Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - trösthet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tros thet
fiai
tuuga
508. gik jak thröst fram til gudz müiistir Bil 456.
thu scalt nw vara starkir oc tröstir Pa 15. at
al-mogcn skall wara tcss trösthere BSII 5: 462 (1511).
MB 2: 3, 4, 5. 61, 150, 233, 303, 312. 325. lian lotz tlia
ware tröst HK 2 : 3402. tlia war en i gudliz almoglia
trösther oc stadiiglior inan som andlira trüsto som
förfäradhe waro su G?. UK 2: 4874, 5589. tröstir man
j hiilrtano MB 2 : 324. RK 3 : 2208. thz ware tröste
helade froma ib 2: 3«88. ib 6298, 8840, 93G8. MB (S)
250. thz vndrar margh en riddara t röster .4/ 8814.
then som drikker ther aff bliffwer dyärffwer oc
thrösth-er, oc förinta dödhen oc allan wadha PM xxxvti.
— frimodig, tom röjer frimodighet. tliiir waro
antz-swar tryg oc tröst taghar redho Lg 983.- 2) trygg,
säker, fri från fara. engiii lifuir tröstir wndi tliässa
hems thrygdh Bil 476. — säker, pålitlig, fresta liwnt
isen Hr tröst Al 2200. 3) pålitlig, trovärdig,
trofast. Bil 214. 4) trogen, huld. med dat. lian foor
... til konung jiirsleff som honum var tröster Mit
357. — Jfr ini»-, o-tröster.
tröstliet, f. frimodighet, tillförsikt, i säliklietinne
wari altidh niir räddoghin, i frestilsomen trösthetiii
(confidentia in temptatione) Sj.ec. Virg. s. 228 (enl.
meddelande af Hr. R. Geete).
tröst irska, fi. tröstarinna, hjälparinna. en
liog-swalirska oc tröstirska allom människiom l.g 3: so».
ib 650.
tröstniug, fi. Jfr betröstning.
tröstogher, adj. [.V. troystng] 1) förtröstande
(på), war tröstoger til gudh l.g S: 350. —
förtröstansfull, frimodig, bönen skal . . . wara trüstogh oc
trolekcn LfK 64. — frimodig, modig, wiste wij ho
som sa tröstogor ware. at. han wilde thz göra oc rida
gynom rytzarna 1 i 188. LfK 255. — frimodig, vid
godt mod. warin tröstoge BtRK 133 (1429). — Jfr
iniströstoglier. 2) pålitlig, trogen. Jfr
ful-tröstoglier.
tubba (tobba. -ar, -aàher), v. [Jfr Mnt. tobben]
narra, förleda, locka, synd är fatigha böndher saa
tubba RK 2: 4033. — locka, tubba, jag frökter, ad
lier sten tobher then ahnogc fran ider i åkerbo liiiridh
BSII 4: 305 (1501-1502). 0111 min drengli bådo honom
luckat eller tubbat FM 489 (1510). — förleda, egga.
swa som ban skulle ha|fwa tuubadh (instigasset)
helyo-cloruin til tolgha gärninga MR 2 : 289.
tugga (togga, se otuggadher. -ar, -adhe,
-adher), t-, tugga, swasom licamlik mat tagx saman
oc tuggas ok smä]tis til licammans oppehälle Bir
2: 297. ban tugga . . . som nsno ensamin halmin ib
I: 331. the . . . tuggadho oc bitu iordhena Pa 17.
KL 31. Bir 3: 60. nar man tuggar hona (o: galanga)
. . . uc halir h«>na tuggada i mwtiuenom mz wiin LB
3: 48. ib 47, 2: 36. 8: 46. masticure j: tugghä ib fi:
284. mz twggande läponi Bir 5: 67. — bild! nar
ban iitir them (a: mill ordh) ok tuggar Bir 1: 180.
see nw oc thänk hwat godlio krase biir rättis aa.
wilt thu kiinua oc smaka hans sötma tha tugga
(ru-mina) graulica Bo (Cod. B) 343. — Jfr Otuggadher
samt t i ligga.
tllggail, /. tuggande. LfK 93.
tllgil (togh), :i. [/»/. tog] L. tåg, rep. leonit är
ekko got swa göra tainpt at thz löpir j tugh cllir
Ordbok II.
band ST 213. bwndlio the honom mz thu ny rep äller
togh MB 2: 118. — särs k. om skeppståg. tughin oc
al skipredhin fästir ban stadhlika Bir 4: (Dikt) 251.
tliet (skeppet) iir ey bra th segel rcdhä, förty her iir
ey takel eller tog tiil BSII 5: 583 (1517). ban
(fisken erheneis) haller skipith pa enoni stadh j
stark-asta storm swa ath jngeii segel bölyor, aaror, äller
strömmer kwnna thz komma aff them stadhenom . . .
hwilkit jngen ankar, kabel, äller togh kwnna göra
RM XVII. HK 3: 963. sua som thz skip än hauir
säghilträit oc styrit oc eet ankara mz twem tughoin
Bir 2: 171. — bi/dl. tha brista hopsills oc troniia
strängia oc tugh Bir 2: 172. — Jfir byrdha-,
silkis-, slagli-tugh (-togli).
tuglia,/. Jfir brujitughn.
tiigiia, fi. Jfr hortuglia.
tuglii, m. Jfir bru|itugiii.
tugllill, p. adj. [Jfir Isl. toginn samt Mnt. tegen,
getogen] eg. dragen; fiödd (af), härstammande (från)!
göth är wara aff godlio tughin (sannolikt liar dock
här från början icke stått tughin, hvari u J’ör öfrigt
beror på ändring; möjligen liar det uppkommit af ett
äldre tuglii, af tugh i betydelsen: "tåga", ämne, art;
motsvarande Fdan. text har: thet ær göth ath komma
"ff g"th; ’ e" annan redaktion: gaat er ath ve re aff
gaat tiro; Lat. texten liar: lamlem tela legit quam
fi-lum nobile pegit) G O 473; jfir Kock, Medeltidsordspråk
2: 223 fi.
tukt, tukta <>. s. v., se tokt, tokta o. s. v.
tulder o. .1. v., se toliler o. s. v.
tlimherniiistnre, m. [Jfr Mht. tambur; Franska
tambour] tmmslagarei ther var halla mykith bang aff
banibor ok basunar mykith klang aff tumbor mästara
dyre var ther ful ohyrii Fr 1785.
tllll ("ir. -ar),/, (jfr twnardalum SI) 4: 2 (1327 ?
samt. afskr.)) och n.f i pl. fi. [Isl. tdn, n.; pl.
(i ortnamn) -ir, fi. Sr. dial. tun, m.J inhägna dl
jordstycke; gårdsplats, i ortnamn, i slit i pl. curia nioa
twn SD XS 1: 343 (1404). curinm liostram, tunar SU
I: 659 (1285). setunir ib 353 (1251, gammal afskr.). do
thorstumun ib 2: 22 (1287). de solendatunum ib 37
(1287). de sictunuin ib. de skieptunum ib. iu sætnnum
ib 82 (1289). de iiierdhatunum ib 265 (1298). apud tunir
iu aker ib. ib 266 (1298). ciiriam tune in næsi
situa-tam ib 505 (1307). knrolus in tuniini ib 4: 2 (1327?
samt. afskr.). in twnardalum ib.
tunder (tönder), ». [Isl. tundr. Mnt. tunder]
tunder. eldin flögh som vin an|let tönder (i rimsl. m.
sönder; på motsvarande ställe i Hadorphs uppl.
läses: cldiu flög som aff ett tunder (i rimsl. in. stinder)
s, 49) RK 1: 1101.
tunga, fi. [Isl. tunga] L. 1) tunga, i höfdono
iir . . . mundr ok tunga all likamanom til tama KS
32 (82, 34). iir . . . tungan skapat til tuiiggia syslo.
I1011 skal manz mål framföra ... ok hon skal tiifka i
murinenoii) man» mat, ok skal röra ban ok fiira til
suälghindina ib 55 (138, 59). liit iulianus |länna tungo
af skära Bu 506. ban . . . betli j sina stykke sina
tuugu mz taiiuum Bil 402. sänt lazarum at han väthe
sin lingir j vatne ok dröpo a minn tungo MR 1: 186.
Bu 7. Bil 102, 691, 747, 868, 569. thöm syiltos lllallgo
tungo swa som eldir KL 133. siuiigo gu[ilek tunga
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
