Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - siker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siker
329
Silft
sika IliaghU m. sikmage? FM 607 f 1513). — sika
1’Ogrilll (sike rompn), m. sikrom. j (l) ottingh
sike mager och (2) ij ffjerdinger sike rompn FM 607
(1513).
siker (sigher Ber ii, si, 219, 221; sighre ib 96,
152; sighran Bir 2: 210; sighrare KL 49. säker),
adj. [Mnt. seker. Mht. sicher. ltal. sicuro. Lat.
secu-r ti s] L. 1) säker, trygg, lugn, sorgfri, står vårfru
mykyt sikir i liughenoni Bo 219. a hwat sikir bönin
far op vni nattena ib 104. — säker, sorglös, gudhz
tliiänistomen skulu äldre wara sighro Ber 96. skulum
wi ... äldre wara sighre af giordhom syndom ib
152. 2) säker, viss, fullt öfvertygad, af hulkom
niänn-iskian faar ... en nyan fulcommit stadhughan siltma.
ther hona visselica sikra gör af tironno Bo 180. wara
sigher och wis af synda forlatilsom Ber 91. 3)
säker, trygg, tryggad, utan fara. röktadhe sik conia
sik-ran for vospacianum Bil 314. at han måtto wara thäs
sighrare KL 49. niiidh honom äst thu . . , altidli
sigher Ber 221. ib 21, 219. oy akt il" han alla skötir
. . . vtan at ena sighran stadh Bir 2: 210. en frii och
säker seglaatzs BSIl 5 : 287 (1508). — med gen. thu
scalt vara sikir badho lifs ok goz Bil sio. KS 63 (157,
69). — med prep. 11111. niågho sikre wara bádlie vm
lif ok äro KS 30 (77, 32). — fredad, i fred. thär
äfte blef vnge brödren sikir oc omöddir KL 194. at
iak matte siker wara for ondo andoniin ib 20.
sikerliet (sigher-. sekeerheth Fil 7: 87 (1511).
säkerhet), f. [Mnt. sekerheit] säkerhet, trygghet.
aff sigherhct mot dödhenom Ber 199. at the sägie
them . . . säkorhet til FM 595 (1513). Fil 7: 87 (1511).
Jfr osikerhet.
sikerleker, m. säkerhet, trygghet, han torf . . .
sikrlek sins lifs ok likania KS 40 (105, 43). at han ok
lians riki haui . . . bädlic hcdher ok somä, ok fullall
sikrlek ib 59 (l48, 65). täs fastare är tätli hus til alla
wärn ok sikrlek ib 85 (208, 93). komma j sikerlekx
liainpn Bir 4: (Dikt) 252.
sikerlika (sigherlika Ber 236. sigherlikä SD
1: 668 (1285, gammal afskr.). sighirlika KL 48;
Bir 1: 215, 337; Mr 2: 240; ST 35. sighirliea KL
235, 358; MP 1: 332; Bir 2: 151, 3: 149, 194, 327, 348.
sigirlica MP l: 155. säkerlige: -est BSH 5: 615
(1520). säkerlich RK 2: 7417), adv. [Mnt. [-soker-liken]-] {+soker-
liken]+} 1) säkert, tryggt, med lugn, med tillförsigt,
hwila thik när honom sikärlica mz frygdh oc gliidhi
Bo 127. sat hon sikirlicarc oc gladhlicare quar ib 141.
til thera banda ok swa redda säng mat thu sikerlica
kalla oc biudha brudhgomman ib 147. gak sighirliea
KL 358. Bir 1: 215, 337, 2: 151, 3: 149, 194, 327. MP
1: 332. sigirlica tro the nadhaniia gawo ib 155. 2)
säkert, tryggt, utan fara. sigherlikä ]lit koniä SD 1:
668 (1285, gammal afskr.). ST 35. ther byggium wi
sighirlika KL 48. MP 2 : 240. Bir 3: 348. RK 2: 7417.
— utan fara, i trygghet, mannin ma hwarii stadh vara
sighirliea vm han afwito sik siälfuan KL 235. blifwa
thär sigherlika som i fädhernis lando Ber 236. huilkeii
vog jac säkerligest vpdraghe kan BSIl 5: 615 (1520).
— Jfr osikerlika.
sikerliker (sigher-, sighir-./. sigherlik Ber
211. -liken Lf K 100. »t. sighirlikt KL 225.
sigh-erlikit Ber 91), adj. [Mnt. sekerlik] 1) säker,
Ordbok II.
trygg, lugn, sorgfri, liawa rolikt oc sighirlikt liugrne
KL 225. äwärdhelik sigherlikhet ok sigherlik
äwärdli-elikhot Ber 211. tholoniodh är en blidh oc sigherliken
lidilse alla gcnwärdogha tingha Lf K 100. 2)
säker, trygg, tryggad, hafdho ey männono sighirliea
bygning Bir 2: 316. j . . . sighirlicastom stadh ib 3: 354.
enkte är sighcrlikit for thinom dom Ber 94.
sikerlikliet (sigherlikhet Ber 76,91,150,151,211,
236. sighirlikhet MP 1: 167; Bir 1: 326, 2; 251, 3:
42i; -hetz ib l: 323. sighirlikheet KL 237.
sigli-erlikit Ber 103), /. 1) trygghet, lugn, tillförsigt.
sikirlikhetin var thiini al borto Bo 218. glädhias mz
fullo sighirlikhet oc sälilio Bir 2: 251. the fingo . . .
räddogha for sighirlikhet ib 3: 421. Ber 103. —
säkerhet, sorglöshet, wi forfavuiu i vare sighirlikheet
KL 237. ey bör syndoghan nian at hafwa sigherlikhet
Ber 91, 2) säkerhet, förvissning, langx lifs
sigherlikhet Ber 151. 3) säkerhet, trygghet, tryggad
ställning. fridhir oc sighirlikhet är os MP 1: 167. halda
. . . sins likarna sighirlikhet Bir 1: 326. folkit weet
ey sighirlikhetz hampn ib 323. Ber 76, 150. 211, 236.
Sikel? (pl. siclar MB 2: 95), m.f [Lat. siclus]
sikel (ss vigt■ och myntenhet bland Judarne), twsanda
oc vij hwndrat siclar j gul wikt MB 2: 95.
sikil, m. [Fgutn. sikil. Mnt. sekele. Lat. secula]
skära, min moþer ... fik mik sikil at skära, iak
hängde sikil ii solgisl. han skar mara korn þar han
hängde ii vä[ireno. än nokor annur ii manz hand
Bu 101.
Sikt, n, sikt, såll. daniel togli asko j eetli sikt oc
siktadhe bona kringom alt gulfwit ST 17.
sikta (siikta: -adher LB 2: 9. -adhe,
-adh-er. imperat. -a LB 10: 7. -ä Hästläkedom i AS 136),
v. [Isl. sikta. Mnt. sichten] sikta, sålla, siktat niyül
BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.). BtRK 282 (1473, orig.).
daniel togh asko j eoth sikt oc siktadhe hona kringom
alt gnlfwit ST 17. stööt gläs oc sictä gönum et klädi
Hästläkedom i AS 136. tak lagherbiir oc stöt kleen
oc sikta them ginom oth säff LB 10: 7. maghin aff
wlfwenom thörkadir oe stöttir wcl sina oc siktadir
wel ib 3: 171. ib 1: 97, 2: 9, 3: 35, 159 o. s. v. PM
9, 11, 12. aff theras mwn wtgingo klok ordh siktat
oc tämprat swasom kleuasta miöl Su 225. Jfr
osikt-adher.
sil (syl. sild), n.f [Fno)-, sfl. Sv. dial. sil]
lugnvatten mellan forsar i en älf. i Norrländska
ortnamn. Jfr Nordlander, Om sil och sel i norrländska
ortnamn (Sv. Landsm. II. 6). de rannasild (för ramna-)
SD 3: 150 (1314, gammal afskr.). do langasild ib. de
resild ib. de silanger ib. parochie silangger ib 163
(1314, gammal afskr.). ill ramnasyl ib 238 (1316,
gammal afskr.). in langasyl ib. in rasyl ib. rampnasil ib
430 (1319, gammal afskr.). resil ib.
Sila (siila. syla (imperat.) LB 7: 47. -ar), v.
[A", sila] sila, filtrera, lwt faar ondan thäff aff asko
som hon siilas genom MB 1: 321. vm nakor vil sila
älla tunna wällogx herra dryk ginom orent klädlie
Bir 1: 402. LB 3: 55, 7: 47, 48. — Sila af, sila
af, sila bort. natwra kraptor ok bete siwdher
födh-ona oc silar aff thz renasta oc wändcv thz til sik
MB 1: 90.
sila, v. L.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
