Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gäster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gäster
440
gäta
Bir 3: 171. — våldgästa, at {witt sinno þc gyästä
SI) 5: 378 (1344, nyare afskr.). lian lot sa omögliga
lifftia oc gesta RK 2: 5744. gestis äldre swararo j
thera dagha ib 1: (sfgn) s. 188. 2) aflägsna? nw
mädhan silffkar oc horn iiru aff landeno gäst tha äru
bollin oc bekarin almoghancm bäst RK 1: (Albr.) s.
208. — Jfr for-, nt-, vald-gästa.
gäster (giäster. gyäster SJ) 5: 376 (1344,
nyare afskr.)’, -e ib 479 (1345, nyare afskr.). gester.
pl. -ir: gyäste SI) 5: 479 (1345, nyare afskr.)-,
gaste Bir 3: 171; geste SO 112; gestene Bir
3: 169; gester SO 112. -ar: gesta Al 2798), m.
[Isl. gestr] 1) främling, utländing. han so boudo
äller gäst Al 3684. 2) i stad sig uppehållande
främling (i motsats till borgare). BSH 4: 225 (1497).
3) gäst. fyr än giiister af gardhe rijdher SJ) 4: 466
(1335, nyare afskr.). ib 5 : 376 (1344, nyare afskr.).
ängen man ... ma flore gyästo byujiä ib 479 (1345,
nyare qfskr.). Jia kom goþar gästar Bu 144. ib 19.
Bir 1: 158, 3: 169, 171. Al 2798. SO 112. budhin til
giäst Bil 264. Bo 73. bödh andra iudha til gäst KL
38. xiiij ara giiistor annars hems (han som fjorton år
vistats i den andra verlden) Bil 118. skal iak iþar
lata seia fän fula gäst (d. v. s. djäfvulen) Bu 208.
bidde loþan gäst (d. v. s. draken) ib 491. tho wordho
tha aloxandri gäst (hemsåkte Alexander) Al 9304. —
Jfr skiidlia-, skiimda-giister. — gästabud Ii
(gesta budh: -budhit Bo 210. gestabudh VKR
21; -budhum ib 20), n. [Isl. gestaboll] gästabud.
sitia i thy första sätono i gästabudhomon Bo 60.
nar thu vardhir budhin til brullöpis älla gästabudh
ib. ib 74, 240. Bil 916. VKR 20, 21. — gästa
llUS (gäste hws), n. [/si. gostahüs] hus hvari
(ett klosters) gäster mottagas och härbergeras,
hospi-tium, (i förbindelse med ett kloster uppfördt)
här-berge för pilgrimer oeh fattige resande, gästa hws
(cellam hospitalem) war vtantil i liwilko þe bliw
som längdan til komo KL 183. hännas (den hel.
Otilias) closter war owermatto hökt opp a bärghit,
nidhcr wndhor biirghet lät hon göra gästa hws
för fatikt folk oc pilagrima Lg 3: 445. — hosjritium,
vårdsanstalt för fattiga och sjuka, stiktadhc vj gästo
hws som fatike oc sywko skuldo jnne wara, oc haffua
sina födlio Lg 3: 691. — värdshus, josop oc maria
tho waro i thy hwso ther lioet diuorsorium. thz
war et gästahws som alt wtländzst folk war wti
Lg 33. — giista siäng (gesta seng), f. för
gäster afsedd säng. vm godo gestä songer HSH 19:
167 (1506). — giista skut (gesta sehot), n.
bidrag som vid ett gille betalas för gäst. huar broder
botalo skoligo sit gesta schot jnnan drycken vte är
SO 99. SEG 123.
giistbudllin, adj. bjuden ss gäst. äth som hema
staddir ok drik som gästbwdhin GO 403.
giisteri (gestarij. gestri), n. [Fdan. gæstori]
gästning (ss skyldighet hvilken åligger el. utkräfves).
omildhoth öller ow[crw]ald antigge mod gestarij eller
landredh BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.). at intet
olaglicth oc wskellict gestri skullo steilias GS 53 (1458).
gästgivare, m. L.
gäst bion, n. pl. L.
giistkomiu (-kornen), adj. [/.1/. gcstkominu]
kommen ss gäst. wtländis man gästkomen til thit land
MB 1: 338. ib 340.
giistliker (gäslig), adj. [Mnt. geistlik] andlig,
till andliga ståndet hörande, flere andre gäslige herre
BSH 5: 171 (1507).
gästman, m. L.
gästning (gästnyng VKR 75. gestning.
gyästningh. gasning: -ningen BSH 5: 122
(1506). gesningh ib 4: 151 (1492). gessningh ib
5: 315 (1508), 316. gistning L. gisningh BSH
5: 387 (1510)), f. [Äldre Dan. gæstning. Jfr Isl.
gisting] L. gästning (ss skyldighet hvilken åligger
el. utkräfves). vara fatikom thungir ok skadhelikin
j gostning Bir 2 : 335. ib 3: 311, 4: 32. VKR 75. thon
gästning jak haffdo giort almoganom i näreko . . .
haffdo jak medh 011 wenligh oc kcrligh bön aff
al-mogan thor BSH 3: 131 (1460). göre ider någon
gesningh eller twngo ib 4: 151 (1492). ib 5: 122
(1506), 315 (1508), 316, 320 (1508), 387 (1510). mz mykon
gästning oc skatning oc andra twnga ålaga RK 3:
(sista forts.) 4284. ib 5837. — våldgästning, ban
agher egli hämpuäs äffto brotlikum pänningum sinom
firi gyästningh sinä SD 5: 376 (1344, nyp,re afskr.). —
Jfr konungs-, lagha-, väld-, vnlds-giistning.
giistreki (gestrekie), m. inbyggare i
Gestrikland, ss tillnamn, olaff gcstrokie SJ 400 (1474, på tre
ställen).
giistringar (gestringar: -a RK 2 : 4434; -ana
ib 4319), m. pl. Gestringar, inbyggare i Gestrikland.
RK 2 : 4319, 4434.
giit, n. [/»/. get] gissning, thz weyt iak ey vtan a
gäth RK 1: 564. — aning, ii geospa fughil aa sith
gätli (euentus quales prenoscitat oscitat ales) GO 293.
— Jfr giite.
giita (pres. -er. impf. gat. part. pret. n. gätit.
refl. pres. gätz RK 3 : 3895. impf. gatz MB 1: 156,
172; Il K 2: 7197, 3 295, 1171, (sista forts.) 6049; gaz Bil
842; Jv 4154; RK 3: 91; MD 317. gadz MB 1: 156, 157;
Il K 3: (sista forts.) 4478; MD 188, 329. gass II K 3:
2543. gassz MD 320), v. [eg. samma ord som gita. Isl.
gota] L. 1) = gita 1. iak gäther oy soffwith ingha
nath Lg 8: 128. ib 151. 2) omtala, nämna, fore
wisso wil iak thetta gäta Al 8561. ib 1809. aff thera
hügdh wardher gätith ää ib 5848. 3) gissa, spå.
hwa som gäther ban antigia liughor ällor siglier sant
(fatidicus verum fatur vel flgmina rerum) GO 319. —
med prep. til. quinnonar . . . kundo äkke gäta til
Bo 14. gät til hwa ban är som thik slo ib 189. gätir
folk til. at ban lifuir än Bil 685. — refl. giitas,
behaga. nw gätz mik okko thetta daath RK 3 : 3895. —
opersotil. med personens dat. ( el. i dess ställe ack.)
samt at och följande dat. (el. i dess ställe en
pro-nominal partikel), tha gaz allom väl aat hans ordhom
Bil 842. gatz gudhi wäl at swa giordho MB 1: 156.
ib 157, 172. ther gatz ful mangom illa ath RK 2:
7197. Jv 4154. RK 3 : 295, 1171, 2543. MD 188. olaff ther
aat illa gadz ib 329. gaff honum nampn som honum
gaz aatli ib 317. — giitas at, behaga, thz war som
honum gadz icke aåt RK 3: (sista forts.) 4478. hans
lykka war saa och gaz wiil aath (med underförstådt
bonum, det behagade honom väl, han fann sig väl)
RK 3: 91. — flnna behag (i), finna sig tillfredsstäld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
