Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - grund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grund
42«
grundeliker
RK 1: 3750, 3: (sista forts.) 4232 ; Su 7?) [Jfr Isl.
grund, f. slät mark; grundr, noggrant öfvervägande,
undersökning, äfvensom grunn, n. grund, grundt ställe,
och grnnnr, m. grundval, botten] L. 1) grund,
botten (af hafvet eller annan samling af vatten el.
flytande ämne), ofta i pl. lypto hana lätta fran
grund-om Bu 505. sanc tol grunda ib 137. ib lfi7. KL 372. pöm
dränkia tol grunda Bu 523. bathin gik när til grunda
(i rimslut) Fr (Cod. B) 233S. rarin ii nu alle viji grund
ti ü |j o (d. v. s. dränkte; möjl. betyder dock vi]l grund
här: i grund, alldeles) Bu 23. laa vidh grund Bil
835. ib 89, lt;5, 211, 347. ST 108. Fr 2388. i thz diwp,
som ängen hawor grunden MB 1: 352. ston hulkin
som altidh nidhirsänkis ok aldro takir grund (når
botten) Bir 1: 87. thunghir sten hulkin som aldro
stadhna för iin han kombir j nidhirsta grundhit ib
127. swnko nidher j dywpa grwndit MB 1: (Cod. A 3)
557. hitto vpa hans liik hwar thz a grunden laa RK 1:
575. laglie . . . nidhro a hafsins grunda (i rimslut) Fr
887. aff thräsins krapt som laa j grundonom ST 299.
gaff thriit sik vp aff grundonom ib. scal han (blodet)
vara . . . nidhorst vid gruudit swarter LB 5 : 293.
thor sigldc tha hwar annen i grundh RK 2 : 3298.
swnko ... i grundh ib 3311. ib 7249. — flodbotten,
flodbädd, kommo vatnncn j gen ,j flodhono vppa grwndcn
(alveum suum) MB 2: 11. offwir türra flodhcnuas
grwiulh ib. — ganga a grund, taga slut. liaar godz
gaar aa grundh GO 174. — bollen (i allmli.). bild!, han
funno aldro ända älla grund j miliö walde älla dygdh
Bir t: 14C. hulkra giri iingen grund hauir ib 2:
119. äru omättelike oc vtan grund til päninga giri
£6 158. — Jfr fiskegrund. 2) abyssus, djup,
afgrund, tha löstes all grundin i iordhinne som
watnon löpa vnder (rupti sunt fontes abyssi id est
a’/?ic rjuie est in visceribus terrce) MB 1: 170. thu
. . . atherdrogh mik aff iordonna grwndoni Su 164.
lildhersänkia them (synderna) i haffzsens grundh
ib 45. thz är vpgangando aff liaffsens grwndhom
(de abysso) MB 2 : 359. siindo han (djäfvulen)
nidhor j grwndcn ib 361. sänkias j hälfwitis grwnd
ST 336. Ml) (S) 307. thinno siäls astundhan är otli
oändelikit grwndh Su 124. nadhenna grwndh . . .
som allom skapadhom andhom är ohegripelikit ib 45.
Jfr .ifgrund. 3) grund, mark. all myn grwnd
götz oc eghiar SD 4 : 585 (öfvers, i hds. fr. si. af
1400-talet), mod allo the grwnd oc egiädliommä szom
ther till laåghii ib. liggiande grund (fastighet, fast
egendom) ib NS 1: 678 (1407). baadho i lösörom och
swa i thora liggiando grundh SJ 223 (1453). medh
allom gardzsins liggiando grunt ib 235 (1454). som
sitticndo borgero äro oc gard oc grund haffuo i staden
BSII 4: 225 (1497). ena gatubodh met hennas grwndh
ok tompth Fil 3: 119 (1448). stadh ... i sino
müdh-ornis lande oc i sin oghin grwndh Lg 3: 304. komo
. . . op a skotlanda grunda (i rimslut) Fr 2414. 4)
grund, grundval, lagdlie grwndh wndor mangha kyrkior
oc clostcr BK 198. han bygdlie op af grundo try
hundradha kirkior oc fäm oc soxtighi Fa 3. byggia
hwss aa lösom grundom RK 3: 2587. ey haffdho . . .
bärghon iin sik stadhgat pa syna twnga grwndha Su
78. — i grund, till grunden, i grund; alldeles, han brände
then stadhin all ij grund Al 1046. ib 1513. ST 367 RK
1: (LRK) s. 231. MB 2 : 236. bliffwor jagh . . .
folder-wedli i grwndh BSII 5: 125 (1506). c]oster oc capelie
... i grundh noderslagne ib 163 (i507). — i grunden,
d. s. at the (städerna) wordo ey brendo i grundin
nid RK 1: 4355. wille tfordärffue mich . . . plat i
grwnden IIS1I 24: 77 (1516). — a grunden, d. s. thz
(o: afgudz mönstir) nidhirbrutu tho a grundin Gr
306. — til grunden, d. s. sku]u tha stadzsins mwra
nidherfalla til grwndcn (funditus) MB 2: 14. — af
grundom, från grunden, i grund, alldeles, thz hclis
siä]fft aff grundhum LB 2: 71. 5) grund, orsak.
ängin (inder grwnd a gudz wilia MB 1: 32. ib 448.
awund iir grund foro alt swik Al 2591. sighiaj hwario
thin störste starkheet haffwir sin grwndh ällir
var-ilso MB 2: 121. 6) grund, det innersta el.
väsentliga af något, som honom kwnno lära grwndhoii
i tho hälge cristne troo Lg 3 : 440. thz onda . . .
hulkit som idhrnghin vidhir frestar wtdrifwa af
hiärtans grundo Bo 152. — allvar, mening, ban
grät fulcommit starklica af hiärtans grund oc kärlek
Bo 166. ib lso. the . . . miutos lioflika aff hiärtans
grund Iv 5710. FI 1394. hor iwar loffuar mz syn
mwn togh wthan hiertans grundh RK 3: 2615. •—
tanke, afsigt, uppsåt, mening, sinne, sinnelag, tha
thu hördho herodis grundh MD 162. jak ... saa eetli
hjertans grundh RK 3: 15S8. hans hierta haffde en
ondan grwnd ib 1: 3750. i hiertath hade han en
falskan grwnd ib 3: (sista forts.) 4232. han kende
well hans onda grundh ib 2: 5854. ib 6092. tho twe
drogho thoch en onda grund til engolbort ib s. 339.
faar almwgon en ondh grwndh till eder IISII 20:
36 (1506). — Jfr hiiirta-, kärleks-grund.
grunda (-ar, -adher), v. [Jfr Isl. grunda. Mnt.
grunden] 1) grunda, grundlägga, tliänne renliues
niannanna stadhir är . . . grundadhir owir iis Bir
3: 122. i tiisso rcglonne wphoffue oc wpbyrilso
grwn-dar oc funderar christus henne wppa thro dygder ib
i: 9. thu witnesbyrd oppa huilkom iak maa min
ordh grwnda LfK 3. ordli . . . grunddat oc rothat j
the hälgo script läsningh Bir 4: 74. at christendomin
oc tho hälgha tro skulde grundas och stadlifästas i
the rikena Ansg 229. — befästa, stadga, sant
tholo-modli grundat oc styrkt mz christi tholomodh Bir
2: 45. Ber 114. 2) gå till grunden med, grundligt
itfverväga, begrunda, utgrunda, hoo thz retteliga grwnda
kan RK 3: (sista forts.) 5793. tcnkia ok grwnda
sub-tilighet MD (S) 207. Jfr be-, iit-grun(la.
grundare, m. grundläggare, minna kirkio
grundare Bir 1: 126.
grnnddiuper (gen. s. m. grund diuptz Bo 129),
adj. mycket djup, som finnes i mycket hög grad. grund
diup ödhmiukt Bo 112. ib 129.
grundelika (grwndelige), adv. [Jfr Mnt. [-grunt-likon]-] {+grunt-
likon]+} 1) i grund, alldeles, grundolica fordfirua oc
liidhirsla alt porsara liko Gr 265. grwndclica vndorsta
gudz ord Lg 3: 70. 2) grundligt, allvarligt,
grwndelige offuerwogcs BSII 5: 470 (1511). 3) med allvar,
uppriktigt, älska skulu vngc sin mästara grundelika
GO 220.
grundeliker, adj. grundlig, allvarlig, hennas dywpa
tanka oc grwndelika ordh Lg 3: 587. Jfr
oliegruil-deliker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
