än licamlikit Bo 86. Jfr fyrra äll. 2) ==
fyr 3. thän annan skal styra ok döma han scal
förra döma sik siälfuan Bil 885. ville han förra
fölghia modhir sinne heem til siin Bo 63. 3) =
fyr 4. sum fyrrä är (här) sakt vppi SD 1: 668 (1285,
gammal afskr.). som förrä sighs ib 5: 567 (1346).
han forpte väl viþ at þigia smani som förra gaaf
ofstorom Bu 18, thz the hafdho ey förra set Bil 846.
hon hafdhe thz konungin förra iät FI 350. MD (S)
286, 303, 305. Bir 6: 137. Su 143. RK 2: 1172. B)
konj. förr än. RK 2 : 3005. — fyrra än, konj. förr
än. förra iin iak til byrgiade at franiga ok äruodha
hördhis ok lydhe en röst for mik Bir 1: 244. þa
skal han borghän sätia ok e moghä haþan koma,
före än han hauär hanum rät giort SR 22. SD NS
1: 97 (1402).
fyrst (fyst L. först, föst L. fryst Bir 4:
(Avt) 180. fforst MD (S) 214. fforsth Lg 3: 85.
furst Bir 4: (Avt) 183), adv. superi, (motsvarande
komp. fyr och fyrra, i sistnämda fall eg. ack.
sing. n. af fyrster) och konj. [Isl. fyrst] L. A)
adv. 1) först, främst, sa , . . vara fru först
ii skaranom Bu 11. 2) först, före annat el. andra,
till en början, sighin först frither wäri mäj) husi
thässu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). scal han
arwpä aar firi mark hwariä, först for
malsäghän-danom ok siþan for konunge ib 5: 479 (1345, nyare
afskr.). fyrst vil iac þik sigbia huru þik äru andelik
vnderstandilse gifiu sea oc hora Bir 4: (Avt) 182.
byri fyrst pafin mz sik siälfuin ib 179. höge þem fryst
mz taugene ib 180. 3) först och främst, framför
allt. hon skal thetta fforst at lära MD (S) 214. 4)
först, för det första, sighr aristoteles, at thön äru
siw, huart rike ok landskap widhr torf, vm thet skal
wara i godhom skipilsom. först skal thot haua vitran
ok rätvisan kunung ella höfdinga KS 56 (141, 61).
her giordis warom herra stoor smälekor oc
obrygd-ilsä j fyra handha motta, fforsth i ty ath tho förde
han i eth röth clädo Lg 3: 85. 5) först, från
början, hur waar fru war[) först scapath Bu 3. fra
þe stund moþor var först öken maþ hanom ib 61.
KL 347. MB 1: 62. 6) först, tidigt, som thu sower
först ij nat Al 230. fran först aff morgnenom Bir 4:
12. B) konj. så snart som. ward awita först han
inkom Bil 486. hataþe han furst han byrfade at varpa
guþleka Bir 4: (Avt) 183.
fyrster (fyster: fystä L. förster. forster:
första Bir 5: 135, 139. oftast i svag form), adj.
super!, och räkn. (det sistnämda i hem. 3J [Isl. fyrstr]
L. 1) först, främst (i rummet), eg. och bildl. fik
léon se köpmän atirkoma. ok sin asna förstan j
färdhinne Bil 627. är han likir them kämpa hulkin
som förstir är j hwarre stridh Bir 1: 51. han är ok
ämuäl likir them kämpa som förstir är j alle ondzsko
ok vil ängom väghia . . . thy skal han wara förster
j hwarre pino ib 52. 2) först (i tid), saraa första
modher fins äfles Bu 4. fra första daghän ib 5. ij
the nat ij första sympn Al 273. hon borätte honom
fullelika alla sakena fran första (från början) oc til
ända ST 289. her steen soulié förste (vid första) ypith
watn all slotten faa RK 3: 2685. — förstfödd, drap
han pharao konungx första son oc all försto barn
egipto manna MB 1: 386. ib 387. 3) för att
beteckna en ordningsföljd i allmänhet: först, petrus
var försto paue äpto van härra Bu 99. a första
dagh februarii ib 9. anno dominj
thwsandeffomhwnd-rade vppa thz första aarit SO 117 (i dessa tre ex.
skulle fyrster kunna föras till 2). þar värö innan
fäm kunuga. fän förste var af liiamäre. annar af
benemarin: þriþi af granat Bu 176. torpara åthäue äru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
