Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kalza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalza
643
kampgiruglier
skal ka kalz Al 2692. lians herra giter han ful wäl
hört swa länge han hafwor sit kalz wt fört ib 2708.
kalza (kalzsa. kalsa: -at MP 1: 249. -adhe,
-adher), v. [Isl. kallsa] skämta, gyckla, prata, sagdhe
. . . swa som kalzsando Bil 830. tho kalzadho marght
ok giordhe sik gaman FI 619. ib 1421. Fr 1070, 1378,
2132. lv 51, 1817, 3926. KL 218. MP 1: 249. Lf K 195.
tha thu kombir j kyrkiona skal thu enkto tala
onyttelika, ey runa, ey kalza ollir snakka ST 186. han
kalzadho mz häune ib 305. ib 72. Ber 233. Su 130. diärfflika
til lians kalzsa ST 392. ther vordho margh hüfuizklik
ordh kalzath Fr 2701. ib 558.
kalzlika, adv. skämtsamt, kalzlika älla alworlika
Ber 274.
kamar (ohamar VKR 43. kamer. kammar
MB 2: 120. kaamar RK 2: 1950. m. pl. kamrar), m.
och 7i. (endast i bet. 3) [Jsl. kamarr. Mnt. kamer. Lat.
camera] 1) = kamare 1. brüdhranna süuipnhws thet
scal swa byggias at liwar brodhir scal liafua sin
cha-mar oc sin celia VKR 43. MB 2: 130, 311. —
klädkammare? skattkammare? j hans (konung Eriks) kaamar
(en afskrift har fatabur, se Hadorphs uppl. s. 220
samt aftrycket i Script. rev. sue c. s. 77) häfde han
tliiänt förre oc stundom tha wakte ban hans dörrö
RK 2: 1950. 2) kammarrätt, wii äre nw stempde
i kesarsens kammar BSH 20: 211 (1507). 3) =
kamarc 2. n store skerpontyner med ii kamer hwar
thero oc ii andro storo med et kamer hwar there
HSB 19: 166-167 (1506). ini andre smaa skerpontyner
med n kamer hwar thore ib 167. skärpontijncr medh
lxiiij (64) kamra BSH B: 506 (1512). Jfr karm. —
Jfr böna-, lön-, slapo-kamar. — kamars dyr
(-dör),/, pl.? [Jsl. kainarsdyrr, /. ^/.] kammardörr.
for konungx camars dörum Gr (Cod. D) 380. Jfr
kamara dyr.
kauiara, n. — kamare 1. thetta husit är ey thz
kamara som jak sagdhe thik Bir 3: 237.
kamarc (kamere: -a Bir 3 : 236; ST 29,57,113.
camere: -a ib 59, 137; -ran ib 113. kamerä Bir
3: 237. kammare: -ara Lf K 22. pl. -ar), m. [hl.
kameri. Lat. camera] eg. hvalf. 1) kammare,
mindre rum, enskildt rum, sofrum, gik varfrw i camara a
sina böne Bo 25. en litin kamare ib 34. wtgik lönlica af
camarenom konungsins Gr 260. fik honom cen kamora han
skuldo blifwa vth j ST 57. KL 346. Gr 29S. Bir 3: 190,
236, 237. VKR xx. ST 29, 59, 113, 137. Lg 3: 511. bygdho
sik cellar oc smaa kammara, i wingardhom oc akrom
lf K 22. 2) kammare, den del af ett skjutgevär i
hvilken krutladdningen antändes och hvilken i början var ett
särskildt stycke, som fästes vid bössan, kamaren vtaff
byssono sprang RK 2: 6112 (kan föras till kamar).
— Jfr lüukamare, äfvensom kamar. — kamara
dyl’ (-dörr (frf. vok. i änd.j), f. kammardörr,
sätt-ias for camara dörrena Gr (Cod. D) 380. Jfr
ka-mars dyr. — kamara mästare (camera-), m.
[Mnt. kamermeister] kammarmästare, kammarherre.
warom . . . cameramästare (camerario) SD 6: 30
(öfvers, fr. 1482J. waro . . . kamarainästara enna
iomfru Lg 3: 481. vä[r]ldena konunga oc höffdinga oc
kamara mästara (tribuni) MB 2: 343. Jfr kailiar-,
kämiiicr-iiiiistare. — kamara gyen, m.
kam-martjenare, kammarpage, kammarjunkare, hon (drott-
ningen) hafdhe swa bud hit sinom kainarasuen Lg 3:
511.
kamar mästare (kamermestare: -en BtRK
327 (1483, orig.). kammermestare ib 328.
camer-mästere), m. kammarherre, iifverste kammarherre.
tho aff wort radh som slotzlofwon vppa star, som är
hofmästere, cantselcer, camerniästere, köghemästare,
skenk ok fodhermarsk BtRK 146 (1441, orig.,
danise-rande). ib 327 (1483, nrig.), 328. Jfr kamara
mästare, kärn mer mästare.
kam ber (med art. kam bin KL 125. ack. eamb
Bil 306. kaamb Al 7574. pl. kambar), m. [/«/.
kambr] L. 1) pecten, kam. war thän kambin hänne
swa thuugir KL 125. gifwa mannoni . . . kamba Ber
165. kamba oc speghla ib. Jfr iiirukaillbcr. 2)
crista, kam, fjäderkam. han (fogeln Fenix) . . .
liafuir camb a höfdhe Bil 306. .’(/ 7574. 3) takås,
ryggås. Jfr kirkio kamber.
kam ber, adj. L.
kamel (ehamel: -um ST 475; -ane ib.
ka-meel. pl. -ar. cameler MB 2: 84), m. [Fnor.
kameli. Lat. camolus] kamel, ban lot . . . ther mz
ladha een kamcel Fr 2661. hwar äru . . . hästa oc
camola oc vlualla (equi et cameli, elephantes) Bo 36.
ST 475. Bir 4: 46. MB 2: 84, 90. — kainela har,
n. kamelhår. Lf K 19.
kainclot, n. ? [Is!, kamelet. Ffranska camelot]
kamlott, tyg af kamelgarn. sex telas de camelot SD
1: 633 (1283). eth stycke swarth camoloth FH 6: 123
(1512).
ka|lifer, n. [Mlat. camphora] kamfer. LB 1: 97,
7 : 259. j qwintin camfer omalitt ib 325.
kamfer Tatll, n. kamfervatten, vatten hvari kamfer
är upplöst. PM L.
kaiilOS? (;)/. kamosser), /.? ett slags fartyg.
en pram n jacther och 11 kamosser FH 4 : 84 (1499).
kampa (-adhe, -at), v, kämpa, strida i tvekamp.
the skuldo ther badhe vm kampa ST 457. iak . . .
skal mz honom kampa ib 458. gingo the samnians oc
kampado Di 92. haffua wij nog länge kampad ib 93.
ST 459. Va 37. Di 74, 75, 94, 113 o. s. v. Jfr kiillipas.
kamper, m. [Mnt. kamp] kamp, strid, halda camp
mz leonum Bil 370. som tho skullo 011 kamp bestaa
RK 1: 4228. ib 875. drogho moto them trösteliga til
kauipin oc slagit MB 2: 238. tröste han sigh ey sätia
j kamp mot honom ib 323. — om Kristi lidande, vtan
stadhin hiolt ban kampin ok stridhena swa som
starkasto kämpo (tamqvam pugil fortissimus campum et
pugnam detinebat) Bir 1: 392. ib 344, 2: 105. — sär sk.
tvekamp, envig, tbänna kamp sik taka op a lv 3684.
then kamp iak mz thik fäkta wil Al 5344. iach wilde
for thenne förstinnenä sak skuld ga mz ider j en
kamp Va 9. lv 3691. Va 10, 36, 37. Di 58, 67 o. s. v.
war han offtä badhä i stridh oc i kamp (hann framdi
opt or rostur ok einvigi einn vid marga) ib 1.
kailipermau, m. ett slags större fartyg, kom
griipeklow med en camperman BSH 5: 532 (1513). tog
ban till soeg then camperman och lot bereden till syös
ib. then camperman bleff well häden skyldh ib 533.
kampgirugher J (kamgirogher. kam
gi-rogher), adj. [Jfr hl. kappgirni, /. kappgjarn, adj.]
ifrig att hålla sig framme, påträngande, anspråks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
