- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
79

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mäktogher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

miiktogher

79

miUa

oger: -og TS 26. mäktugher. mektugher.
mächtuger. mäktigh. megtig. n. mäktogth.
mektokt. mäkt.ught. mektigt. komp.
mäkt-oghare MU i.- 124. super/, mactigster: -e RK 2:
8546), adj. [Isl. mektugr. Mnt. mechtich] 1)
mäktig, egande förmåga, i stånd (till el. att), med gen.
ey är iak ok thäs mäktugher SD A’S 2 : 33 (1408).
— med inf. föregången af at el. til at. hwru iir iak
loör eller mäktigh at fara til pharao konung MB 1:
282. jak ware miiktoghir at for ilärfwa ok niclhir sänkia
alla mina owini j cnom punct Bir 1: 92. ib 5: 78.
mäktogho ... til at sionga hwan dagh iimkitit oc
tidhagärdhcna aff timanom ib 4: 31. 2) mäktig,
kraftig, iir iordhin militzst mäktigh eller kraptigh
aff thorn fyrom (ff de fyra elementen) MB 1: 73. ga ff
them svora megtig (kraftiga, kraftiga försäkringar
innehållande) breff I/K 3: (Till. om Chr. II, red. B)
6212. 3) mäktig, stark, mäktoghir stridz kiimpe
KL 409. MB 2 : 244, 402. Di 186. han är mik alt for
mäktig at kampa mz Va 37. aff liwario weost thu
thz ... at alexander är swa inäär äller swa
mäkt-oglier fore andra säär Al 1898. — vä/dig, stor,
betydande. en mäktogher stadher Al 1782. en ärleken
borgh ällar mäktogth slooth Lg 3: 192. ther lagdho the
vppa them största bärgha]ler oc mäktogha stenar (saxa
ingentia) MB 2: 30. een mectogh swnimo HSII 20:
86 (1507). ib 87. et mektokt bryllöp Di 40. — väldig,
stark, häftig, mz mäktught rop Bir 3: 336. ön
mäktogher stormber Lg 3: 264. en mektugh strid Di 186.
Lg 3: 308, 333. RK 3: (sista forts.) 4622. 4)
mäktig, rådande, herskande, wille . . . konungh cristiern
i rikit niäktogh haffua RK 3: 1900. — med dat. äro
alle diäflanc honom mäktogho ST 532. — med prep.
ivir. mäktogh owir diäfwllin Bir 1: 48. miigtogher . . .
öfver alla worldina Lg 45. RK 2 : 5947. 6)
befull-miiktigad, bemyndigad, stodh a radzstufuonno laghi
kniuasmidh miiktugher giordhur aff brodhor hanus
daniolis wäghna SJ 56 (1439). at wi hawom befält
oc mächtugan giort oc alla lodis macht giwet . . .
karl ericsono ... at han maghe lata fasta oc epter
landz laghoin fulfölgiä a wara wäghna siäx öresland
iord SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). — med inf.
han war mäktoger och niyndoger a fonda lasso
pedersson wiigna at hämoldha . . . olauc magnusson . . .
vi öres landli iordh SD NS 2: 215 (1409). tho giordho
hanom mäktughan hanom laghlica fulfölgiä a allras
thera woghna SJ 77 (1438). — berättigad, med gen.
wilia hans arfua thässen godzen i gon at lösa, tha
sculu the thäs mäktoghe wara SD NS 1: 89 (1401). —
med inf. scal for:de hänica bekman äller hans arfua
mäktogho wara thässon godzon styra, radha oc skypa
äpter sino nytto oc wilia SD NS 1: 89 (1401). är
oldermcuena niecktoge at hauom byuda pant eller
borgan sätliia SO 153. TS 26. thw skall mektogh
wara och (för at) inthoglia i mith rike hwem thw
wiltli Lg 3: 119. at engin min efftor komande öller
nokor then som nw är, s|ulla mäktugho wara i
nok-ro banda måtto tliässo for:do morghongafwo ather
göra hindra öller qwälia SD NS 1: 9 (1401). —
n. adv. 1) kraftigt, med fart. thz (vattnet) . . .
rinder swa myklo mäktoghare ater til bafsins MB
1: 124. 2) mäkta, mycket, högeligen, ted hjelper

mektigt wel Lit 7: 331. ib 329. — superi, best. form
med .föreg, tliät. det hastigaste, det snaraste, i förening
med en form af kunna, til honom fara til malstrand
thz mäctigste the kunna wara UK 2 : 8546. — Jfr
al-, alz-, for-, ful-, liügh-, ivir-, iiini-, o-,
viil-iniiktoghcr, äfvensom iiiaktoglier.

miiktoghet (mektogheth. mectughet), f.
[Mnt. mechticheit] makt, välde, mins waldz miiktoghet
Bir 1: 132. i skwlin lika wara bnadlia i mektogheth
och lika wellogha Lg 3: 119. ib 291. — ss titel
(gifven åt riksföreståndaren), fick jach ether inectugliedz
breff BSII ö: 159 (1507). ib 160. — Jfr alz-,
llögll-mäktoghet, samt maktoghet.

iniila (mela: -te Bit 117, 455; -to RK l: 34.
pre», -ir. impf. -te. -de Al 2291. part. pret. n. -t),
v. [Isl. mæla] L. 1) tala, uttala ord. ther kunne
ängin känna sin sälla vtan han hördho honum mäla
Al 5436. —■ tala, yttra sig, säga. the ther amoth
uielto the waro faa It K 1: 34. konung liialnrit mälte
tha ban thz sa badh hertugh fräderik äta ga Fr
477. tha hon hafdhe liiiilt (ändradt till talatli) ok
gratidh swa Iv 9S4. lllälin (ändradt till i sighin) oy
swa ib 103. —- tata, yttra, säga. iak hafuer änkte sakt
ther biitre är mält (ändradt titi saktj än ofuor ware
thakt Iv 118 (jfr s. cxLvii). liwath tho mälto (ändradt
till taladho) ok liwath the giordhe herra iwan thz
görla hördho ib 924. •— med de uttalade orden följande
i direkt form. en man mälte tel domaran alla pino
döua |>o cristno vtan iarnet Bu 510. Bil 117, 455, 892.
MB 1: (Cod. B) 539, 540, 562. FI 579, 1503, 1786. Fr
507, 510 o. s. v. Iv 107, 123, 143, 172, 1076, 1234, 1460,
1480 o. s. v. (107, 143, 172, 1076, 1234, 1460, 1480 0(7/. på
flere följande ställen är mälte ändradt till sagdhe).
RK 2: 2012. Di 90, 95. tha mälte han ok sagdho swa
Fr 184. FI 44, 612, 1895. Iv 137, 1126, 1388. RK 2 : 4689.
alexander swarar ok mälte widher Al 612. — säga,
omtala, med sats inledd af at. then skänko fore sin
herra mälde at lian nappin ij barmen fiälde At 2291. —
förklara, tillkännagifva, the breff articulos oc puncta
. . . mäloni wi dödh oc maktlösa BSII 2: 116 (1400).
2) nämna, uppgifva, angifva, them dugher ey wäl alla
mäla Al 2738. man kan them ekke mäla all ib 2740.
the mäla sik optnst siälff ib 2742. 3) lofva,
utfä-sta. ban skulle haffua thz sölff honom var mält RK
1: 946. — llliila til, yrka, föreslå t hwar mälir til ä
slikt han vil FI 1736. — llliila lilit, tala, säga, yttra,
med de uttalade orden följande i direkt form. tha
mälte (ändradt till taladhej om herra iwan ädlilo
riddare sagdhe han os ma äugiu skuld at gifna Iv
5031. tha mälte om hans modlier godb FI 398. ib 1583.
Iv 856, 4401, 4469, 4781, 5572, 5657 (856, 4401, 5572,
5657 är mälte ändradt till taladhe, 4469 mälto till
taladlio, 4781 mälte till sagdhe). Fr 525, 703, 1305, 1387,
2553. — Jfr a-, af-, at-, bak-, for-, lagli-,
til-, inn-, äptir-iiiiila, samt fram-, tidh-iiiälter,
äfvensom mä]la.

iiiiila (määla. pres. -ir. impf. -te. -de. part. pret.
n. -t), v. [/,*/. mselaj L. 1) mäta. ban mälto väghen
Bu 145. ängin gat thz räknath öller mält MB 1: 239.
tha the fornenipda tompt mäldes ok wtstikkadhis SJ
8 (1423). tha fornenipda kalgardz tompt uiäldis ib 38
(1426). thctta är mält medh ny aluonuo ib 251 (1456).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free