Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gulrulle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gul rulle
435
gulväver
ream virgam) MB 2: 187. vt räkte mothe heuno gull
riisit ib. ib 202.
glllrullo (gllll rulle), m. rulle af guld. thor
fanz alla kysthor fulla mz sölffuer skin wax och gull
rulla II K 3: 4102.
glllriimler (-render), p. adj. [Isl. gullrendr]
försedd med guldrand el. guldränder, vnum
aurifri-goratum ralum wlgariter dictum gulræntstrik SI) 3:
68 (1312). ib 5: 563 (1346). unaiii wittam dictam strik
gulrcut ib 4: 127 (i32a). Jfr gulrandadlier.
gill rö (gull rö), f. guldrör, mätstång af guld,
han lnaat staden mz gull ruona MB 2: 367.
gulrükilsekar (gull rökilse kar), m. gyllene
rökelsekar. togli gull rökilso karit MB 2: 345.
gulseptruill (gull sop tram), «. guldspira. 11K
3: 139.
gulskal (gwll skaall Vi 100. gull skal ib
205),/. [Isl. gullskäl] guldskål. Vi 100, 205. ii [2]
gul-skalaa FM 674 (1516-17).
glllskcna, f. guldskena, guldstång, jak fik soo . . .
ona gulskona ällir kädhio (regulam auream) MB 2: 19.
glllskill (gwlskynd), n. [Aor. gullskinn]
gyllenläder! iij täghen met gwlskynd FM 76 (1483,
Joniserande). iij dyner met kläde oc gwlskynd ib. —•
gulskiiis liöghiudi (gwlskyndz hyonde.
gul-skyns höijande), re. hyende öfverdragen med
gyllenläder† iiij gwlskyndz liyondor FM 76 (1483,
dani-serande). vi gulskyns höijande FH 5: 237 (1524).
— gulskins siingia dyna? (gulskyns senkä
dyna), f. dyna öfverdragen med gyllenläder? 1
gul-skyns sonkä dyna Fil 5: 237 (1524). •—• gulskiiis
llliikau (gulskyns taken), n. täcke öfvenlraget
med gyllenläder? 1 gamb]a gulskyns täken FH 5: 237
(1524).
gulskinaildo (gulskynande), adj.
guldglänsande. Lg 3: 548.
gulskiva, f. guldskifva, guldplåt. PM xxxii.
glllskor (gull-), m. gulclsko. hon . . . skodde
sigh mz gull skom MB 2: 162. bennos gulskoo
(san-dalia) sköfllado hans üghon ib 174. fötir pryddo mz
gulskom Bir 4: 338.
gulskrill, re. guldskrin, gyllene skrin. Bil 236.
gulskript (guldskript), /. [Isl. gullskript]
gyllene skrift, vndirstodh guldskriptcna Bir 4: 313.
gulslingadhcr, p. adj. försedd med insydda el.
inväfda ränder af guhl? mz gulslingadhom skiortom
Lf K 97. ib 98.
gulsiuiþer (gull- L. gulsmit SJ 264 (l458).
gulsmedh: -smedhenom SV NS 1: 359 (uo4);
-smedhen MB 2: 124. guldsmid SJ 262 (1458),
269 (1458). guldsmit ib 262 (1458), 264 (1458), 266
(1458), 267 (1453), 268 (1455). guldsmydt. guldsmedh
SO 148. gultsmed: -amedener ib 147.
gultz-smet ib 143. gultsmydh ib 142. gultsmyt ib 141,
143. goldsmid SJ 275 (1459)), 1«. [/si. gullsmiir] L.
guldsmed, guld- och silfver-arbetare. godhir
gul-smidhir Bir 1: 234. ib 235, 2 : 47. SV NS 1: 359
(1404). MB 2: 124. hvar ön guldsmydt schal arboyda
got lödicht sölffuor SO 144. ath han värö gultzsmedz
sön ok födder i staden, eller finge guldtsmodhz dotther
eller änckia aff embeteth ib 145. ib 141, 142, 143 o. s. v.
—- gulsniids bodli (gulsmiz-. guldsmidz- SJ
266 (1458)), f. guldsmedsbod. aurificina, gulsmizbodh
GU 6. SJ 266 (1458). — glllsiUÍds giil’llillg
(gult-smytz gernyngh), /. guldsmedsyrke. SO 155. —
gulsniids sven (gultsmydz suen SO 141.
gult-smydz swen ib 147. gultsmedsuen ib 143. [-gult-sm[e]tz-] {+gult-
sm[e]tz+} swen ib 155), m. guldsmeds-gesäll, scal engin
gultsmydz swon göra sina egna gorningk vtan sins
hos-bonda wytzscapp SO 147. ib 141, 155. — gulsniids
ämbete (gultsmitz embete: -et SO 144. gultsmetz
emb[e]te ib 142; -embetet ib i4i. guldzsmede
ämbete: -et ib 145. gultsmydz embet ib 147.
gultsmytz embete: -et ib 143), 11. 1)
guldsmedsyrke. som gultsmetz omb[o]to kan SO 142. ib
143, 145, 155. 2) guldsmedsskrå. SO 141, 144
o. s. v.
gulsnöre, n. guldsnöre. Spec. Virg. s. 57 (enl.
Rietz s. 221). Cod. A 13, /. 4 (enl. Rietz s. 221).
gulspail (gull span FH 6: 25 (l45i); MB 2:
255. gull spaan FH 6: 356 (1449)), n. [Fdan.
gulspail] guldspänne, ban bådo ot gulspan for i sin
filthaat RK 2 : 8861. FH G: 25 (1451), 356 (1449). MB
2: 255.
gulspandor, m. guldmått, gyllene kärl. jhcsus
christus gudz son toknadhis oc mz them gulspannonom,
som i archinno war MB 1: 493.
gnlspang (gul spangh), /. [/»/. guiispöng]
guldspänne. Bil 743.
glllspira (gull spira), f. [Fdan. gulspiro]
guldspira. vträcto konungen moot honne gull spirona MB
2: 192. kirkionna gaffla . . . orneradho the oc pryddo
mz kronom aff gullo oc gulspirom j skiölla liknilsom
(coronis aureis et scutulis) ib 231. begaffwandis honom
mz . . . ona gul spiro (palmam) ib 321. Su 176, 203.
gulspiinne (gull spänne, pl. -er MB 2: 95),
n. guldspänne, bära gull spänno a sino brysto MB 2:
260. ib 95.
gulstaver, m. [Isl. gullstafr] gyllene bokstaf, vp a
huaroio lilio blaþum var auo maria scriuafi mäp
gul-stavum Bu 7. Bil 563, 743. ST 84. Lf K 246.
glllsloil, m. [Fdan. gulsten. Jfr Mht. goltstein]
ädelsten hvilken ser ut ss guld; krysolitf topas?
hundradha gulstena riik oc skön Al 7763.
glllstykke, n. 1) guldstycke. Bir 2: 66. 2)
guldtyg, gyllenduk f klädher hona til top ok til ta mz
thz bäzsta gulstykko han a Al 1604.
gultorn, n. gyllene torn. Bil 722.
gulthradher, m. guldtråd, syntis som ön
gul-thradhir draghin owir hänna hals KL 74. hafdho . . .
swa som ens gul thraz tokn iwir sin hals ib.
gultkiikan, n. guldstickadt täcke? mith bäzsta
gulthäkan SV NS 2: 170 (1409).
gulvagh (guld uagh), /. = guls vagh. fa mik
swa manga guld uaghir Bir 4: 360.
gulvandor, m. [Isl. gullvöndr] guldstcf, guldspira.
ST 225, 226. Lg 3: 474.
gulvikt, f. [Jfr Mnt. goltwicht] vigt i guld.
twsanda oc vij hwndrat siclar j gul wikt (mille
seplin-genti auri sicli) MB 2: 95.
glllviigllill, p. adj. mol guld uppvägd, af lika
värde med guld. kastadho bäzsta gözsko, gulwägh(na
gärsom) hans liälgha boen j haffuit Bil 215.
gulvävor, m. [Isl. gullrofr] gu/dväf gyllenduk. pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
