Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - grytakarl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grytakarl
428
griisrot
smidha . . . kiitla oc grytor aff koppar mynteno Bir
2: 154. världin är ey vtan som con gryta än oldin
vndir grytono oc askan äru gudz ouinl vtan gudz
viui äru suasom bäzsto kostir j grytonno ib 29. grytan
skal brytas ib. ban skal iak andwarda the
osläkko-liko grytonno som är häluitis pina ii 1: 51. Bu 420.
KL 247, 302. SD ATS 1: 514 (1405), 2: 118 (1409).
ST 91. GO 337, 460. It K 2: 1958. LfK 85. Jfr fot-,
gul-, kiiit-, ler-gryta. — grytogintare , M.
krukmakart? lot up hans räff grytogiutara sit
steon-hus SJ 13 (1424). laurenz grytogiutaro ib 93 (1439).
— grytostek (grythastek SO i6. grytasteck
ib 80, 104. grytaateecll ib 193), f. grytstek, i gryta
stekt oxkött, so ig, so, io4, 193. — grytostöparo
(gryta-), m. — grytogiutare. biörn grytastüparo
SJ 219 (1452).
grytakarl, m. krukmakart. en fatöker grytakarl
(Jiguius) Bil 52. talar til grytakarlin ib. grytakarlin
kombcr vndan ib.
grjrvelikor, se grureliker,
grädde! m. grädde, läg hwiit wi oc sötan grcddau
(för gredda?) oppo LB 7: 324.
gräfning, se gräfning.
gräinia (gräma. pres. grämer), v. [Isl. gremja]
L. eg. göra gramse, förbittra; gräma, opersonl. uiik
grämer (minnir mik sarlegha) huro nyfflingha dropa
sigordh swen Di 246. — griilllia sik, gräma sig.
man skal ey inykyth gräma sigh LB 7: 181. hwro han
grämor siig BSII 5: 123 (1506).
gränd (grend. grenn: grenna SJ 336 (i466).
-ir), f. [Fnor. grend, grenn] L. 1) grannskap, taki
alla tho fatika män som j hans gardh äru ok
gränd Bir 3: IS. ib 197. 2) koll. grannskap,
grannar, swa at all grändhon tiith kom löpandhe
Lg 3: 667. 3) gränd, the sauia tomptena . . .
hulkiit som beläghin är i grändinne nordhan brödhra
gatu SJ 3 (1421). ib 5 (1425) o. s. v. i rnälleu twå
fria gränder ib 157 (1447). graamunka gränd HK 3:
3568. SO 202. i godzskalk skrädara grend SJ 144 (1446).
i pother slachtara gränd ib 165 (1448). i the grändh
som kallas kiusejärns grändh ib 193 (1450). i
gra-munkegrendo ib 315 (1464). i gramunke gronnä ib 336
(1466). Jfr bakgränd.
gränia (griäna trol. skriffel för gränia Bu 19.
grännia. granna, -ar, -adlie), v. [Isl. grcnja]
1) ryta, tjuta, tha grännadhc thz (lejonet) Iv 1460.
2) under tjut gnissla med el. visa (tänderna), grina,
med dat. grymbar karl . . . griäna (Cod. B gräniar,
Cod. C grännado 933) tannom (infremuit) Bu 19.
diäfla . . . gräniadho thannum gen hanum (dentibus
in tum fremebant) Bil 246. diäfwlin . . . gränuiando
tannom mot mik (infremuit contra me dentibus suis)
. . . sa til min mz rädhcllkom öghom MP 1: 249. —
med prep. at (för att beteckna anledningen), alt sath
han ok gränniadhe aath som ecth swidhit getz hufwdh
ST 412.
gräntrii, se granträ.
gräliz! (grens), m.1 [Mnt. grcnsze] gräns,
riksgräns. hor nest gronsin BSII 5: 13 (1504). nosth
grcusen boo ib 137 (1507). 0111 i achto dragé in i
grensen mot danmark ib. danmarchs jnbyggere i
gronss-en och landemäreth boo 11SII 19: 135 (1506).
griiuza (grentza. pres. -ar?), v. gränsa,
förläning, soui greutzcr emot norgis rijko BtRK 373
(1501).
griiptail, /. [Jfr Isl. grepta, v. begrafva och
Norrl. dial. gräft, v. gräfva med hacka] gräfning
med hacka? ut . . . fluidum ecclesie . . ad
agricul-turam redigant por operarn dictam græptan SD 4: 38
(1327).
griis (gras, se griisiii]nir. gräss RK l: 13, 2962.
gress LB 7: 6; med art. gressit ST 9l), n. [Isl.
gras] L. 1) kull. gräs; äfven i allmh. gröna blad,
grönt, tho normen fiollo som gräss ther bönder sia
ok läggia i hiiäss RK 1: 2962. konto otalike diiifla
som gressit a markinne oc sandin a strandinne ST
91. Ml’ 1: 202, 229. Lg 90, 666. atö mz honom rau
kal. sudhnau mat som är gräs oc rötir Bo 22. strüddo
väghin mz löf oc gräs ib 165. RK 1: 13. 2) ört,
växt. nima gräsanua krapt MB 1: 291. haffdho mz
sik et gräs Al 9003. ib 9007, 9013, 9017. LB 2: 92,
7: 5, 6. — Jfr hünsa-, liver-, o-griis.
gräsbitare, m. gräshoppa, locuste. thz är
gräs-bi thara MB 2: 90.
gräsdnker, m. nedersta randen af ett tält? matta
som i ett tält beläcker gräset el. marken? tho rikasta
tiäl iak hafuer aff hört hafdho konunga thiit mz
thöm fört griisdukin all aff gulpiil är Fr 467. eot
annath tiäl tha slåar man thärii . . . een gräsdwk
gaar ther om kring ib 2963.
gräsfnri, m. L.
gräsganger, m. [Äldre Dan. græsgang]
betesmark, äng. vi vars herra menlösa faar skolom
in-ganga ginom hans porta oc födhas i then
gräsgang-eiiom i the bctinno thor alre vanskas Bo 248.
griisgardlier (gres- Di 126), m. [Isl. grasgarir]
örtagård, trägård, inganga j triigardhin ällir
gräs-gardhin Bir 4: 61. ib 5: 28, 42. Di 126.
gräsgädda (gressgäde), f. [Äldre Dan. [-græs-gedde]-] {+græs-
gedde]+} gräsgädda, nyttjadt ss smädenamn. the sworo
thou gressgädo ey tit torde RK 2: 6185.
gräshoppa (gres huppa), /. [Jfr K. grashopp,
j».] gräshoppa, vtgingo gräshoppor (locustæ) paa
ioril-ona MB 2 : 346. locuste, thz är ceth litit dywr skapt
som store gros huppor ST 333.
griishoppare, m. — gräshoppa. MB 2 : 346.
gräsiä‡>nr (grasiä|jur: grasiä|iri VGL. 1. J.
13: 3), 1». L.
gräslika (greslika. gräselika Lg 661, 3: 297,401.
gräseligha ib 349, 363), adv. gräsligen,
förskräckligt. greslika skipadhir ST 116. taladhe rösteu
iäminer-lika oc gräsclika Lg 661. ib 3: 297, 349, 363, 401.
griisliker (gräsligen MB 2: 277. gräslig:
-llgasta ib 357. gräseliker. gräseliken Lg 3:
186. gräselig. gräseligin (n. pl.) Va 39.
gräse-ligen (n. pl. el. f. sing.) ib 35. n. gräseligit Va
25, 4o), adj. [Mnt. groselik] gräslig, förskräcklig.
eth vnderligit diwr och gräseligit Va 25. gräsolik
pina Lg 435. then ympka nw i kalmarna stad är,
är gräselig ad see BSU 5: 123 (l506). Va 35, 39, 40.
MB 2: 277, 357. Su 195. Lg 3: 156, 186.
gräs]ikhet (gräselikheth. G ers Prest 20), f.
[Mnt. grcselicheit] gräslighet. MB 2 : 332. G ers Prest 30.
gräsrot, f. [Isl. gräsrot] gräsrot, örtrot. swa som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
