Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - strik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
st rik
520
stryka
strik (strick), n. [Mnt. strik] eg. snöre, band;
snedbjälke i ett sköldemärke? two sparra . . . uti et
strick aff tliet hyrnet, som fierniest Sr hjelmen ocli
swa twert owir schöldcn, striket, scal vara blaat i
liyrnet Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: .’.57 (urk.fr.
1431); jfr anf. sida not. 1.
strik (striick), n. [Jfr T. stricli] streck,
malm-gång. at tho . . . haffue fwnnet et nyt striick hart
affsides vid vika gruffuo ocli silffberg Dl) 1: 194 (1505?
eft. afh-, hos Langebek). hopandis, at the . . . måge
fa nogen oprettilse aff forscrefiic striick ib. forbywder
jacli alle . . . the kronenis och mync skatte bönder pa
forscrefne striick eller gruflfue at liindre ib. at thet
striick forbätrar sig ib 195.
strik (stryc), n. fFnor. strik] L. 1) ett slags
dyrbart tyg. giwuni vi til högliä altaren förnäfnz
klosters . . . twå stiiknr af gulräntstrik SD 5: 563
(1346). palla altarons af gulräntstrik ib. 2)
tygstycke el. duk af nämda tyg. användt ss täckelse för
pa-tenen (s. k. corporale). ad operiendain in festiuitatibus
summis patonam calicis sunimi altaris dieto ecclesio
con-fero vnuni aurifrigeratum velum wlgariter dictum
gul-ræntstrik SD 3: 68 (1312). tale conriciuius testamentuni
... ad suinmum altare eiusdem monesterii(!), ununi
oa-licom doauratuni . . . onani wittam dictam strik gulrent
que pertinet ad patenani eiusdem calicis in summis
fostis ib 4: 127 (1329). ib l’i9 (öfvers, i vidim.fr. 1440).
eidem ecclesio conforo ... I stryc ad patenani calicis
ib 369 (1334). fyughur strik til at hawa iwi pathoiias
ib 5: 563 (1346). — hnfvudkläde för qvinnor,
con-fero . . . domino benodicte elefsdotter i llomst stryc
SD 4: 370 (13341. logo . . . domicelle inargareto . . .
duo strik ib G: 219 (1350). pepluni, strik GV 5. hon
. . . strök thera saar mz sit strik (vein proprii
capi-tis) ltil 804. nar thu liiggir strik älla hwiff (vitlam
seu velum) a thit hofwodh mz liulko som haarit
sam-anbindz Bir 2: 180. lägge hon strikith ellir liwifujn
oppa howdhet VKR 23. systrana sciilu hafua . . .
eot Invit strik medh kinlagliu ib 11. ib 43, 50. Jfr
silkestrik.
strika, v. — strika sik, hölja sig med strik,
ikläda sig strik. lägge bon strikith ellir liwifujn
oppa howdhet oc strikc sik ellir liwifue sik VKR 23.
ib 50.
strip, n. Jfr silkestrip.
striputter, adj. [Mnt. stripet. i\r. striputt. Jfr
Fnor. striput salun, se Fritzner 3: 579] stripig,
randig? i striput floel SD 4: 711 (1340? på två st.),
giwuin vi til böghä altaren förnäfnz klosters et ganst
par klä[iä striput fluel.med gull ib 563 (1346). giwum
vi . . . til pulpita tu handcläpe striput (för af striput.
fluel?) oc fyughur af lärift. ib.
strök (strook), n.? [Ä. Xysv. strök. Jfr X. strök]
skaf sår (på häst), fore strook tak jern och bron
bestben millan laaromon som nest gitlier skaponicn
och slaa j böke aska eller thz spiinsgröna än tu skalt
lankt ridlia LB 2: 70.
strök rö vare (struk-), m. stråtröfvare, syöö
rüff-wara. strök rüffuara oc andra omillo riddara Sn 125.
kom torpet fult mz strokröffwarom ok qwättilkarlom
Lg 3: 541. LfK 8, 9. konung porus . . . helsar
aleander striikriifwara ST 523.
struther, m.f [lsl. striigr. Sr. dial. strug, stru]
groll, agg, hat. drogh huar wid annan strug RK 1:
274. ib 3441.
Str unker, adj. [Si?, dial. strunk. D. strunk] rak, i
upprätt ställning, med upprätt hufvud, somlike bögdo
thera bofwtid nidcr, oc soinlike stodo strunke, oc
slogo thora änlite höfvidzlika vp (quidam submissis
capitibus, quidam supinis vultibus) Ansg 179.
strupe, wi. [lsl. striipi] strupe, en salogar man
. . . lagfie sik sialwm suaru lim stri|pa Bu 130. stuppa
lians strupa fullan mz lim sinap ok ätikio ib 532. Bir
1: 68, 153. Al 6782, 6783. mellan modberlösonno oc then
hardha strupan LB 5: 292. fori kirtläfnuk skiär vp
vndo kinnuni, mällum strupen oc adrinä llästläked. i
.IS 137. LB 2; 69. tliäu som hanau wände bonum
bör strwpen (qui gallum girat collum sibi jure
requi-rat) GO 833.
str liter, m. [lsl. striitr] uppstående kägel formig
spets el. topp på hufvudbonad, oppa hofdheno tha hafujn
ena graa hetto aff klädho ellir wadhmal medh enom
stakkutom strwt VKR 12. aff wadmall latt hon skära
meg en liätta ny mz longben strwtt RK 1: (Yngsta
redaktionens till. till sfgn) s. 203.
strilZ, m. [Fnor. stiYiz. Mnt. strös. Ital. struzzo.
Lat. strut.hio] struts, j hans (Salomos) gaardh war
oen strutz, oc hafdhe con vnga Salomon tok vngan,
oc innelykte ban j eet stoort fat alf glaar thän
gamble strudzsin gik alt vtan om kring, oc saa sin
vnga oc kunde ekke ath honom koma han Hugh j
ödhknit oc hämpto een ]itin orm honom thrykto
struz-sin sundir ST 417. tha han war i sin fiiidrii liampii.
tha war han skafft som en strudzs eller en annar stor
fogeli Di 55. Su 162, 434.
struziiiidlier (strussfiedher), f. strutsfjäder.
the (qvinnorna) hafdho haar a kroppin säär hafdho
haar a alt lifwitli mäd|ler sknpath som andra strwz
fiädber Al 5594. iij strussfiedhre, tva bruna och en
hvith i liielle the thva bruna Hildebrand, Sveriges
Medeltid 2: 558 (urk.fr. 1490; i beskrifningen på ett
sköldemärke).
stry? (imperat. stry LfK 196), v. [Mnt. struve||,
struen] —- stl’y sik, göra el. visa sig sträf? lustas
... ey i liarna käte ällar i fanyttoni lathor, wtan
häldher i ... hälgra manna äpthordöino oc stry tik
äpther thera kännedom oc sidhoni, oc the tik aldroghan
i aathäffwom LfK 196.
stry 0’/. dat. stryiom MB 2: 3tl), n. [Jfr
lsl. strý samt Sv. dial. stry, strygj eg. af blånor
till-verkadt hästtäcke? hästtäcke, hästmundering, eth gamle
stry oc ii gamwl ryttliy FH 5: 22s (1516). paa faghrom
hästom mz förgyltom bedzlom oc stryiom (freiiis
au-reis decori) MB 2: 311.
stryg-li (pl. dat. stryghom Fr 2997), n. = Stry.
hafdlio ban i hedhirsins tima tholkin örs oc tholkin
strygli (talibus dextrariis et phaleris nsus fnit) som
thu nu liördhc Bo 165. the riikhoot a thera stryghom
la iir mik seent at sighia fra Fr 2997.
stryka (pres. -er. strikär SGG 105. impf. strök,
stryk: affstryk Su i06. pl. struku Al 9398: ST
235. struko RK 1: 3796. Struke Ml) 15. part. pret.
strukin. strwckin: -it LB 7: 2.88), v. [lsl. strjiika]
L. 1) stryka, med handen fara öfver, tha ball
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
