Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stilla
óor,
stinga
ut af, aflägsna, göra slut på, hämma, kunde the sainnio
saa wel stille obestånd vdaff . . . som tho alf al theris
akt gcrne begynno vele FM 416 (1500). — Jfr af-,
l>o-, for-stilla.
stilla, r. [Mnt. stillen] blifva stilla, stillas,
dämpas, upphöra, en kommo wij eig longrc för thetta
swaaro meenfüro skuld, hnilchet wij daglige liopes
stille skullo FM 291 (15O6).
stillora, v. [Franska distillor. Lat. destillaro, [-di-stillare]-] {+di-
stillare]+} destillera, saltitb skal swa tilrcdas, brennos,
oc sidhan smiiltis j warmth wathn, oc stillcres mz
filtenom PM xxx. Jfr (listillora.
siiila, se stylta.
stiin (stiim Su 454. stym), n. [Ar. stim. Jfr
Mnt. stim, stime, wi.] buller, gny, sorl, stim. ön
riddare .. . fik bradhlika höra mykit stim ok brask, swa
som aff wängta manna färdh KL 121. varfrw fik höra
stimit ok bangit (strepitum et tumultnm) som af them
gik Bo i. the nalkadhos tha mz storo stime oc myklo
giild ib 206. — huller, stim, oväsen, oro. mz stime oc
bange kan bönin äkke vardha höuelica Bo 45. nar
hon (bönen) dröuis af iingo stime älla rope ib 104.
Bir 2: 145. lärdhe hon tliöm at bort köra aff sinom
hugh ok hiärta alt världinna stym ok hang KL 350.
wiirdzlika gärniuga och hwghsilsa stim Ber 147. ib 26,
179. Su 454. mz nakra syndheuna stym ällar buldher
LfK 133. — Jfr (liälla stim.
stima, /. Jfr livalfiska stima.
stima (styma. -adhe), v. [Jfr Isl. stima. N.
stima. Mnt. stimen] 1) bullra, väsnas, skrika,
stimma, the (Judarne) stimadho (perstrepebant) oc
göddo mz gäld mot honom som hunda Bo 154. 2)
dana, ljuda, vrghonar stymadlie (resonant) j fägcrste
lywdlio Lg 3: 569.
stinder (/»/. rok. i änd. -nil-), adj. [lsl. stinnr]
styf, hård, fast. blütir hon (o: dialtea) liarth oc
linar stint LB 3: 124. the galta borsta waro swa
stinna som nakro hwasse staal t in na Al 5127. thera
(drakarnes) bryst stodh them op ij höght swa stin
them gat ängiii höght ib 5052. bondin hawir hardha
axlar, starka arniläggia. oc stinna knokor Bo 134. —
styf, spänd, första striingiu är stinnasth (cum
disten-datur fidis) tha bristliir lian hälst GO 175.
stinga (stynga. stinghia, se upstiuga. pres.
-er. impf. stäk. staak liK 1: 1555, 2910. stagh
Ml) 46. pl. stungo. part. pret. stuilgin. imperat.
Stik Bir 3: 437; MP 2: 11. refl. stingx Ber 17),
v. [/si. stinga] L. 1) stinga, sticka, stöta (ugn
el. ngt) el. såra (ngn) med ett spetsigt föremål, eg,
och bi/dl. suininc willo stingan ok summo slan BK
1: 3657. thz är ey göth at stinga biörn mz naal G O
594. han satte piken a konuugxsins footli ok stäk
mz pikcnom konungin giiiom fotin Pa 5. pylatus . . .
stäk sic güiium 1 i i 11" mz kniwe Bil 303. stungo tho
ban vt ginom sit liiärta ib 597. ban stäk draken gynom
benitli Di 233. stäk hermen hanum mz sit glafl’ucn
for lians bryst ib 168. livgger man annan saar öller
slaar ellor stinger til hlodwithe MEG (red. A) 54. ib
(red. B) 58. skal ban stingas ginom hand sina ib (red.
A) 54. ib (red. B) 58. EG 63. nar min son (längdbis
ok stakx tha thottc mik swa som lilit hiärta flängdhis
ok stungis Bir 1: los. ib 107. wardhcr man aff bii
stwnghen LB 2: 38. at änge draka stungo han ij
hiil Al 4064. lärer modhorin han (den nyfödde
ormen) at röra sik oc stingir ban j stiärtin Bir 3: 74.
tha flughu the (storkarne) oc stungo hona j liääl mz
thera näf ST 509. huru myklo meer hon wäxto j
aldr-onom mz swa myklom hwassarom oc hardharom
dröw-ilsa thornom stakx hon Bir 4: (Dikt) 257. thw stik
mik mz tliino wredhe ok jak skal stinga thik mz
mine ilzsko ib 3: 437. vm nakar stungo han mz hwasse
ok bitirlike auitilsc ib 1: 64. — åhs. han kan well
liwgga mz swerd oc stinga mz spiwt Di 135. huat
helsingen sköt hiogh ellor staak tlia vildo rytzano ä
halla sith krii HK 1: 1555. the diwrin stungo itv swa
fast thz badlie skjold oc plata brast Al 9271. the (bina)
hafwa gadda ther the mz sarlika stingha Bir 1: 262.
at ban (den nyfödde ormen) ninii stinga ib 3: 74. —
genom styng komma (blod) att flyta, longinus stäk gudz
helga blodh, ginom lians sido LB 7: 12. — med
spetsigt redskap stöta bort. the . . . mz stola stänger mot
tlotonom taka oc mz makt them frän sik stinga HK
2: 6136. — sticka, genom stickande tillfoga, med två
ack. af hvilka den ene betecknar handlingens föremål
och den andre handlingens innehåll el. verkan, vm
man slaar annan hugg eller stinger blodwite MEG
(red. A) 53. — sticka, genom slickande göra el. komma
(ngn) att blifva (ngt), med två ack. af hvilka den ene
är ett adj. the (djuren med de svärdslika spetsiga
hornen) . . . stungo ther dödh margli godli thäghna
Al 9276. — särsk. sticka, i kamp (i sht till häst)
stöta (ngn el. ngt) med stickvapen, rikta el. måtta
styng el. stöt (mot ngn el. ngt), med ack. herra orik
. . . stäk swa riddirlika then stolta hcrtugh beuiand
at ban floll nidlier a then sand Fr 1684. Iv 2400, 3364.
— med ack. samt prepositionsuttryck. amlung slog sin
liäst mz sporana. oc rende till aff alla makt. oc stäk
sigord vpa lians skioll Di 145. — med
prepositionsuttryck. swa önkclika the herra iwan rördlio mz tho
starka skapt the fördlio swa bardhelika stungo the a
hans skiold Iv 3351. tha slog sigord sin häst mz
spor-anar oc stäk mz sit tiwkka spiwt lilit vpa aiulungx
skioll (setr sitt digra spiotskapt a hans midian . . .
skiolld) Di 145. ban stäk till (lagdi till) hillobrand
mz sit spiwt. sa at ban kom laugt fra hestin ib 199.
ib 233, 234. — med stickvapen stöta (ngn ned från
hästen), ban stäk mik långt, fra min hest Di 200.
tha jach war stunghon fran myn hästh ib 265. —
med saksubj.: stinga, slicka, utöfva en stickande
verkan på. eg. och bildl. satto the krono af torn owlr
lians liowdli liulkin tlier swa sarlika stäk mins sons
hedhirlika liowdli Bir 1: 30. at ängin synda lusto
skuli stinga mik ib 391. o huat hardasta dödzsins
stiwnga mik wslan stinga Su 248. — med
prepositionsuttryck. ena krono aff thorn the sätto aa lian
hon stagh in til hans hiärna Ml) 46. — abs. mz
liwass-om stingaudom gaddoni ok stiongom Bir 1: 41. swa som
thz stingir sarast som näst iir hiärtano swa war lians
wärkir mik thungare ok sararc än nakroni androm ib
108. — i andl. mening: såra, smärta, förarga, skadhä
och förder|f är nieg j waanä paa allii sidliär oc lithen
gagn än hor til dagss, hwickit meg saaro styiiger
FM 127 (l50l). — sticka, förorsaka en stickande
känsla. tessmera hon (o: ten groffwa oc ouda materian)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
