- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
11

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iikerlsgh

11

akter

akirhorne, ther lians rie förre stodh Sv ar lit 309 (1483).
Jfr åkers liyrne.

-akerlagrh, n. pl, t åker lag. ngraria . . . aker lagli
GU C 20 i. 13.

^åkerland, n. [hl. akrland. Ä. Dan. agerland]
åkerland. alt thot som ar aker eller nkerlandli, engh eller
engeland Svartb 470 (1460).

åkerins, n. L. tideslast, lass säd sä stort som
vanligen införes från åkern, plaustruin quod est
aker-las, Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, af skr. fr. förra
hälften af 1400-ta/et); jfr VGL IV 21: 65.

akermal, ». L. åkerstycke som är tilldeladt en af
grannarna i en by. atli the godho il kyrkioherra, som
i berkarnom hawa här til sitith, liawa hafth i sinom
akirmalom stora nödh oc willo i thy ath the hawa ey
swa lighath i enne bolstadha skiptinne som i andre
SD NS 3: 25 (1415).

akermail, m. jordbruksförman, thykker oss
äptir-scriffna ärffuodhis folk oc änibitzmän widhertorfftelike
wara oc ey flere först syslomannen medli sinom
vndir-danom . . . jtem gardzniästaren medli twå drängia . . .
jtem en akerman medh säx leghodrängiom (o. s. v.)
SVklE 160.

■akerilliirke (aaker-), n. gränsmärke el.
gränslinje mellan åkrar, callis stiger ok aaker rnerke GU C
20 s. 68. decumaniis . . . stortii aker märke ib s. 168
akeruam (-naam), n. L. en annans fäkreatur
som man funnit på sin åker och intagit. Gummerus
Syn-stat 64 (1278-1317, af skr. fr. förra hälften af
1400-talet).

*akersky, re. koll. grödan främjande (och regn
utgjutande) skyart bildl. til thenne akir berniiigliiuua
ga|f war herre . . . eth göth akir sky, ok torfftelikin
wädhirlek MP 5: 134.

"nkersven, m. vid jordbruk anställd tjenare,
jordbruksdräng. Fyra handl rör Vkl 292.

akerteyher, m. åkerteg. SD NS 3: 16 (1415).
akervalder, m. åkermark; åker som ligger i vall;
åker som är utlagd till betesmark, i liörra äng äger
clostrid 15 alna jordh oc 7 ’/> alin vppa akerwallen i
seglarwmma wada VKJ 70.

’akeryrkíare, m. åkerbrukare, jordbrukare,
agii-colonus akeryrkiare GU C 20 s. 13.

aklaghnre, m. person som väcker klander el. tvist,
kärande, skal . . . las.se samme gard . . . beholle meth
sine hustru arffua til ewig tiid oklandret (for alla
födde och offödde aklagere SJ 2: 312 (1497). ib 224
(1493), 296 (1496).

akliiþe (aaklede), n. L. sängtäcke, eth ängelskt
aaklede STb 1: 151 (1478).

*akoill, ». och m.t = nkoma. jäppe olaffsson v
mark för thz akom han giordhe JTb 56 (1466). audhers
hakonsson vi mark för then akom han giordhe ib.

akonia ("komma), /. tillfogad skada, åverkan.
lasse laurensson giorde honom enga akoma STb 1: J61
(1482). ther war akomma giorth pa dorran, oc hon war
söndher slagen JTb 93 (1512).

akoinaude, part. pres. ss subst. m. frände,
affhende iak mik tliet for:da gotzet ok allom minom
akomandom (troligen dock för afkomandom,
efterkommande) SD NS 3:*340 (1418).

-akoiuiu (aa-), p. adj. [i. Nysc, åkommen] be-

släktad, när sky Id, befryndad, med dat. wy for:da
bonkt ok henric ärom baruom näst aakompna wpa
theris moders wegna, som waar systher är Svartb 371
(l439). waro bedhningane the soui throdho j christum,
christo närmbir a kompue, än christi frändhir, tho
som ekke wildo wi tha at han war sandhir gudh Sp V
85. Jfr afkomin.

*akoredlie (aako-, aka- Bergström Arb Kr
1: 156. acha-), ». [Jfr Sv. dial. åkrede, seltyg]
körredskap. rede til sina säkkia oc sledar oc
acha-rede Brushs Cat 263. et belt aakoiedlie, som är
slädha, sela, töm oc alt annad, som tliär til liöre
VKU 73 (1553). Jfr akaiiredliskaper.

*akosta, v. påkosta. for:do domkirko lika ok fwlt
fore görn, hwat hon a for:da hws ok träbigningh
akostar SD NS 3: 91 (1415). ib 92.

akt, /. L. 2) afsikt, uppsåt, vilja, wj . . .
til-eghnom the t (godset) aff alle akt oc godhom wilia the
samu kirkione BYU 1: 201 (1390). at wi fulleliga i
akt hafdom at koma til idher nadh Lagerbring Saml
2: 371 (1464). 7) omsorg, thu haff actli offwer mik
(mei curam habebis) SkrtUppli 71. 10) ändamål;
förehafvande, foretag, en trättha om ider sämio ok
stadgha som j aarlige vpbärende ok wtgiffuande ären
j tyonde gärdh ok andre andeligo acth Svartb 532
(l477). — Jfr förakt.

akta, ». L. 1) betänka, akta (attende) än bäthir,
at ey är waldhit j människionna (för -onne?) wili»nde
ällir löpande, wthan j gudlii miskundh görande freon est
volentis neqtte currentis, sed miserentis est Dei) SpV
147. 6) märka, finna, skal thu hwan dagh kyssa
mit hiärta mz kärlek, som thu maa at akta j hwarie
enne modher som haffwer dotther sik ganzska kära
Mecht 106. 7) gifva akt (på), tänka (på), wilt thu
akta (attendere) om than som lankt seer fram for sik
SpV 514. thu aktar ekke fafängligha til hiniilsligha
wisdomsins ordh ok gärniga ib S79. — gifva akt påf
hafva uppmärksamheten fäst på, taga rara på, se till.
akter tlieres vatnhammar IISH 13: 114 (1524; Brask).
acta baara balior oc trog Brasks Cal 266. ware huar
lögerdagh i capitel oc akte wor saköre . . . oc.li honwnt
vpbäre til roth räkenskap Arnell Brask Bi1 88. akte
thz malt oc rogli, som flscharana töiffwa til ööl oc
brööd om sommaren, ath thz ey schal föras fraa
gaard-ana ib 82. fogothen aktlie j sith frtgdj, ath wora egna
kyrkiabodher paa kyrkiagardom ey fördarffuas ib. —
bestyra, besörja, ombestyra, anskaffa, han akte vm
warfrvdag sidherinera, thaa bäst är köpit, vm humbla
baade til uorith (för norithj oc saa til flscharana
Arnell Brask Bi’ 82. baatana vpdragas oc wel förwaras
til waarena oc thaa tieris, oc ther aktis aarliga j [l]
twnna tiära til ib. acte sig liwss til lyctona ib 31. j
mellen hwan pelaren aktis (d. v. s. låte man anbringa)
eth hol PMSkr 562. 9) akta, fråga efter, aktar
(auertat, läst aduertat) han ekke dödzsins wilkor Sp V
567. — refl. aktas, falla (ngn) i sinnet, aktis bonum
thät lian vilde anthwarda mic thät i gen som bade
ban sielff oc huar godh man vel kunne merkie at reth
är Arf st c 28 (l4Cl). aktis hoiium thät ey ib. — Jfr
panktn.

akter, adv. bak. i subst. anv. til akters, lidande
förlust, aff tessom twem . . . bythom bleff kronan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free