Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - först ... - G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först
380
gadhing
först, se fyrst.
förste (förste (pl.) MD (S) 308), m. [Mnt. vorste]
.förste, furste, tholica bärtogha. herra oc första . . .
burdhe os hawa Bo 1. gudz folkx höfdhinga oc första
ib 248. han (konungen el. höfdingen) skal ok wara firi
töm som herra ok förste KS 78 (193, 85). konunga oc första
ST 188. höghburens herra oc första mins herra konung
erikx domhafuande SD KS 1: 9 (l40l). höghborcns
första konung eriks . . . stadder och skipadher gardz
rätter EG 67. Bo 36. Bil 479. RK 1: 410. 3979. MB
2: 146, 148. Su 371. MD (S) 3o8. storo förstens (Ryske
storfurstens) senniugebud FM 305 (1507). ib 451 (1510),
452. then storiiförstä af rydzsälaudh ib 589 (1513).
wij jenis med gudz nadh erchebiscop i vpsala oc
suerigis försto BSH 3: 148 (1463). ib 160 (1465). BtRK
235 (1464). ongilliu swaradhe jak är een försto ofwir gudz
barn ST 403. Jfr grot-, lands-, stor-förste.
försteliker (förstelikin. förstlig), adj.
furstlig. oet för6tclikit oc horrelikit domara säte Bir 2:
11. ider högborno woldoge förstlige nåde (till konungen
af Polen) Fil 1: 121 (1493, gammal afskr.).
förstelikhet (förstligliet. furstelighet), /.
furstlighet, furstlig värdighet, ss titel, ider högborno
stormektige förstlighot (konungen af Polen) FH 1:
119 (1493, gammal qfskr.). at eders furstelighet
(riksföreståndaren) til städz körner FM 339 (1507).
förster, se fyrster.
förstinna (forstinna MP 1: si; RK 2: 8367,
84os; -an ST 144; -or ib 188; -ona ib 449. forstinne
RK 2 : 228, 1: (sfgn) s. 178. forstynna: -or Lg
3: 562), f. furstinna, höghborin förstinna war kära
fru, drotuing margarita FM 22 (1389. nyare afskr.).
SD XS 1: 126 (1402). hörin qvinnor oc förstinnor
ok alla frur oc thiänisto qviunor Bir 3: 294. konunga
oc första . . . oc forstinnor ST 188. alzs holaghetz
forstinna MP 1: 31. ST 444, 449. Va 9, 10. RK 2:
228, 8367, 8408, 1: (sfgn) s. 178, 190. MB 2 : 224. Su 19.
Lg 3: 562.
fösa (-te), v. [ .V. føysa] fösa, drifva, jag föste
bonum sa basteliga fri then mwr RK 3: (sista forts.) 4701.
fötter (föter), adj. [hl. fættr] Jfr bar-,
faglier-, fyra-fötter.
Q.
ga, se gaiiga.
gab, n. [hl. gabb. Ffranska gab] 1) begabberi,
gäckeri. göra gudhi tholikt gab KL 31. tholde mykit
gab aff androm sinom brodhor ib 79. giordho gab ib
122. möddo lian mz spot oc gab Bo 190. ib 201. Bir
1: 205, 3: 106, 271, 273. MB 2: 156. thz sigh wända
til gab oc aatlögho ib 331. 2) föremål för
begabberi, åtlöje, o. fortappadhir höfdhingo . . . ängla
gab KL 412. halla han for gab ok atlöghe Bo 196.
är iak wordhcn til gab oc aatzlöghe MB 2 : 254. som
. . . idart menlösa oc hälga liffwerne för gab oc
daarskap räknadho Su 141 (möjl. att föra till 3). 3)
gyckelverk, bedrägeri, diäfwlsins gab forgik ST 378.
gabba (-ar, -adhe, -adher), v. [hl. gabba.
Mnt. gabbon. Ffranska gaber] 1) begabba, be
spotta, håna. med dat. gabba thinom zelo. thz är
thinom bita Bo 136. — tne<i. ack. gabbadho hona KL
51. gabbadho hau Bo 30. at the miswyrdhas. forsmas
älla gabbas af androm ib 4. thw gabbas (derideris)
aff allom vm thu ödhmiukir thik mykyt Bir 2: 114.
VKR XIV. Bir 1: 52, 271. gabbadhe gudz ordh ib
3: 339. folsker inan gabba sins fadhers näfst Ber
61. 2) gäcka, narra, bedraga, med ack. månge
hälghe män värö gabbadhe aff diätlonom Bir 3 : 207.
at thu gabbas vndi siäflikhetinna nampne af kötzsins
snille Bo 132. aff tholkom inskiutilsom daras oc gabbas
(delusa) siälin Bir 2: 144. KL 191. Bir 4: 4. Ber 183.
jngou skal gabba then andra PM 53. pa qwanswis
gabbandis annan ib. waaro köpmäiiucna skalka och
gabbadho skiparon ib. — Jfr begabba.
gabbail, f. begabbande, hån. Gr 276. MB 2: 302,
327. Su 191.
gabbare, m. 1) begabbare, bespottare. KL
122. Bir 3 : 339, 340. Ber 238. Su 191. 2) bedragare.
Bir 4: 3, 4. — gab bara kliidhe, ». = gabbilsa
klädhe. fördho han j eetli hwit gabbara klädhe
ST 173.
gahbilse (gabbelse Su 451), n. pl. och f. 1)
begabberi. i . . . gabbilsanna opnyilsom Bo 197. ib 181.
Bir 1: 5. Su 451. mz gabbilsinna krono Bir 1: 113.
2) gyckelspel, gyckelverk, bedrägeri. Bir 3 : 204, 4: 3.
thänkiaude thet wara diäfwlsins gabbilse VKR xvi.
antuordhas diäfwls gabbilsom (illusionibus) Bir 2:
119 (möjl. att föra till 1). — Jfr begabbilse. —
gabbilsa klädhe, n. narrdrägt, thu som var fördhir
v thinom eghnom klädhom ok fördhir j gabbilsa klädhe
Bir 3: 17. — gabbilsa 01’dll, n. begabbande ord,
gäckande ord. andre sagdho annor gabbilsa ordh Bir
3: 274.
gadder (ack. gad. gadh Bir 1: 259. pl. -ar),
m. [hl. gaddr] acule.us, spets, udd, tagg. thik är
hart at trodha mot gaddenom Bil 896. KL 147.
Pa 17. mz hwassom stingandom gaddom ok stiougom
Bir 1: 41. mällan stingande gadda älla thörne ib 42.
ib 156, 244, 301. — gadd (hos bin), biin haua oc gad ok
döö nar the mista han Bir 2: 169. ib 1: 259, 3 : 22.
— Jfr eter-, men-, thorn-gadder. — gadda
fliingia, f. med taggar försedt gissel, sönderslitne ok
sargbadhe mz knyttom gadda ftängiom (flagellis nodosis)
Su 451. — gadda gisl, /. = gadda fliingia.
flängdis mz gadda gislom (flagellis aculeatis) Bir
2: 132.
gadder (pl. gaddrar), f. t [Mnt. gaddero] galler.
huru nwnnonor magho tala widh gaddrana Bir 4: 14.
ib 37, 84. — Jfr iärngadder.
gadhing (gadhung RK 2: 5743 hos Hadorph
ocli i Scriptores rerum Suecicarum. gadningh.
gadh-neg), fi [Mnt. gadinge. Äldre Dan. gadiug, gauding.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
