- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
715

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kätil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kätil

715

kökomästare

skürs lusta käte MP 1: 311. — Jfr barna-,
kriimiua-käte.

kätil (ketil Iv 5014; FU 6: 357 (1449). kiätel
MB 1: 293. kädel FU 6: 21 (1449). kethel ib 39
(1453). kedil BtFII 1: 235 (1506), 246 (1508). kedllCl
Fil 6: 34 (1452, afskr.), 35, 39 (1453). kedel Fil
6: 21 (1449); BtFII 1: 154 (1507). best. form kätilin
GO loos; BK 1: 337. pl. kätlar. kätzslar FH
3: loo (1447). käszlar ib 5: 23s (1524). kätzla
RK 2: 666, 1006. ketzslar ib 3: (sista forts.) s.
175. kätzller ib 2: isis, 1958. ketzler BSll 5:
529 (1513). katzlar Fil 3: 99 (1447)), m. [Isl. ketill]
L. kittel, j eno stckara huso som kätla oc grytor
stodlio inne Bil 485. thz waller som ön kätil siwdher
Al 1943. then källa väller swo som then kätil ouor
o]le henger Iv 396. thz blodhit val ij thera saar soin
thän kotil ower ellin staar ib 5014. Bil 486. MB 1:
293. Bir 2: 154. SD NS 1: 514 (1405). GO 1008. RK
1: 337, 2 : 666, 1006, 1518, 1958, 3: (sista forts.) s. 175.
Fil 3: 99 (1447), 100, 5: 238 (1524), G: 21 (1449), 34
(1452, afskr.), 35, 39 (1453), 357 (1449). BtFII 1: 154
(1507), 235 (1506), 246 (1508). BSH 5: 529 (1513). Jfr

bryggio-, humbla-, iiirii-, kopar-,
mässings-kiitil. — kätla bötir (ketla böter), m. [Jfr
Mnt. ketolbotor] kittelbotare, kittelflickare, ss
skymford. hertogen (näml. vav) nokot swart ok magher thy
kallade hou honom ketla böter RK l: 558. —
kiitla-SUlidber (kietla-), m. kittelsmed. ss tillnamn,
johannis kietlasmidh SD 4: 162 (1330).

kiitilbotu, m. kittelbotlen. swartir som kätil botn
Bil 486.

kiitilliödh (kätilhöt. kiätilodh. kietilhot),

f.f [Fdan. kætælbod. Mnt. ketolhöt] L. stormhufva,
hjälm, dono . . . kanuto . . . uuam plato cum
kætil-het SD 3: 17 (1311). öns mans vakn muzo ok plato
ok kiätilodh SR 26. — ss tillnamn, bernardus
kiotil-hot SD 2 : 504 (1307).

kälta! (-at), v. [Jfr Sv. dial. keta, käta, se
Rietz s. 317] klaga. hafwa for os kättat (för karat?)
at klostrit takar skadha SD NS 1: 414 (1405).

kiitta (kätha. part. pret. -adher:
innekätt-ade BSll 5: 412 (1510?)), v. — kiitta inne,
instänga. at latha kätha edhor inne som swiu i stiyo
BSll 5: 176 (1507). Jfr iniiekiitta.

kätta (kietta: -O Bil 716), /. [Isl. kotta] katta.
sagdho han mera olska sina kiotto (catlam) en
gre-gorium sina rikedoma Bil 716. Lg 3: 140. Jfr
trol-kätta.

kätta, /. Jfr fara kätta.

kättare (kiattare. kättery (nom. pl.) Su 146),
in. [Mnt. ketter. Mint. catharus] kättare, constancius
konunger smittadhis aff hans (Arii) willo ok wardli
kättare Bil 5S7. ib 588, 692, 694, 790, 829. MB 1: 331.
KL 191 o. s. v. Bir 2 : 59, 261, 3 : 248, 4: (Avt) 185.
Su 146. war en kiättaro gen helghum corsum ok
be-latum Bil 733. — kiillara biskopor (kiättara-,
kiattare-), m. kättersk biskop, constancius lät kalla
saman xxx kättara biscopa Bil 588. koui til conciliuni
ther kiättara biscopa sato ib. fik en kiättaro biscop
sanna guz hemd ib 692. — kiillara klärkor
(kiättara-), m. kättersk prest. Bil 831. — kättara
mästare (kiättara-), m. hufvudman för kättare, kät-

tersk lärare, en kiättara mästare scrof i liökir thera
vilio Bil 791. — kättara smitta (kättere-), /.
kättersk besmittelse. någre sedher, som bådo vdi sigh
kätteresmitto BtRK 233 (1464). — kättara villa
(kiättara-), f. kättersk villfarelse, kätteri. Bil 588.

kätteri (kätterij Lg 3 : 508. kättari KL 215;
Bir 3 : 248; MB 2: 290. kiättarie Bil 734. kättri
Bir 1: 40l), ». [A?, ketterie] kätteri, thor fordömdos
alla willor ok kiättarie Bil 734. hallo . . . oy nakat
kätteri Bir 3 249. oppran stor willa oc kätteri i the
hälge tro Lg 437. KL 215. Bir 1: 401, 3: 248. MB 2:
290. Lg 3: 508.

kätti, m. L. Jfr gorkätti.
kiixe (käxse. kexe. pl. -en LfK 236), ». [Fgutn.
koxi] L. krok, hake, båtshake, mz iärukrokom oc
kiixsom Su 128. LfK 222, 235. vthrekkendes syyn käxen
ok järn kroka ib 236. tha ban fik käxset (som en
timmerman haile i sin hand) Lg 3 : 288. eugen embetz
broder (i dragarnes skrå) dyrffuos ath bortha wara
tha stadzsins ärendhe a ferda ära vppa malmen at han
jo strax redha är mz sit kexo SO 197. ib 192. mz koxe
drog ban sik til palana vuder RK 2: .1257. vilia tho
mz stiglia klywa (näml. upp ål muren för att intaga
fästningen) tha hauir jak käxse til redho (furcis eos
retrudo) Bir 2: 254. Jfr iärnkäxo.

kiixel, f. = käxe. opplyffte käxoleua Lg 3: 2S9.
köfriill, ». [Isl. kofarn, kofau. N. kovern. Sv. dial.
kövan, köveru] liten hund, knähund, huru oth litliit
küffrän forfärädho manga starka män Lg 3: 543. kom
eth lithit köfrän ib. Jfr köviirue.

köglerj m.f [Fdan. kog]er, ».] ett slags särsk. ss
foder användt tyg. iij täghen met gwlskynd met bla
kögler wnner FM 76 (1483, daniserande).

kök (köök), n.f motsägelse, knot? skal mwnnen
atherliallas aff alt skualdher, thz köök oc löghe aff
komber Lf K 106.
köka, v. Jfr gen-, mot-köka.
kökan, f. Jfr genkökan.
kökeiltygll (kiöken-), ra. [Mnt. kokentowo]
köksredskap. kiökentygh i stegerhwset IISH 19: 167 (1506).

kökia, /. [Jfr Mnt. koke] kök. gaa j kökiona Bir
5: 30.

kökomästare (L. köghomästare Gr (Cod. D)
383; JP 83. köghamästare GU 5. kögamestare
MD 338. köyamestare. kökemästare,
köghe-mästare BtRK 146 (1441, urig.). kögemästare Va
41, 54. kögemestare SD 3: 414 (öfvers.),
kiök-mästare TK 275. köghmestare SD NS 1: 265 (uo3,
samt. afskr.). kögemester RK 2: 3549.
köche-mester FM 108 (1498). kögamestare MD 338 (jfr
378). kögemester RK 2: 3527. koghemester:-ers
SD NS 1: 264 (1403, gammal afskr.)), m. [Isl.
kcyki-ineistari. Mnt. kokonmoster] L. eg. den som förestår
köket, mästerkock. 1) kökmästare, den som har inseendet
öfver förplägning och servering samt i a/lmht öfver den
ekonomiska förvaltningen vid en furstes el. annan
förnäm mans hof, hofmästare, hofmarskalk, senascallus,
köghamästare G U5. marskens kögoinester RK 2: 3549. ib
3527. antwordo jacli eder köchemestor sänder ena tunna
skanska sil FM 108 (1498). hans (konungens) köko
mästare Gr 288. arehebiscopsens kiökniästare TK 275.
gifuer jak . . . marquardhe, mins herra ärchebiscop-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free