Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - utstoffera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utstoflVra
890
utt ala
mönsterins gull oc andra kosteliga haaffwor vth stulit
haffde MB 2: 292.
ntstoffera, t>. [Mnt. ütstoffèren] utrusta, then
staaltisthe ok heste jak t Ii, ther i haffde wtstoffered
ined byssor och wärgie BSH 5: 4G2 (151l).
Iltstridllirskn, f. besegrarinna. rät vidhirganga
iir . . . diäflanna vtstridhirska MP 1: 304.
utstryka, v. utstryka, utplåna, theras rikes
föreståndare ällar landz herra lät wt stryka sit skyldh
wa]in oc lät mala sancta anna i stadhen Lg 3: 680.
utsträkkia, v. [Mnt. ütstrecken] utsträcka, wakte
thu thinna föter ey lenger wtstrekkir än som
skin-rällen riikkir RK 2: 1873.
utströia, v. utströ, kringsprida, aterdrager han til
sik alla the vsla sieler han för vtströyadhe LfK 238.
utströllin, v. utströmma, i skaror utkomma el. utgå.
vtströmado heniamyns söner gynom portana MB 2:
135. ib 136. Jfr strönia ut.
lltstiillhia, f. utarrendera, bortstädja. när lian wt
städhir goozin V K It 32. — part. pret. utstadder
(-stàddher), stäld, som råkat i ett visst tillstånd el.
förhållande, j sielffwc ware fförsth illa wthstäddh
(hade råkat illa ut) och f|lere met FM 130 (1502). —
Jfr stiidhia ut.
utstiillllia (-stämpna), v. L. uppbåda, befalla att
infinna sig. sidhan lont han wt stämpna alt thz folk
han liafdhe ouor änipnii FI 2076. the . . . haffuo vth
stempdh nogrä köpstedzmeii och bönder ther rese med
thöm BSH 20 : 226 (1507). — uppbåda till härfärd el.
leding. sitli folk loth han vtstämpna thz mesta han
haffde äuipna RK 2:351. — Jfr ställllia ut.
utstiinkia, v. utdrifva, aflägsna? siäflikhotin gömo
i os gudz liknilsa biläte än vredhin vtstänke (motsv.
ställe 1: 280: fortakirj thz MP 2: 212.
utsullill, p. adj. ulsväld, uppsväld, uppsvullen. al
the rwmoii som förro waro wtsullen tho waro nw
liel-brigde oc osullen Lg 3: 378. hwru een wtsullen fik
bötir ib 381. ban är wth swllin innan kytino LB 3: 180.
lltsullia, v. utsvälla, uppsvälla, ä thes mera han
drikkir . . . thes mera wthswlnar han oc wthbläsis LB
3: 180.
Iltsupa, v. [Fdan. udsube. Jfr Mnt. ütsupen] supa
i sig, insupa; dricka, tha taker han badlia nistuuar
wt super lithit aff och ser huru honum giltz aat
AS 60.
utsuriii (-soren L. -sworen L. -suoren), p.
adj. L. med ed förklarad biltog, dömd biltog el.
fredlös. han är forwnnen ok vtsuoren mäth rikesens rät,
swa at han eigli aglier i förniimpdom rike äller landom
vara äller fridh hawa BtRK 32 (1359, orig.)
utsvälta, i’. [Ä. Van. udsvælte] svälta ut, uthungra.
läth väspacianus byggia krink om allan stadhin oc
wilde them vthswälta ST 363.
lltsyil, /. 1) seende el. skådande utåt. huru
systrana skulu haffua sik j atirhalle aff mykle wtsyn j
kirkionno Bir 5: 68. systrana skulu haffua enfalla oc
ödhmiuka wtsyn gynom grindena wt j kirkionna ib.
hafftiandis atherhald aff . . . forwitue wtsyn wm
kirk-iona ib. hwru gran thu wast om tliina wt syn, än
nw seer thu göuom hwaria spryngio LfK 143. 2)
utseende; uppsyn, gnizlandis tändlierna motli henne
mz grynimo wtsyu Lg 3: 405.
utsälia, ti. L. utsälja, ath inthot salth vtsällies
skall her in i richit . . . vtlian i skoppotall BSH 20:
185 (1507). Jfr siilia lit.
utsända, v. L. 1) utsända, afsiinda. koiningin
aff danmark haffde wtsänt marga billada stark the til
swerikis tradlie RK 1: 2647. tho . . . wtsändo twå af
siuo radhe til hans Gr 261. ib 282. MB 2: 58. MV 329.
at engo questores eller biddara wthsendins ... til
ath tiggia Bir B: 131. the som wthsende wardha ath
köpa fä oc fisk ib. the som finnas at wtsända wän
friigda breff ällir älskogha breff til wärdz folk ii 52.
— utsända, utrusta, cnä reysu vt siindä a mot gu[iz
owinuni SV 5: 566 (1346). ib 478 (1345, nyare afskr.).
— lemna ut. nogliot intagha äller wthsendaj
trägaardh-enom Bir 5: 133. 2) gifva från sig, släppa från
sig. fiskano sanianlekande j hafweno vt sända (emittuut)
siin frö Bir 1: 257. — gifva från sig, uppgifva, låta
höra. lian . . . vtsände älla vtgaff eena grötelica röst
aff jnnarsta hiärta (vocem ex imo pectoris . . . emisit)
Bir 2: 133. KL 186. altidh hiärtans sukkan wtsändandc
(emitlens) Ber 96. — Jfr sända ut.
utsiitia (-Sättia), v. [Jfr Mnt. fitsetten] L. 1)
utsätta; sätta el. försätta (ngn i en viss ställning),
ställa, aktom siälena wara . . . wt satta i M wadhom,
tusandha omsorgliom LfK 45. — vadhelika utsiitia,
sätta el. bringa (ngn) i en farlig ställning, thu hafwir
. . . thik sielfwan wadhelika vtlisat ST 458. at i wilin
mik swa wadhelika wt sätia niotho gudhi, at iak skal
bry tha mitli lyffto oc liäloga akt Lg 3: 271. then
landz-onde findlandh, som nw swa vadeligo wtsetter är IISH
18: 13 (1494). 2) placera, deponera, aff tolko wtsatto
godzse LfK 13. 3) pantsätta, förbj udande . . . pessä
vara skipan äller pant at hindrä. qwäliä. äller til nokra
banda skuld at giilldä med utsätiä SD 5 : 567 (1346). at
. . . min son honrik skal äglinto aff thesso sino
mödli-erne sälia, wtsätia älla logholata swa liinge iak liuer ib
NS 1: 678 (1407). ib 97 (1402). FH 3: 39 (1444). piltill
. . . v th satte sitli gooz oc sålde ST 234. — utsätia sik,
1) utsätta sig, gifva sig. hwilke . . . wtsatto sik j
dödhiii j twsanda liffsins wadha Su 360. 2) utsätta
sig, blottställa sig. ffor thy at iak mik swa darlika
vthsatte ST 528. 3) hängifva tig. sik utsättia moto
skiälum til alla odyglid ok wádha KS 44 (ll2, 47).
Jfr siitia ut.
utsiitllillg, /. L.
utsökia, v, L. 1) utsöka; taga reda på; lära
känna, i stormenom wthsökis (dignoscitur)
styremann-en Su 120. — taga reda på, utforska, huat lönlikit
skyltis in prouerbiis tha wtsökto han (occulta
prover-biorum exquirebat) Su 223. 2) utsöka, utkräfva,
uttaga, alt thz the atto han vtsökte RK 2: 1013.
uttaka (-taga), v. L. 1) uttaga, borttaga.
todhe them hwar stenin ok iordhin war vttakin KL
85. 2) uttaga, hämta, i samma hwss som wi honom
nw vttaga BSH 3: 80 (l455). 3) taga, hämta, bok
thessiu iir uttakin modh fåm ordom af thöm bokum
wise mästara hafva giort um styrilse kununga ok
höfdinga KS 1 (l, l). mz ... tolkom ordhom w
kärleksens fathabwr wth takiiom (assumtis) Su 104. —
Jfr taka ut.
Uttala, v. tala ut, tala till slut. för än ban haffdhe
wt talath wiil MD 189. SO 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
