- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
430

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - grässpari ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grässpari

430

faar afbithir gräsit. owan iordhena oe gräs rotin
blifuir qwar j iordhinne MP 1: 202. Bir 1: 291. första
allirsins godha onfalloghet . . . j liulke mfinniskian
lät sik nögkia aat fruktinne af trämen oc gräs
rot-omon Bu 140.

grässpari (gräspari. grässpäri), m. L.
grässäte (gräsäte), m. L. husman, curia
caxs-torp cum colonis ot inolendino et græsætas, curia in
calfsund cum colonis et græsæte, ... in Oütensuiarc
cum colonis et græsætum vna curia (alla dessa gods
belägna i Danmark) SD 6: 204 (1350). BtFIl 1: 316
(1413, Joh. Bures utdrag).

griisvalder (nom. sing. med art. greswallin.
ST 346. ack. sing. gräswald ib 201, 346), m. [Jsl.
grasvöllr] gräsvall, oppa een thörran gräswald ellir
grönswärdh ST 201. ib 346.
gräsyägher, m. L.

gräsväxter, m. [Jsl. grasvöxtr] växande af gräs,
gräsväxt, at solen ollor nakatli bimeltungcl göra gräs
wäxt a iordhiuno mz sinom warma MB 1: 61. tlicr
war mykin griiswäxstor ib 422. ib 255. — gräsbete.
siw köör . . . föddos op a strandinne a godhom
gräs-wäxt (in locis virentibus) MB 1: 236.
grättinger, m. l.
gräva, se grava.

grödha (-ir), v. [lsl. græia] läka. hon grödhir
alt thz mensamt är om niauz hiartho LB 3: 168.

grödhe, m. [Jfr Isl. gröii. jV. grodo, m. grode, ».]
1) växande, växt. bild!. tha ban gaar til sin bäzsta
grödha (sitt lifs blomstring, sin bästa ålder) Al
7164. 2) det som växer på jorden, jordens
afkastning, gröda, aato jordhinna grödha Bir 3 : 365.
som baro thera födha korn ok alla banda grödha Al
4950. 3) gräsplan? tha vardli han var een faghor
grödha Fr 250. — Jfr ars grödlie.

grön, adj. [lsl. græmi] 1) grön. palmquistär
iipto sto]i grön Bu 13. väna änghia ok gröna Bil 845.
yrtor badhe gull ok grön lv 211. mz smaragd gröna
Fr 429. grönt kamuk SD 5: 563 (1346). af hwite oc
gröne färghu ib. inciglat . . . moth gröno vaxo ib
NS 1: 30 (1401). Bo 158. Lg 90. 2) frisk, färsk,
ny. gaman är grön wndh GO 749. hclir grönt saar
oc gamul LB 3: 125. ib 2: 35, 46, 3: 152. grönth
kaaldwn ib 2: 32. gröno rosir ib 3: 61. tag grönth
graan trä ib 7: 5. tak grönth gränthrä ib 2: 56. —
Jfr ful-, lnyrk-, salt-grön.
gröllhet (-heet),/. grönska. Su 200.
grönkal os (grön kaal oss), m. saft af
grönkål. stötis olya mz grön kaal oss oc dryk LB 7: 66.

grönska, f. [Fnor, grcenska] grönska, aker oc
ängh stodho j sinne bätzste grönsko MB 2: 84. MP
2: 53. Su 289, 329. mz grönsko hällagx hops och
godhra gärninga Ber 142. MP 2: 19. Jfr
somar-grönska.

grönskas (-adhis), v. 1) grönska, grönskas.
trän grönskas ok blomstras Bir 1: 45. käppin took
grönskas oc blomstras KL 249. grönskadhis träät ib
283. mz aarons thörra vand som grönskadis Lg 66.
Su 38, 200. 2) förnyas, uppfriskas? thz gör
nianz-ins iuelffue at grönskas LB 3: 65.

grönsvärdher, m. grönsvål, gräsmatta, mz them

vila fättenom som gedeon laghdhe oppa een thörran
gräswald ellir grönswärdh ST 201. ib 346.

gröpa (grepa. -ir, -ter), v. [Jfr lsl. groypa]
urgröpa, urhålka, utskära, inrista, watnct ... mz
idkeliket aftal gnaghcr oc gröper harda stena LfK
129. alla rynkionar . . . blifwo thor quarra. som tho
hafdhin varit ther grepta Bo 86. aff stenom, ekko mz
iärnnom rördom thz är ey hugnoni ällor gröpthom
MB 2: 23. en deol aff wäggenue, i lniilko gröpto waro
bokstaffwa Lg 3: 458. ib 476.

grössillg (grösingh), f. [Jfr Äldre Dan. grysse,
v. samt Mht. grüezunge, f.] helsning, sidan grösinghou
är giordh BSII 5: 72 (1506?). grössiugen IISH 20: 108
(1507).

gröta ( -ir, -ter), v. [Isl. græta] komma att gråta,
opersonl. mik grötor af gläpi (d. v. s. jag är färdig
att gråta af glädje deröfver) at ia[k] se ijmr sua
fasta ok trösta i cristno tro Bu 508. — bedröfva,
oroa. wy viliom ey marskins hiorta gröta RK 1:
1694. ib 1775. illa grötter ib 3507.

gröta (-te), v. [Mnt. gröten] tala till, välkomna,
helsa, swa ödhmiwklica ban honom grötto RK 2 : 879.
gröte, n. jfr inagha gröte.
grötelika (grötleca. grötölika ST 183), adv.
med gråt, med sorg, sorgligt, talar grötleca tel simia
dottor Bu 491. lagdho tho sik grötelika nidhir a
iordhoua Gr 284. Bir 3: 190. ST 183. Su 57, 145.

gröteliker (grötelikin. grötöliker:
grötö-like ST 60. grötelig: gröteligom Lg 3: 574.
gröttelikin: -likit MP 1: 252), adj. [Isl. [-græti-ligr]-] {+græti-
ligr]+} 1) lugubris, gråt vållande, sorglig,
ömklig. tilbör liänne thässa grötelico daghaua i sinom
änkiedom framledha vndir annars thaki Bo 214. o
huru ryghelikit thut ok grötelikit roop af them
hördhis Su 461. MP 1: 252. grötelika gafwor Bil 878.
huru högliclikiu oc grötelikin kirkionna oe
cristin-domsins stadhga är Bir 2: 67. ib 218. Su 35. 2)
obetydlig, liten? ther hitte han thre toluinga alua
högha standa oc togli them grötolika op Lg 92. 3)
lacrimosus, gråtande, sorgsen, mz grötelico äulite Bo
226. Su 206. mz grötelicom (strida) tarom Gr 293. Lg
3 : 574. mällan grötelika sokkan oc inuerlika bönor Sn
51. ib 132. sungo grötelikin sang (sorgesång) Ml’ 2:
259. mz grötolike röst Bir 1: 31. ib 84, 2: 133, 250,
3: 272. KL 275, 291. ST 60. Su 36, 402, 405, 406.
vtgyuta grötolika böno ib 428. min grötolike hogher
ib 49. ib 415.

gröter, m. [lsl. grautr] 1) gröt. siwd tiockth
som gröt LB 7: 6. ib 3, 3: 144. ärther oc bönor,
gröthor oc kaal, salt oc brödli . . . ärw lodh sam
wärdzlikom maune LfK 84. GO 374. 2) ? iach
haffuer vplatidh ... I si]|f skedh foro II ’/j march
och 11 grötha (troligen felaktigt) foro ni ’/2 march
FH 5: 169 (1495). — gröta trä, n. grötsticka, träkäpp
hvarmed gröt omröres under kokningen, limbrida,
grötaträ GU 2.

gii|> (dat. guþi. gudhy ST 2, 5 o. s. v. pl. -ar.
-ir), m. (urspr, n., hvilket genus är det vanliga för
sammansättningen afgllj) och någon gång tillkommer
toilipta glldll, se dessa ord) [lsl. goS, guif] L.
Gud. gudh alzualdoghor Bil 841. gudh i himmorike
SD NS 1: 539 (1406). aff ophowo skapadho gudh aff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free