- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
239

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - radhare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

radhare

239

ra|ini an

2) rådpläga. at radha sik vm thätta Gr 267. — refl.
ratlhas, rådpläga, rådslå. redhos (consilium
fóce-runt) iudha huru the måtto han fordärwa KL 149.
jach roddes widh tesse gode men ther om BSH 4:
344 (1503). jag råddes mz mitt herskap tha RK 3:
(sista forts.) 6073. — railha fra, afråda. Al 2170,
2171. — radha til, tillråda, en radher til ok annar
fra Al 2170. ib 2171. Jfr tilradha. — radhajsik
vidlicr, rådgöra, rådslå, rädho judha sik vidher huru
the måtto han fordärfua Bil 898. — rad Ilas vidher,
1) besluta, komma öfverens, the raddis vidher ath the
thz gerna göra vildo Di 235. 2) rådslå, rådpläga.
RK 2: 796, 3: (sista forts.) 5710. — Jfr af-, be-,

bot-, for-, fore-, nt-raþa.
radhare (raadare), m. rådgifvare. MD(S) 229.
raþbani, m. L. Jfr rads bani.
raþbnnd, /. L. Jfr rads bänd.
radhe, adv. I Mnt. råde] rakt. råde at aalmarcken
DD 1: 149 (1492, nyare afskr.).

radhelika (raadhelica. rådhlika KS n (44,
18)), adv. [Isl. rådliga] 1) välbetänkt, med
eftertanke, förståndigt, klokt, hurw radelika han hafdho
radhit honum MB 1: (Cod. B) 550. rådhlika lina KS
17 (44, 18). rådhelika fara ok tala ib 22 (55, 24). FI 845.
all thing beskedelica oc raadhelica göra Lg 817. 2)
ordentligt, i laga ordning t myth godz . . . thet iak
rätthlika ok radhelika (för redhelika?; köpte SD NS
1: 463 (1405, gammal afskr.).

radheliker (n. rathilikt SD l: 668 (1285,
gammal afskr.). radhelikit ib NS 1: 201 (1402); MP 1:
217; Bil 886; Bir 1: 269, 2 : 284, 3 : 226, 4 : 80.
raadhe-likit ib 3: 171. radeligit Va lo. radeliigit BSH
5: 315 (1508). rodeliget FH 7: 62 (1505).
radh-likt MB 1: 238. radhlikit MP 2: 5), adj. [7»/.
rádligr, ráíuligr] rådlig, lämplig, välbetänkt, dömum
wir thät þyrftilikt ok rathilikt SD 1: 668 (1285,
gammal afskr.). at . . . radhelikit ware at möta thöm
ginstan mz sinne makt BU 886. jak tro radhelikit
(consultum) wara at fölghia thinom ordhom Bir 1: 269.
thökte mik thz radhelikt vara FI 1744. KS 22 (55, 24).
MB 1: 238. SD NS 1: 201 (1402). Va 10. radhelikit
är människionne ey vredghas MP 1: 217. är thik
radhelikit (consultum) at thu ey samansankir goz Bir 2:
284. ib 185, 3: 171, 226.

railhemor, m. f [Jfr Nht. rad och eimerj ämbar
af den storlek att del behöfver transporteras på hjull
Se Annerstedt, Script. rer. suec. 11! 2: 271 not. een
radenior ööl TK 271.

radher (». rat. raat RK 2: 6550), adj. [lsl. hrair.
Jfr Mnt. rat] snabb, rask. alexander dwalde ey han
war radh Al 764. thz ära resa oc iätna radli ib 7346.
warin radhe ib 4484. til sin här war han tha radh ib
9254. sigli honum thz han ware radh at hänta thik
an-tigonum i stadh ib 7919. — rask, ifrig, färdig,
almogh-in är altidh radhare at straffa oc bakvita them ther
dygdhelike äru. än at minna nokat got Lg 3: 239. —
n. adv. 1) hastigt, genast, ban loot them koma
rat fore sik At 10387. sagdhe rat ib 201. ib 9250. MD
34, 82, (S) 237, 246. RK 2 : 2450, 6550, 1: (LRK) s. 223.
han bödh hänta thaghar rat ena mö til sik Al 7429. ib
8362. 2) snart, inom kort. hwa som nakath wil
giwa han skal giwa rath GO 236. wilin ij stridha tha

komin rat Al 4830. RK 2 : 3887, 4867. — snart, lätt.
feeto swino är rat saak giwin GO 114. thän fughil är
rath krysthir som i handom liaffs ib 209. månne ledliis
rat widh een math ib 339. scorwth howdh är rat
brothit (frangitur ex facilt scabies sub vertice vili)
ib 357. MD (S) 233. wälle thz förgaanger rath ib 204.

— sva rat, lika snart, lika lätt. kifwar swa rat mz
henne om eoth tläthio thing som enom främadlia ST
277. — så snart som. fik bot swa rat the olian kom
widh han Lg 3 : 259. — Jfr ful-, of-radlier.

radhfragha (radfroge: -ede IISII 24:86 (1516)),
v. [Mnt. rätvragen] rådgöra, wij . . . radhfraghede
medh houom, hwat ther bost vti ware BSH 5: 67
(1505). HSH 24 : 86 (1516).

rajigivare (radgeware: -a SD 6: 156 (1349?
gammal afskr.). pl. -a(r). raadhgiffuerär Lg 3: 137),
ni. [Jfr Mnt. rätgever] L. rådgifvare, thwe quinciani
liöxsto radhgifuara Bil 428. SD 5: 374 (1344, nyare
afskr.), 379, 568 (1346) o. s. v. Bo 160. Gr 312. MB 1:
211, 250. KS 56 (142, 62). Bir 1: 127 , 2 : 251, 3 : 303.
FI 562. RK 1: (Albr) s. 209, 211, 214. Lg 218, 3: 137.
iipter wars rikes rathgifuara radhe BSH 1: 186 (1386).
ib 192 (1387), 2: 63 (1399). SD NS 1: 9 (1401), 2: 140
(1409), 145 (1409) o. s. v. I10 som ther war radgiffware
ti il thet BSII 5: 315 (1508).

radhgivi (rådhgaui KS 72 (175, 78)), m. [Isl.
ràigjafi] = radhgivare. SD 4 : 464 (1335, nyare
afskr.), 467. KS 16 (41, 17), 49 (125, 53), 71 (174, 78),
72 (175, 78), 72 (176, 79), 72 (177, 79).

radhgärdll, f. rådslag, fattande af beslut, plan,
företag, han skal wara stadhughr ok ey huinkande i
ordom ok rådhgiird sinne KS 33 (83, 35). Jfr rajia
gärj). — radhgärdha llian, m. rådgifvare, haua
många witra ok rönta rådli giärda män KS 17 (43, 18).

radhhus, n. [Mnt. råthlis. Fnor. ràdhiis] 1)
rådhus, stod han til retthe pa abo ratliws FM 215
(1504). SJ 89 (1439). MB 2: 375, 376, 378, 379. Su 29.

— senatshus. MD (S) 216, 218. 2) rådkammare,
ställe hvarest rådslag eller beslut fattas, huru raskir
ingangir är renom iomfrum til höxsta gudz radh hws
KL 344.

railhind, f. ledning, uppfostran, toruo
höfdinga-barn hälst i sine yngsko ok upfödho haua godha ok
dyghdelika rådhind KS 51 (129, 55).

radllliiggia (raadh-), v. [lsl. ràileggja]
besluta, öfverenskomma. äptir thy som raadhlagt war
MB 2: 136.

radlllös, adj. [Jfr Isl. ràilauss] obetänksam,
öfverdådig. hwa var swa diärfwir oc radlllös (tam audax
et tam temerarius) Bo 194.

raþlliail (raadh-), m. [Mnt. råtman. Fnor. [-ráí-niaír]-] {+ráí-
niaír]+} L. rådman, medlem af en stads råd. SR 24. af
. . . radhmanna wegnä i stocliolme BSH 1:130 (1371).
SD NS 1: 27 (1401) o. s. v. SJ 7 (1438) o. s. v. SO
14, 34, 72. wi borghamästara ok radhmän i lödhesa
SJ 89 (1439). ber brodher diäkn borghamester i
stoc-holm per olafson olaff andrisson radhmen oc hannis
ryting borghare ther samma stadz ib 130 (1440).
hannis bekelin radhman i stokholm ib 131 (1444). aff
ly-beke (näml. var) timme wadewerk en radman RK 2:
3016. ib 3069. ter war i wngeren en radman (för
radmans^ son i en stor stad Z,<j 3: 27. — medlem af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free