- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
30

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - meþ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mej)

30

mena

for räddoglia sculdh hafdhe maxan fallit vill kul Pa 19.
j thy soln han kom maxan til stadiu fram Bil 895.
vardh artasira maxan til onkto giordliir Gr 204. maxan
äugiu predicar itllir tror mik wara rätuisan domara
Bir 1: 15. husit laa maxan üdho HK 1: 16S3. KL 147.
Bir 3 : 263. Al 1804, 3574, 4140, 8578, 8810, 9122. Gr (Cod.
D) 355. ST 124. Bi 82, 98, 260. MB 2: 202, 285. Su 2,
110, 134, 150, 154, 219, 290. Lg 3: 437, 438. PM LXV, 62.
RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278. lappecium hethcr
skroppa hon or fyra köns ok alla halfwa tlio maxan
ena handha krafft LB 2: 52. confossor och sacristauus
voro moxan (nästan alldeles) iblaudh biscoperno TK
272. — bort emot, ungefär, bluff thou stadliin maxan
viil i siw aar (sepia)i fere annis) wtau präst Ansg
205. thotta sama wiuit gömde hon maxan i thry aar
ib 211. — Jfr niaske.
mej), se lniij).

niedliel, n. Jfr arfmedhel.
iiKHlliellösa.’ (medelösa), /. medellöshet i tha
bärsmen githa ey läugro bärgit idkath fur mcdclöso
skul SD 4: 749 (1340, nyare afskr.).

medlielniata, se lnidlialinata.
liiedlieltliing-, se midhalthing.
medhelvin, se midlialvin.
meiegrevo (meiengreve), se mäiegreve.
mella, se niälla.
melloni, se uiälloni.

nieillbraiia, f. [Lat. mombraua] pergament;
urkund skrifven pä pergament, pergametitsbref. sändhor
jak edhor thou membranan ighen BSII 5: 370 (1509).
men (meen. mein Bil 537, 571), n. [Isl. moin]

L. 1) ondt (i fysiskt hänseende), men, skada, at
j>u gör aldregh noquorom men þiir mik |iiäna Bu 20.
ängto mon giorþo þe pina hanom ib 176. ib 500. gör
hällde men ]litt hovoþet liutar ib 74. sua gaar annars
mon hanom när: som ban är hanom liuvar ok kär ib.
giordho theni nödh ok dighirt meen Al 5110. MD (S)
271. onkto moin fingo thcra likarna Bil 537. ib 571.
ther til at thin systir skuli ey skändas alla thola
liakat meen (infirmalur) Bo 87. jomfru liiaria . . .
bo-ware sworiko fra alt meen RK 1: (Ny början af Gamla
Kr.) s. 163. jhesus tholde dödh a sinom mandom vtan
gudhdoms men Bil 84. gud giffui hwar förrädare sa
dant meen RK 2: S364. tha ban hade giorth thetta
meen ib 1: (sfgn) s. 184. iak skal bonum göra til
mena (tillfoga honom skada) Al 10028. — olägenhet.
a nioot thässo mono hafdhe gudh giwith mannonom
hiälp MB 1: 108. — svårighet, vedermöda, qval, sorg,
det som strider mot någons gagn el. vilja, lata
sy-strana wndirsta clostorsins oc räutouua stadga oc qwal
oc meen Bir 4: 61. thu osth oon krona aff gulle
reen tha haffwer thu mz tik mykit nioou MD (S)
270. honum wardhor thz storlika til mena Al 3481.
thz var mik tho mast a mceu (till sorg, emot;
Cod. B a mot, Cod. C i moth) Iv 221. thz gik honum
mäst at mono (det vållade honom mest sorg) ib 1011.
tha gik hanom mykit til mon (gick honom mycket
emot) RK 2: 7251. hwat ey . . . giordho iak thik liakat
at mono (emot) Bo 26. thon man gör gudhi mykith
til moen (emot) Al 7100. ib 8531. jak skal mina edher
holla rena tha komma tho ey mina gudhi til mona
(göra de ej mina gudar fientliga) MD (S) 212. tha

kom tidonas rännande thärä thiit hertugh frädorik
ban hiolt ena bonum mz sin glafuio til mena (Jör
att med sin lans göra honom motstånd el. kämpa med
honom) Fr 1716. 2) ondt (i moraliskt hänseende),
fel, falskhet, om thu gör thz foro onkto nioeii 0111 thu
gör thz mz rätte snille Al 5960. thonno man haffwer
ey moon MD (S) 302. — sväria sik men, svärja falskt,
begå mened, han swor sik alzstiugis meen II K 1: 2846.
ib 4209. ST 64. Jfr meusviil’ia. 3) dröjsmål,
uppskof? thin ’skat sänt mik vtan meen ä wäl sköt ok
ekko scen Al 4679. ib 4859. vtan meen sa loffuadc
donor tha II K 2: 7795. ib 6335. — Jfr formen. —
inenseþer (meenz ether), m. L. Jfr meneþcr.

llieil, adj. [Isl. ineiun] skadlig, förderflig, som
gifver anledning till förargelse! nu ffallor brodor pa
ga-twstcn sa han stöttho si th skenoben böthe broder
athor i gen j (’/a) tunno öl gillena sa han bliffwo ey
mon SEG 121.

men (meen), adj. [Äldre Dan. moen. Mnt. 111011]
1) allmän, gemensam, alla gällande, for thz mena
bosta Ml) (S) 245. pa oth month lansstingh BSII
5 : 347 (1509). hwila wij lior eth month bwrsprak ib
368 (1509). 2) allmän, allmänt gängse, oth lncent
taal BSII 5 : 224 (1507). 3) hel, samtlig. äpther
thy som war herra konung erik ok war frv
drot-inghin ok mona liket statgath liaffua SD NS 2: 140
(1409). ib 145 (1409), 153 (1409). BSII 2: 67 (l39!)).
thz är mena rikesens kära RK 2 : 922. ib 1613, 6699.
foro mono companijt SO 101. scall oldermanneu thou
nya broder vudoruisa vppa men coinpanijs vogua ib
103. skal thz ske medh konungx nadli ok alt lians
nieena rikins raadh MD (S) 258. vij borgainostara ok
mene radit SO 117. niädh mona radhzins 1’ulbordh SJ
69 (1437). vni maugahaiida ärande ther mena almoghon
höghclika röra BSII 2: 35 (1396). tliz loffuadc badhu
konungen ryddaro ok swcna biscopa köpmen ok
al-mogen mena RK 1: (sfgn) s. 173. Lf K 216. ropa hwar
oc een oc allo mena Al 10184. aluxander lot thz höra
alla mona ib 2994. ib 8754. RK 2: 939. a]mogou oc the
al lä mcena rykte for göksholm samman ib 2745. tijt
scullo tha koma alla biscoppa prclatc riddare oc swoua
köpstadz mon oc alla meona ib 1981. ib 2306. BSII 3:
284 (l47o). biscopa prolata riddara och swcna
köpstadz mon böndhcr och allo mena RK 2: 4655.
erchio-piscopen klorkia riddara ok suøna köpmen böndhcr ok
allo mena ib 1: (sfgn) s. 173. tho borgara oc bönder
meena ib 2: 2452. suärigis riko och mcno nian til stort
fordärff FM 189 (1504). Pri några af de anf. ställena
hör ordet dock kanske snarare till 4. 4) menig,
gemen, mängden tillhörande, tho haffue . . . faroth
mot thou meno man swa at the haffuo lnisth alt
thot tho i verdhon tiil attlio FH 7: 79 (1509). jlla
behagde mona köpmen (i möts. till radit) thaa RK 2:
8359. merc . . . äu . ■ . thon mcno köpman kan wara
til nyttc BSII 5: 224 (1507). monto romiske horrano
oc a]th mona folkit at han ware gudh ST 129. tha
kom mona folkit ib 131.

men, konj. se män.

mena (meena. pres. -ar. impf. -aþe Bu 145.
-adhe Bil 456; MB 1: 86. -te Bil 268; Al 5909. -the
Bil 456. -de Di 171. part. pr et. -adher), v. IIsl.
meiua] L. 1) skada, vara till men el. olägenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free