Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - snarlikhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snarlikhet
447
snille
. . . snarliga (cito) MB 2: 5. ib 112. Su 103. 4)
snart, skyndsamt, inom kort. lians k]&dhe . . . röttos
snarlika aff lians kropp Lg C70. MB 2: 73. at tho
som ey wilia sik bätra, wtkastins snarlika Bir 4:
41. 5) hastigt, plötsligt, sloo hastoliga oc snarliglia
vppa them MB 2: 32. Su 98. 6) med
skyndsamhet, korteligen, med få ord. huru abbatissan maa
snarlika (breviter) tala j clostreno mz miistirmannoinen
Bir 4: 60. B) komp. snarare, tidigare, förr. alth j
glaseno wändis j wathn jnnan 30 äller 40 ilaga, äller
snarlikaren PM xxx. FM 335 (1507).
Sliarlikhet, f. snabbhet, hastighet, lopp mz allo
snarlikhet Lg 3: 683.
snnrradhogher (snar raduger), adj. [Jfr lsl.
snarràitr] snarfyndig, war wol talande och snar
raduger PK 246.
snarögdlier, adj. [lsl. snarcygitr] som har skarpa
ögon. han war open oc snar ögder Di 16.
snatra, v. snattra, sladdra, pladdra. j kirkionno
fafiingth pitra och patra thz är mz diiiflenom snitra
ok snatra JP 10.
Snatta (-ar), v. L. snatta, snattär owrmaghi
SR 46.
snattan, /. L.
snattare, m. [Jfr Fnor. snattari] snattare.
snatt-äre ok e fuldär ]iiuuär SR 41. — Sliattara bot,
f. L. böter för snatteri. SO 296.
snatter i bot? /. böter för snatteri. dömdes . . .
jons nilison sak til iij m. för snatteribot
(bokstäfverna ri återgifva upplöst förkortning; för
snatterebot (att föra till snattara bot)? el. för snattenbot
(att föra till ett Slialtanbot,- jfr Fgutn. snattan
bot)?) BtFH 1: 232 (1509).
snara (-adhe), v. [Frfnn. snave. Mnt. snaven]
snafva. sespitare, snaua GU 5. snaffwadhe liesten Lg
3: 376.
snedha, v. [lsl. sneifta. Jfr Mnt. sniden] skära,
afskäraf mz försto lasso han hein kombir snetlie
sporstaua sina a badhom ändom än the aff bärande
thrä äru TB 75.
sned höghet (snedigheth. snediigheth. -ir),
f. [Mnt. snedicheit] list, svek, knep. the snediighethcr,
the haffua bruchet mot ider BSH 5: 26 (1504). skall
hans gäs icko bita myna räffwe i häll medh snedigheth
wtan medh ower makth ib 274 (1508).
snes (-ar), f. [Sv. dial. snos. lsl. sneis. Jfr Mnt.
snèse] eg. qvist; qvist el. vidja med ett visst antal
(20) vidhängda föremål (särsk. fiskar); tjog (särsk.
nyttjadt om fisk). Jfr Dyrlund, Aarb. f. Xord. Oldk.
1885 s. 269 f.; Falkman, Om mått och vigt 1: 454. 40
snessa ål BtFll 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag;
Askims härad).
sninlder, se sniiilder.
snidli (snit. snedh. sned. snäd. -ir), f. och
n, [S». dial. och Å. Dan. sned. lsl. sniä] 1)
skärande, tillskärande af kläder. Jfr snidha koster.
2) streck, skälmstycke, at wagta sig for tolken snidh
RK 2: 5224. tha biscopen hörde tolkit snidh ib 8257.
meg giordes tha . . . mekta sned RK 3: (sista forts.)
6113. jak giordo hanuni et litit snäd igen Di 35. sker
mik . . . sma snedher aff thöin BSH 5: 252 (1508).
the bruka alla the snedher the kwnno ib 272 (1508).
ban är sa ball . . . jach rädis hans snedher ib 346
(1509). ban haller fast oppa sin gamble snedher ib
4: 305 (1501-1502). wij weliä nesth gudz hielp faa
godh botli . . . för . . . andre sneder the her
brwk-ath haffwe IIS/I 20: 177 (1507). 3) angrepp,
utfall? enchto snidli (rättadt till vtloop) the thit sidan
teedhe RK 2: 2262 (jfr s. 362). the danska lopo af
liusit nidh vppo köpmanna hold giorde the eth snit
ib s. 342. — snidha koster (snydha-), m. —
skyrdha koster, til sin snyda kost eller scliörda
kost SO 96.
snidhknre (snitkare), m. [Mnt. sniddeker, [-snit-ker]-] {+snit-
ker]+} snickare, ss tillnamn, jönis snitkare SJ 300 (1462).
Slligllil (med art. Slligellen Lg 3: 465. pl.
sniglar LB 7: 193), m. [lsl. snigill] snigel, thänne
bisc-opin är swa som snighil. hulkin som ligghir j them
thräkkenom soin han är födhir j ok draghir howdhit
aat iordhinne Bir 1: 329. kroppsens hwdh war swart
som snigellen Lg 3: 465. tag blod alf yglar eller
sniglar LB 7: 193. then fisken . . . war liker enom storom
snigil l’M xviii.
Sllikill, adj. [Fnor. snlkinn] sniken, war en snikin
man JP 67. Jfr a-, at-snikin.
snikka (impf. -adhe. part. pi et. -adher, se
til-snikka), v. [Se. dial. och X. snikka. lsl. snikka.
Jfr Mnt. sniddeken] eg. skära, utskära; pryda med
utskärningar; pryda, utstyra, kata qwinnor oc
danzs-crskor som sik högfärdelika snikkade oc tilsatto Su
128. Jfr tilsnikka.
Sllikt, f. snikenhet, hulkin suikt (för snikt) och
giri wadhelikast är widh mäuniskionna siäl JP 85.
Jfr pänninga snikt.
sniktan, se suüktan.
Snild? /. [lsl. snild] förstånd, tha mannin wandas
tha villis honum snildin (kan föras till Snille,) GO
338.
snilder, se sniiilder.
snilla, /. = snille 2. lofuadis han aff sinne
snillo MP 1: 48. nima snillo ib 56. ib 57. leeth ban
see Kina snilla RK 3: 1939. — väl til snillo (-a), på ett
mycket vist el. förståndigt sätt. swarade bonum wäl
tiil snilla RK 3: 1318. — De båda sistnämnda ställena,
på hvilka ordet står i rimsl., kunna föras till snille.
suille (snilde KL 1S9, 199, 244; Bir 4: 158; Ber
189. sniälle: -ina Bir 2: 217. snielle: -en ib 1:
339),/. och n. (Fr (Cod. D) 928; Su lo) [hl. snilli]
L. 1) skicklighet, konst, the (ädelstenarne) waro j
samma ringh lagdlie mz mykit snille Fr (Cod. D) 928.
2) vishet, klokhet, förstånd, hans snille (sapientia) ok
renlifue frägdhadhis wid|ia vm världinna Bil 124. fullä
mz them hälgliä andä ok snille KL 142. löste os atir
mz siune makt oc godhlek oc snille (sapientia) Bo 58.
jak skal tappa visa manna visdom oc bortwräka sniälla
manna snille (prudentiam) ib 98. buar sum äru mång
rådli ok opta, ther är mykil snille KS 17 (43, 18).
the haua ey vit ok snillo ok ful skiäl ib 28 (70, 30).
the haua vit ok snille ok liögh skiäl ib (71, 30). han
(0: mannin) bauer skiäl ok vit ok snille ib.
wärlz-likin snillo Bir 1: 101. ey gärning ey skäl, ey
wis-dombor (scientia), och ey snillo (sapientia) wardha wid
mörkin Ber 184. at höra salomons wiisdoom oc snille
Lg 95. hwilkin herra ey hafwer snillo sinom vnderdan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
