Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sighra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sighrn
siker
fúlghia thik ib 427. hitnorikis konungir . . . vil ...
gina jdhir fridh ok äiierdhelik sighnilse Bir 3: 405.
— Jfr bordli-, viil-sighnilse.
sighra (-ar, -aþe, -aþer), v. [hl. sigra] i)
besegra, öfvervinna. lion sigharar giri ok diäfla Bu
183. gudh siglira mitsta crapt mz minsto niäghinc Bil
537. 2) intaga, eröfra, underkufva, sigradhe . . .
alla ytaliam Bil 744. sighradh rike ib. MB 1: 417. —
underkufva, underlägga, sighrade swerikis konunger
vndi sik ij [2] rümska rikis lnndh Bil 592. ib 322. iak
sighra|ie palestino rike vndi cristendom Bu 193. 3)
vinna seger i, få öfverhand i. lian sighradlio stridhe
Bil 384. ib 319. ön thu sigrar disputeran ib 619.
sihyalver (sij-. sy-), adj. [Jfr Jsl. sivalr och
sihverfiill samt livalf] rund. thz sihwalfna bordh Fr
13, 19, 1234, 1795. prästene . . . skulu biira ... ect
litidli sijhwalft stökke af hwito kliidhe YKll 70. —
upphöjdt rund, hvaljlik, kupig, kullrig, konvex, äfven
klotlik. eot silnvalfft bergh Fr 438. tak en kiip oc gör
han sihwalfwan oppa andanom LB 5 : 293. thz iiggit
som är silnvalfft ST 512. tbu siindc mik een bal han
är sihwalfwir ib 519. hafdlio the (djuren) . . .
lif-witli iihwalfft som en ball Al 9158. silnvalfft hofwudh
som äplo et ib 9409. j syhwalfwa mattho (qualilate
sphrerali) l.g 3: 556. aristologia hot b er hwlðrtli hon
iir tbrännoköns then fyrstha haffwer longa rooth ok
hethcr ffor thy longh annar haffuer sihwalff root.h ok
hothor ffor thy sihwalff LB 2: 40. the sihwalffua ib.
hon (o: haalörth) är trehandha, then ena syhwalff,
tlien andra allongli ib 7: 113. then syhwalffwa ib. ib
295. — konkav, insjunken, ügouin warda bol oc
sihwalff LB 3: 179. — Jfr Sival.
sik (ack. sik. sich RK 2: 2608, 2610, 2642, 2665.
sick SO 101 O. s. V. sigh. sig lU 90; PM LXv. siig
11K 3: (Till. om Chr. 11. red. A) 6326. sygh Lg 3: 108,
113, 121. segh sn NS 2: 139 (1409); VIKR 73; MD 8, 9
o. s. v.; PM 32. 33. seg ib. dat. sär L.; MB 1: (Cod.
B) 535. sä L. ser L. seer Bi 90. se L. sik. syk
Lg 3: 123. säk SD AS 2 : 213 (1409). sigh. gen. sin
SD 1: 669 (12S5, gammal afskr.); Bu 13; Bir 2: 87; MB
1: (Cod. B) 535, 2: 122; MP 1: 223; Di 173; RK 2: 9538,
3; 159, 762, 980, 1264, 1429, (sista forts.) 4288. siin FI
1350. sijn SD 1; 669 (1285, gammal afskr.). Syn ib 5:
376 (l344, nyare afskr.)] Lg 3: 127. Sina (i
förbindelsen sina mällan) Bo 157; MB 1: 169. Sijna (i samma
förbindelse) SO 50), pron. pers. r efl. [Isl. sik] L. 1)
sig. a) med hänsyftning på satsens subj. ioakiin
. . . baþ guþ gina sik hughnatli Bu 3. nu callar min
son mina siäl tel sin ib 13. sagþe han sik liaua |iiiint
Jirätighi aar 16 20. biscopen lät kalla liri sik klärken
... ok baþ han for gina sik þiit ban gior|ie hanom
gon ib 27. lian sa ii syinno sik ledan firi guz dom ib
28. þe ba]io berit visa sik nokot lians märke ib 201.
kunugeii slet af sik piil ib 209. ban baþ sik in lata
ib 520. han . . . aflaþc sik bröþ mz sino änvojio KL 189.
maria . . . tagher sik loek i hand MB 1: 321. liwart
siw vintra gamalt barn wil sik siäluo bäst GO 285.
ä spör thän rike liurw than fateghe födhir sik ib
148. liuar gik . . . lieeni til siin FI 1350. swa
talande sina mällan komo thün til griptinna Bo 157.
vädhra liulke som oplyptande sik stangas sin j
mell-our Bir 2: 87. sidlmn [lion] til sik i gän kom Lg
3 : 425. jak bauer tlieni (borgar och land) lenge fore
seet är thz annet iin wel thz er mik leet er thz
ok wel thz er for sik (det är ch sak för sig själf i)
RK 1; 1984. kan liägor möre fi eller fiirtinga, thet
är för sigh TS 28. hon (bron) var sua blank af
sik som en skinande spegiiil Pa 19. vardh han quittir
al’ the piiionne sik vtan allan skadhaffafau någon
skada för sig) ib. var lion (Jungfru Maria) eigli at en<>
lius sik sialue ok goþ: vtan giorþe þiini ok go]ia . . .
ok liusa sum vin gingu mä|i biiiino Bu 111. — dat. för
sig, för sig själf, särskildt, luvar ]yt fiüll seer Di 90.
thciuia posana skulu alle bindas vti j [l].snöre hwar
posen sigh LB 2; 71. wardhor sik (Cod. A särdelis
89) adani opstanda, oc sik (Cod. A särdelisj . . . ewa
MB 1: (Cod. B) 535. qwinnor gingo sik j lioop til
högtidh, ok milli sik MP 1; 50, 51. hwar thera sik
eensamiii la Fr 925. ST 213. VKR 28. Lg 3: 126.
bir-gitta . . . war sik allena BK 203. thz war sigh en
hedlier (en heder för sig själf, en besynnerlig heder)
atli iak skuldhe wardlia liwaria barne till ordlia wädho
(Irol. för ordha qwädhcj och ath lyghe Lg 3: 121.
iak ladlie henne i graff moth thinoni wilia, thz 111011
wara sigh en sak iak wildlie ath tliw mik cnsamyn
före thogho ib 151. — ack. formen i förbindelse med
verbet vara i vissa uttryck, i hvilka det till grund
liggande ka susbegreppet är mindre tydligt, ban se sik
(han må vara, rare sig han är) riddäro äller sweu
SB 5; 476 (1345, nyare qfskr.). nagor ny broder . . .
vare sick screddere eller offuerskorer SO 105. er . . .
all dyghd ok all naturlik makt thes starkare ... at
hon er all sik saman (unita) KS 8 (19, 9). er . . .
almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare,
att lion (för lian) er aldcr sik saiuan ib. b) med
hänsyftning på subjektet i en förkortad sats. hon baþ
ban göma sik firi gramonom Bu 28. jhesus lät them
fara hem til sin MP 1: 223. han gaff bonum skiiil oc
konst at dikta sik (Cod. B sär 535) bätre klädho MB 1:
82. c) med hänsyftning på indir. obj. matbis
pauals-son, huilkom . . . konung niagniis friihet oc frälsso
gifuit haftlie vppa sogh oc haus afkommanda SD KS
2; 139 (l409). 2) recipr. hvarandra. a) med
hänsyftning på satsens subj. fyra tliing . . . som sik
vndar-lica liiälpa inbyrdhis Bo 44. the herra twå mötto sik
Al 2776. twe helglic män. som sik aldrigh seddo Lg 3:
224. the hwar androm skulle liiclpa the ärw nw the
sik nidher stielpa MD (S) 265. the hafwa til sik
godwilia ib 248. at ther halle fri[i ok hother oc
wyrd-ning sijn i niäilin (mellan sig, sinsemellan, mellan
hvarandra) SD 1: C69 (1285, gammal afskr.). at hivarto
riddare äller swenäwapn ther qwäde sik sin i mällin
mä{i vqniidthins ordthom ib. gijordho skälokä men . . .
eet jordlia skipte sinom (för sinaj mellom (med
hvarandra) ib XS 1: 52 (1401). giordhe ragnar i hacastoni
ok lauréus i goalundum eet jorda skiptho sino (för
sina) mellan ib 53. b) med hänsyftning på indir.
obj. gud|i gaff ospakom diwrorn säniio sina mällan
MB 1; 169. — Jfr säl*.
siker (siik. pl. siker FM 602 (1513?)), m. [Isl.
sfkr] sik, salmo lavaretus. en parti] siker FM602 (1513?).
— koll. vj (o) rynkor tör siik, v (4 ’/2) tunne salt siik
FM 007 (1513). — si tillnamn, suno dictus sik SD 2:
231 (1297). byrgerus dictus siker ib 3: 409 (1319). —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
