Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - söthet ... - T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sütliet
G08
tabnrjier
gilrti tunga j luvars main liööso (fuuce manet quauis
gustus proea lingua suauis) 00 321. söthgäru kuna
sankar siällan sura miölk ib 1063.
söthet (sööthet. sötheet), /. [D. sadliod]
söt-het, sötma. eg. och bilill. ey aktar tliän . . . mykyt
skalenua beskhet, som kitrnaus sütliet offta hnffuor
smakat Su 34. minna närwarilsa osigeliken söthet oc
mins käilekx wtidhersambor sütinu ib. j tliinna spöna
lustelika w&nlek käiinis oc sinakis alla ledliis
ful-bordclikin sötlieet ib 201. alt thz j tik är, är
hugne-likabta sötheet liuffuatulis oniälelikin sötma,
owergang-andis aldra dyrasta krydde oc smöriUinua wällukt oc
sötliet ib 205. o aldra sötasta sööthet ib 210. ib 118,
202, 325. Lf K 127.
sötleker (-leeker: -leek Su 282), m. [Isl. [-soet-leikr]-] {+soet-
leikr]+} sötma, Ijufhet. thu födho os mz tliinne miolk.
ok lät os smaka hänna sötlek KL 373. offrande mik
sötlekxsins houagli (mel dulcedinis) Bir 1: 259. Su
282.
sötlika (-leka Bu u. no; Bil 614. -leca Bu
511. sötelika KL U7; Bir 1: 3, 65; Su 2io.
söte-lica Bil 127; Bo 136; Ansg 181. Sötölika ST 394.
söteliga MB 2: 17>. söterlika Jr 2107. sötelik
FI 1462,1524. komp. sötlikare. superi, sötelikasta
Su 209), adv. [hl. sætliga] 1) sött, ljuft,
behagligt. mik sm akad lie sötlikare wiirste dön än thin
sötasta lokt Bir 1: 339. sötelikasta luktande Su 209.
mz saneto iacobo. som mik . . . sötleka fope (calesti
dulcedine me refociUat) Bu 170. sotlika (för sötlika)
siughga Bu 11. ib 14, 511. Bil 127. KL 117. ther sungo
sötölika näktirgalor ST 394. huru sötelica oc dyrligha
alle . . . lofvade oc hedrade ther sin gudh Ansg 181.
sagdhe sik hafua mykit sötlika sofuit Bil 362. FI 1462,
1524. MB 2: 171. — pä etl behagligt sått! gudhlik
skipilse hon skipar oc styrer all tliing sötlika oc
spaklika MB 1: 137. 2) med välbehag, ban . . . aat
swa sötleka hunaghit at ban glömde sins lifs wudha
Bil 614. Jv 2107. 3) ömt, innerligt, ban vil sik
älskas ey at enast sötelica vtan ok vislica Bo 136.
ruumi badlie j modher fampn ok kystu sötlika Bil
., 351. ib 266. Su 210. 4) mildt, jomfrv maria spör
här brudhina sötelika Bir 1: 65. ib 3.
sütlikor (n. sötelikit MP 2: 140), adj. [/i/, sæt-
ligr] söt, ljuf, behaglig, brödh . . . liauande i sik
alt thz som sötelikit är MP 2: 140.
sötlikliet (sötelikhet), f. 1) sötma, ijufhet.
brüdh . . . hafuande j sik . . . rllan sötelikhetz smak
MP 1: 183. ib 2: 140. förste ehlin war vptändir j mirra
gaff af sik sOtlikbetz lokt Bir 1: 369. ib 2: 45, 46.
tlien andans sötlikliet är oliknelikiti allom wärldinna
sütom tliingom ib 1: 186. Ber 236. 2) mildhet,
blidhet. wndhcrlik sötelikhet, mz hwilkc han alla liöre thein
til hans af allo hiärfa ropa ISer 238. thorn ledhis ey
at göra godha gärninga j thwlimodh j söthlikhct j
gudhelikom hönoni ib 53. sötelikhet i ordliom Lf K 192.
sötlyd hände (-liudhande), p. adj. ljuft ljudande.
een sötliiidhaude (dul<:isona) röst Bir 2: 97.
sütme, »». [D. sodniej sötma, söt smak; äfven sött
ämne, söta beståndsdelar, dactilus liwars sötme mykit
lustar Bir 1: 179. bära biin til sin koiiuug allan t hen
sötma (dulctdinem) som the formagha samansanka ib
256. är iak licast thy blomstreno som biin dragha
sötma aff j hulko ey tliäs mindre sötme atirblifwir
at nakat vtdragx aff thy ib 2: 168. aff alla banda
sötma frwkt Al 7339. — sötma, Ijufhet. iordhin gaff
liwdli alf sik mz mykiu sötma Lg 41. liwar iak tliogh
swa stora hoghswalilse glädhi och frögdli, mz alzskons
söthma oc wällust ib 812. andelikin sötme Bir 2:
196. käude hon for androm quinnom storan oröntan
sötma Bo 6. ib 5S, 216, 244. Bir 1: 56, 78, 178. Ansg
181. hulkom enkte välsmakar vtan världinna sötme
MP 1: 182. ban er myn hedhcr och söthmo Lg 3: 122.
— Jfr hiuiirikis-, kiirleks-sötme.
SÖtmiilter J p. adj. ljuft sjungande, lärikian,
liicter-galau oc andra sötmäitis (för sötmälte?) fogla Su 331.
SÖtäple, «. [Ar. søteple] sötäpple, oeth söthäplee
eller tw stekt eller swdiu LB 7: 80.
söva (pres. -ir. pari. pret. söfdher. n. sööft
MB 1: 143), t». [Jfr Jsl. scefa] sof ca. söfdir
(sopi-tus) styreinan MP 1: 70. Lg 254. nar tliik thäkkis
tha söfwe (sopis) thw min licamma ey mz
licam-likom söiii]in vtan mz andolike huilo Bir 2: 152. ib
3: 132. — bedöfva. ban war tha aff rädde süffdher
Al 4510. — qväfva, dämpa, hoghmodh . . . som han
skulle iämskyt liawa sööft MB 1: 143. — dämpa, stilla.
thina wredlie ena stund söfwa Ber 263. — Jfr SÖglia.
T.
ta {pl nom., ack. tär VGL IS 4: 7; ÖGL Våp
18: 1 »^var.; MELL SVl 4 i var. täär ib SVd 3,
5; Al 5*591. tä ÖGL Våp 18: 1; GO 998. tää MELL
SVl 4 i var.-, SVd 3 i var. taar ib. dat. taani
SladsL SVl 5 i var. taom ib i var. tääm ib 5.
täöm ib i var. med arl. tämän Gr 275. tämon
ib (Cod. D) 368), f. [/»/. tä] L. tå. blodhin gik
wt aat tämän Gr 275. ondh quinna öskiir bondans
liääl wara wiint til gardli ok tä ij fraan GO 998. nlth
fra hans hiesse oc thil hans tha MD 22. swa sidhe
waro therä lokka aff thera hofwth til tlicra täär
Al 5591. klädher hona til (för ha?) top ok til ta
mz thz bäzsta gulst.ykke han a ib 1603. Jfr Jju-
multa.
ta, n. L. Jfr förta, äfvensom täbuudin.
tabarfior, m. [Isl. tabarJr. Ffranska tabart. Mlat.
tabardum, tabardus] ett slags öfverklädnad el. kappa.
Jfr J)u Cange, art. tabardum; Weinhold, JJie
deut-schen Frauen, 2 Aufl., 2 : 290; Hildebrand. Sveriges
medeltid 2 : 288. han hanar . . . huitan tabar|i
(in-duitur pallio albo) Bu 204. han badlie een tabardh
gralittan Lg 3: 365. gifuer iak ... minom brodher
. . . min rüdlia tabard medh graskinnomen SD NS 1:
514 (1405).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
