Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - ledher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledlier 74G loglin
som väcker ledsnad el. sorg, smärtsam, med dat.
honum var thiin iomfruo skadhi leedh Iv 3015. FI 1694.
thz er mik leet vm idhen dödli RK 1: 2499. herra
iwan var leet ... thz herra gafuian sagdhe swo Iv
5193. Al 350, 673, 1328. RK 2: 4726. thz war honom
lcth ath honno skulde swa stor wider modhii til komma
Va 39. 4) ledsam, tråkig, ängin stund är längre
oc ledhare, än the som man siter orkolös MB 1: 128.
5) förbittrad, vred. med dat. macodones aff rätto
wredhe wordho alexandre ledhc Al 4150. ib 5644. 6)
ledsen, illa till mods. rikens radli wardh tha leedh
IIK 2: 94. — Jfr hvemleþer.
ledlier, se liþer.
ledhestaver (leyde-), in. [Mnt. leidestaf] eg.
ledande staf, vandringsstaf; ledare, förare, lädughet
hon är . . . til odygd en leyde staff MD (S) 206.
ledliestiiirna, /. [Jfr Mnt. leidestem och Isl.
leiitarstjarna] ledstjärna, stjärna som visar vägen,
bildl. thz (o: gudz nampn) är . . . een ledhc stiärna
allom ellendum oc främadhom ST 77. är iomfru maria
een ledhestiärna ib 209.
ledhpsven, m. ledsven, ledsagare. Bil 741. — bildl.
tha retwisan är henne ledeswen MD (S) 245.
ledhilse, n. pl.? jfr frainledhilse.
leilhirska (-erska), f. ledarinna, o . . . sancta
anna . . . boskitrma them, oc war thera ledherska
swa länge tho leffua Lg 3: 678.
]ed|lig nian, »>. [Mnt. leidesmau] ledare,
ledsagare. gudz ängil war thera ledhis man ST 335. Jfr
leidhaman.
lodllllillg (ledhnigh), /. skydd, lejd. tha sagdhe
millasta modhren maria kom til mik tryggolika wndhor
mina ledhnigh oc fologhot Lg 663. wnne mik fri
led-ningh til ok fra ok i mit fri beholdh iglien BSH 5:
555 (1516). Jfr inleþllillg.
ledlisngha, f. [Isl leiisaga] — lodlisaglin man,
m. [/»A loiisögumair] ledare, i günom samma ökn
gingho israels söner mz josuo thoras ledhsaghu man
Lg 3: 656.
lejjsaghnre, m. [Isl. leitlsagari] L. ledsagare,
vägvisare, ledare, helsona ledhsaghare (dux salutis) Bil
107. hans ytarsta ledhsaghare aff tässe wärld til gudh
fadlier j himcriko Su 307. MB 2: 79. — särsk.
vägvisare för sjöfarande, lots. fluþo . . . iui haf onsamno
vtan loþsaghara ok styre Bu 166. ib 133 , 523. Bil 251.
ledsaghare äller pilotus PM 59.
leþsaghi, m. [Fnor. lciísagi. Mnt. lëtsage] lots.
leghär skiphärrä leþsaga SR 47.
ledlisainbor (». ledhsampt. leedhsamt Ber
272), adj. = ledhosamber 2. med dat. gör han
mannenom viirldinna söta oc kära ok himerike
ledhsampt (facit . . . cielestia fastidire) Bir 2: 60. ärther
oc bönor . , . ärw ledh sam wärdzlikom månne LfK
84. at thik skulo eygh vara leedhsamt altidh at bidhia
Ber 272.
ledhngher, se lidlinglior.
loþsnnd, n. L.
leþunger (ledhonger), m. [Jfr isl. loiiangr] L.
härnadståg med dertill hörande utrustning. SR 21. for
j liärfärdh . . . mz wt budhnum alla landa ledhungo
Bil 374. badhe hans syni vt budhis vt i lodhungh ib.
lot han bitidha en ledhung a Al 3922. MD 330, 343,
344, 352. til hodlina manna vmstridhilse ok ledhong
Bir 3: 311. — lo]iiingslaini (ledhongs- SD 2: 408
(1305), 5:89 (1342). ledhongx-, ledongs-. ledonx-
SD 1: 550 (1279). ledhogx- ib 586 (i28i).
ledhux-ib 2: 139 (1292). ledhuns- ib 408 (1304).
ledh-unxlamme ib 218 (1296). ledingslame), m.
[Fgutn. lai|ungs lami] L. utskyld hvilken ss
aflösning för skyldigheten att deltaga i leding erlades de
år då sådan ej utgick. SD 1: 550 (1279), 586 (1281).
licet guttheiisium lex Si consuetudo approbata
huius-modi fuorit ah antiquo, quod nequo in expeditionen)
ire, nequo ledongslame persoluere tenerentur, nisi
ex-poditio ipsa esset eis per literas nostrns, sou cortum
nuncium logaliter demaudata, di ex tunc optionom
ha-berent, aut in expeditionem ire, aut ledongslame illius
annj persoluere, attamen . . . est talitor placitatum
. . . vt dicti guttcnses teneantiir singulis annis ini
posterum nostrum ledongslame persoluere vna cum
tributo . . . quæ duo tributum & ledongslame . . .
in proprijs sumtibus nos Si successores nostri recipi
faciemus ib 671 (l285, nyare afskr.). solutione
ledongslame illius anni tunc cessantc ib. assignamus . . .
lodhougxlamæ 4 nefgiabl per westmanniam ib 657
(1285). ib 2: 139 (1292), 216 (l29C), 218 (1296), 242 (1297),
390 (1303), 408 (1304, 1305), 424 (1304), 489 (1307), 490
(1307), 495 (1307, nyare afskr.), 5: 89 (1342).
ledingslame Ur k. fr. 1452 (enl. meddelande af Bibliotekarien
C. G. Styffe; i nämda urk. omtalas ledungslame ådömd
för tre nr å en utjord i Lösings härad, Östergötland).
— leþnngs skin, ». L. — ledhungs tiinber
(ledingz-), n. timmer som i skatt lemnades till
flottans behof? BtFII 1: 316 (1413, Joh. Bures utdr.).
leena, f. [Lat. leæna] lejoninna. MB 1: 415. Jfr
leoua.
lef (-ar), /. [Isl. leif] lemning, qvarlefva, siialgh
. . . alla lovana (af en senare hand ändradt till:
atir-leuonar; Cod. C har: läwonar 1018) Bil 1018. Jfr
aterlef.
lef, se lif.
lefra, se lifra.
leglia, /. [Isl. leiga] L. 1) lega, aftal; aftal
om rätt att mot ersättning använda el. bruka annans
egendom, huggor vtan loff ellir legho TB 80. taker
nokor vten lof öller legho häst öller skyuth annärs
mandz SD 4: 466 (1335, nyare afskr. ). ib 5: 378 (1344,
nyare afskr.). 2) lega, bruk af annans egendom
(särsk. jordegendom) mot öfverenskommen betalning,
arrende, hafui bonde wald a tridhia tinge a logh (för
logho) at siilia (öfverlåta bruket af ållonskogen)
liwem han will sont ban dyrast githir TB 74. wi
. . . hauom ... a legho lathit (utarrenderat) wau
gardh rakkaby . . . eriko ärländzsson SD NS 1: 230
(1403). vi . . . hafwom låtit logho (för a legho?)
• . . herra yfwaro niclison riddara tho öna ib 414
(1405). FM 77 (1483). 3) lega, betalning för bruk
af annans egendom el. arbete; betalning för rätt att
färdas å annans fartyg, the lytto at tho legho Bil
455. — arbetslön, lön. sömadhe oc span for legho Bo 14.
räkna bonum . . . fulla legho fore hwart aar MB 1:
375. then forman som meor älska värlzlikx gooz legho
(den lön som består i timligt gods) än sinna
vndir-daua siäla gagn MP 2: 84. — Jfr aldi||-, garjia-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
