Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sqvaldertalan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sqvaldertalan
477
staþer
1: 60, 65, 181. Bir 5: 100. Su 232. Ber 176. Lf K 247,
2) sqvaller, förtal, swik ok sqwaldhir är nw
lands-ins aldir GO 355. mz synd ok skam for gaar hans
ålder ther swa pläghar lyghn ok skwalder Al 2724.
ib 10455. — sqyaldra fulder, adj. pratsam, stojande.
drukkinskapin är sqwaldra fulder (tumultuosa) Ber 86.
Sqvaldertalan, f. fåfängt prat. thenno rike man
hulkin j samdrykkio häfde mz mykle squaldirtalan
syndat MP 1: 190.
sqvaldra (akwalra. -adhe, -adher. imperat.
skwaldra Ber 103), v. [lsl. skvaldra] prata,
pladd-ra, slamra, sqvallra. at han skullo faa tilfälle at
mödha idhir oc skualdra mz jdhir (in vos garriendi)
Bir 2: 40. wtleddo tho os, oc skwalradho hwasselika
motho os Lg 3: 456. — med ack. skwaldra (garrias)
ey fanyt ordh Ber 103. hulkin . . . häfde . . . mangli
syndelikin ordh j drykkio squaldrat MP 1: 92.
sqvaldrogher (squalroghir Bir 3: 206; -ogh
ib 215. akwaldrugher), adj. pratsam, pladdrande,
sqvallrande. jak är gudh ey squalroghir älla
mang-talughir Bir 3 : 206. ostadhwgh qwinna ok skwaldrugh
(garrula) Ber 159. hon (min tunga) . . . rürdhis til il
fanytta oc squaldroga talan MP 1: 186. Bir 3: 215.
sqvaldrotter (aqwallrottir Bir l: (Cod. C) 266.
aqualdhrutter: -utta Ml’ 2: 131. squalruttir
ib 281 j -ut ib. squallratter: -attom ib 1: 41),
adj. = sqvaldrogher. lian är du 111 be til mit loff oc
sqwallrottir (garrulus) til sitli egliit lof Bir I: (Cod.
C) 266. han war mykit squalruttir (nimis procax erat
in verbis) MP 2: 281. squalrut ordh oc sköör
(scur-rili a verba) ib. ib 1: 41, 2: 131.
sqvalpa (-ar, -adher), v. [Fdan. sqvalpo] röra
el. skaka (en välska) af ocli an, försåtta i sqvalpning;
gurgla sig med. lagen aff netlom wardir ban lenge
skwalpader i mwnnen LB 3: 75. plantago är
wäge-bredo . . . skwalper man henna oos i sinom mwn tha
dugir thz for allom saaroka (för -öka) innen mwnnen
ib 79. nätsla sodh skalpas (trol. för skvalpas) thz
länge i munnen, tha dngher thz foro drypil ib 4: 352.
skwalpa ätykya j mwnnen ib 7: 63. stampas bärtran
mz ätykvo och skwalpar (för -as) i mwnnen, tz dwger
for drypiil som nydher fallen är ib 140. ib 2: 52, 3:
85, 130, 139, 7: 71. tag sinaps frö oc stampa wel
smaath oc siwdo i watn oc litet aff win, skwalpo tz
op och nidh i syn mwn ib 150. Jfr sklllpa.
sta, se standa.
stadder, se stii}iia.
staþ, n. Jfr i-, liigher-staj).
stadh, n. [Ar. stad, ».] sjö- el. å-kant? eet halft
marklnndh jordli ligiande i asby, näst stadheno,
fär-meor sol, i rytro sokn i twhundare SV ATS 1: 153
(1402).
stadh, se stat.
stajia, /. Jfr ater-, for-, qvar-, vinter-staþa
samt umstafmmiin. — st,’i|ni tiine, m. L.
stafier {ack. staþ. stadh, ataadh Iv 1550.
staat SD KS 1: 52 (i4oi). stedh Di 253. sted ib
195. dat. ata|), stadh, staþi: kiöpstaþi UplL J
8: 2; köpstaþi SD 5 : 375 (1344, nyare afskr.).
stadhe: köpstadhe BSII 2: 102 (1399). gen.
stagar, se ennorstajiar. statär: kiðpstaþar UplL
M 12: 4. stadhs KS 84 (206, 92). Stadz MB 1: 458.
Statz Bil 429. staz ib 699. med art. staþsins BjR
13: 2. staþzins SR 14. stadzsins MB 1: 192; SJ
143 (1445). stadzcins SD XS 1: 11 (1401). statzslns
SO 109, 110, 111. stassens Bu IS (på tre st.), 496.
pl. nom. staþir: mylnu staþir UplL V 22: pr.
stadher MB 2: 43. stadhi: borgha stadhi KS
84 (207, 93). stadher MB l: 86, 378, 459, 2: 43, 44,
49 o. s. r.; RK 3: 2787. stedher: köpstedher BSII
2: 116 (1400). stadhi Bil 767. städe RK 1: 724.
staþa: köpstaþa SD 5 : 639 (1347). stadha Bir
1: 173; natbolstadha MB 1: 411. med art.
städh-ärne Al 1052. ack. staþi VGL III 75. stadhi KS
6 (13, 6). Staþe SD 1: 669 (1285, gammal afskr.).
atadhe MB 1: 349 (på tre st.), 487; MP 2: 175.
Stadhi Bil 269, 928; KL 15S; Bir 2: 18, 36. Stádþi
VGL IV 1. Städhir MP l: 266; Bir 2: 315 (på trå st.).
stadher MB 1: 377, 2: 31, 33 o. s. v.\ Al 1047, 1051;
Lg 36, 928; MD (S) 292. Staþa Bu 12, 176 (kan på
båda st. fattas ss gen.)\ köpstaþa SD B: 638 (1347).
Stadha Bil 270; MB l: 125, 486; Bir 3:159; MD (S)
292; Iv 5675. städa Bil 779. med art. städina ib
827. städherna MB 2: 31. stederne FM ni (1509).
städhrena Lf K 22. dat. staþum SI) 2: 36 (1287);
köpstaþum ib 5: 565 (1346). stadum ib l: 625 (1283).
stadhum KL 5. stadhom Bil 917; MB l: 49, i85,
349; KS 9 (22, 10); VKR 55; SO 18. städhom KS 9
(21, 10). städhrom: smastädhrom MB 2:43), m.
[lsl. stair] L. eg. stående. 1) ställning, läge, plats.
atirkomo allo hans lime i rättan ok naturlikin stadh KL
366. haldcr . . . them (himmel ocli jord) nakath oppe,
tha thola the wald oc äre vtan sin naturliken stadh
thy at änkto naturlikt oc likamlikt thing letnr sik
siälfft annath rwm, mädhan tliz är i sinom
natur-likom stadh MB 1: 38. ä hwar han (elden) hittis
vtan sin natwrlik stadh, tha stadhiiar hans lughi
aldro för än oppe widh liimilin siälwan ib 39. skal
alt gruuufolk gyora hwar i sinom staþ (hvar i sin
stad, hvar på sin plats el. hvar för sin del), som
gruuufogliäten Jöm byuþar SD 5: 638 (1347). the
wordho diärffwe hwar ij sin stadh Al 3294. 2)
stånd, bestånd, behörigt skick, hiölde them (himmel
och jord) änkte oppe, tha ware wärlden aldro en
stund i stadh MB 1: 38. 3) stannande; ställe
hvarest ngt stannar, fäste, giva stadh, stanna, första fiska
oc fughla äre dödhe, tha giwa the äldre stadh, för än
widh iordhina MB 1: 72, för än archen gawe stadh a
thörro lande ib 169. — liima stadh, stanna, fastna.
nw stadhnar archen oc nimber stadh ower armenie
landz bergh MB 1: 171. hans swärdh nam aldher
stedh ... för en j jordena Di 253. swärdhit nam ij
sadhelin stadh FI 1857. hans hiärtä nam thz (hugget)
j stadh (stannade el. fastnade » lians hjärta) Iv (Cod.
B) 3190 (Cod. C, D i h i ärta nam thz stad). 4)
stånd; afsedt resultat, förverkligande, thz är ey förre
sport ath the (Danskarne) kunde swerige winna nw
haffuer jak dansk qvinna thz fangit mz min kloka
radh eliest liadit ey at vinna stadh (komma till stånd)
RK 1: (LRK) s. 230. 5) ställe hvarest ngn el.
ngt står el. befinner sig, ställe hvarest ngn el. ngt
är el. ßnnes. sagho thwe män hwar sins staz (på
sitt ställe) varande ena gathu liggiando fra
bene-dicti klostre ok til himna alla vel klädda Bil 699.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
