- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
623

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - ivirmänska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ivirmänska

623

ivirstanda

owermäktiger: -ig Va 12; -igä ib 19j 33), adj.
öfvermäktig. med dat. (el. i dess ställe ack.), at
blan-(lamär skulde honom wardä owermäktig Va 12. tha
warto the hcduä the cristnii owormäktigä ib 19. ib 33.
Lg 3 : 290.

iviriuiinska (owirmänzska), /. stor
frikostig-het. o thu herra . . . thu wtgiwtir tik j os aff euno
flytande owirmänzsko (superabundanti largitate) Bir
4: 104.

ivirniärkls (owir-), adj. utmärkt, the owirmärkis
krydo RK 1: (Albr) s. 207. ib 210.

ivirmiitis (iuirmätes, owermättes), adj.
öfverflödigomättlig, ska|t tu alt lata thot iuirmätes
(i de till Bures uppl. fogade "Errata" ändras ordet
]id detta ställe till iuirvåtes, som, i fall å ej är
felaktigt för ä, skulle föreställa ett tidigare iuirvåtes;
superfluum) ilr KS 23 (57, 25). lag alt thet nf, ther
iuir mätes (ordet ändras i "Errata" till iuiruätesj
är ib 24 (58, 25). the owermättes kräselikhotzsens
synon Su 138. til iuir mätes (ordet ändras i "Errata"
till iuiruätes) lusta KS 24 (58, 25). Jfr iviriliatis,

ivirvättis.

ivirrinna (över-), v. flöda öfver, rinna ymnigt.
tho owerrinnandhe nadhenna ströma Su 82.

ivil’1’iikkia (ouir-), v. nå utöfver, diurit . . .
häfde ierntendir vpätande ok fordärwande alt thz som
thz ouirräkthe MP 1: 72.

ivirrätter (öifwer-), m. öfvervåld, oförrätt, gör
oss inykydh üffwerwal och öffwerrätth DU 1: 1S3 (1503,
ef t. aftr. hos Langebek).

ivir sa föfuir-. owir-), v. så öfver (det som
redan är sådt). i thesso helgo läst nämpnas fyre
först thou som saddo godha sädh swa then som öfuir
saddo (motsv. ställe MR 2:47: iuir sadliq) ondhasädh,
swa akirsins gömare ytirsta akirsins skärare MP 1:
73. ouinliko mannin kom ok owirsadhc thizstilin Bir
3: 232.

ivirsca (ini- i. öwer-. ower-), v. [Mnt. [-over-sén]-] {+over-
sén]+} L. 1) se öfver, se på. iak winder hwath
iak ower see Al 4299. — öfverse, öfverblicka, sä
granneliga hans her allan offwersä. RK 3: (sista
forts.) 4414. 2) hafva uppsigt öfver, sinom
fogho-tom, oc them tlior owor sagho gorningina MB 1:
288. til thäs mantz ther iffwir saa (Cod. A
ower-stodh 234) mörkahwsith ib (Cod. B) 549 . 3) öfverse,
genomse, iij breff . . . huilcho wij . . . opbrötte oc
Bffiiersagho FM 175 (1504). — öfverse, taga i
betraktande, skärskåda, i hu]ka book vi fwnnom oc
granne-lica öwersaagom nogor heradzmerke SI) 3: 484 (1320,
nyare afskr.). nar j haffuo thet (brefvet) läsit oc
offuorsett FM Kl (1505). 4) förbise, förbigå,
ower-seddom (med förbigående af, för att icke nämna) allom
androm gudz godli gärniggom LfK 114. — förbise,
visa förakt mot? tha som wi mz syndom haffuom
wredgat strangasta domaran . . . owerseet alla hälga
män Su 206. 5) förbise, icke fästa afseende vid.
thz alt oworsoer thu Su 98. ban owerseo offta hans
bön Lf K 63. at iak för henna skuld owersaa alla
andra, oc hona mik til brudli . . . auamade oc
wtli-ualdo Su 160. — förbise, öfverse, icke märka, alt thz
ondha wi förglömom oc ower seem LfK no. •—
öfverse med, hafva öfverseende med. konungen öffuer-

saagh hans sak RK 3: 375. 6) afstå från,
aflägsna, låta fara. vi . . . badhom at. ban skulle owirseo
(transferret a vobis) thässa pinona Bo 187. haffuer jak
alstinges offuorsoet oc offuergiffuit om then owilliä
BSII 4: 100 (1483). hu at mistancka wii haffuä til
någon aff them i staden, wcle wii aldolis milleligen
offuersee ib 232 (1497).

ivir sig]lia (ofwir-), v. beskylla för. han hafwir
mik thz falsklika mz orät ofwir sakt ST 457.

ivir sima (ofwir-), v. simma öfver, tho . . . wildo
ofwir sima ST 525.

ivir sitia (lwi alttia), v. vara öfverlägsen? then
bauer annan som iwi sitter KS 79 (194, 86).

ivir sindlia (offuer- RK 3: (sista forts.) 4483.
ofwir syudha), v. sjuda öfver, kätilin böriadhe
ofwir syudha ST 21. RK 3: (sista forts.) 4483. Jfr
siudha ivir.

ivirskära (ouir-, ofuer-), v. 1) öfverskära,
med sax gifva ruggadt kläde en glänsande yta.
niosth-er skördh mz offuerskeraroni schal vara attila alna
leysk krumpit klede ok thorn schal then vnga
bro-deren offuerskera j sex stunder SO 105. eth halft
stykko kumist krupit oc ofuerskurit SU NS 1: 255
(1403, gammal afskr.). Fil 5: 89 (1482), 2)
omskära. ouir skäras äptir moysi laghom KL 158. MP
1: 31. Bir 2: 291.

ivirskiirare (yferskärare. ouerskärare.
off-uerskärare. offuerschärare. offue[r]skarare:
offue[r]akarara SO loi. offvierakerer ib 96,105),

m. [Fdan. ovorskorore] öfverskärare. baden embeten
schräddara ok offuerschärara SO 95. badho schroddare
ok offuerskäraro ib. ib 96, 101, 102, 105, 113, 116, 118.

— ss tillnamn, aff claus yforskärara SD NS 2: 218
(1409, nyare afskr.). pcthor ouerskäraro SJ 67 (1437).

— ivirskiirara flokkor (öffwerskärara-.
afF-werskärara-), m. vid öfverskärning uppkommande
affall af ull. nokoth litith aff affwerskärara flok aff
skarlakan skwrin PM 51. thyo marker öffwerskärara
flok aff skarlakan ib. — ivirskiirara ul
(öffwerskärara wi. aaffwerskärara wll PM lo), f. öf-

verskärareull, affall som uppkommer då kläde
öfver-skäres. mz öffwerskärara wi LB 9: 115. söma then
flokkon äller öffworskärara wllena j eth linneth klädy
ib. PM 10.

ivirskiire (offuersehere. offuerskare: -skara
SO 100. offuerskera. offuersskär SO 105), m. =
ivirskiirare. schreddara ok offuorschera companij SO
95. schal offuerskera haffua oforborgat fyra saxar niedh
then redzschapp thor til höre ib 103. ib 100, 105. — ss
tillnamn, jacob ouorskäro SJ 374 (1471).

ivirskiirilse (ouirskärilse), >1. pl. omskärelse.
gaf honom ouir skärilsä tckn KL 143.

ivirsla (ower-. öffuer slaa), v. [Mnt. överslån]
1) i grund slå. thiin höghre hand owerslo (percussit)
sin owin MB 1: 318. 2) öfvergå, förbigå? wiil
jak thetta laatha staa och ther tiil öffuer slaa RK
3: 1842.

ivlrspringa (owir- Bir i: 343, 345. ower-), v.

öfverhoppa. lian matte thänna mur ey owor springa
Iv 891. Bir 1: 343, 345. — bildl. onghon ordh ällar
silabas ower springande LfK 69.

ivirstanda (öffuer- Di 286. ower-. owersta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free