Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bastert
40
bedrägü
för xx höre, och thet var hassarth (för bastarth?J
HLG 2: 113 (1523).
*basterti (pl. basterde), m.r [Mnt. bastert, pl.
basterde] basttåg. Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45:
193 /. lot jach slaa vij (7) basterde Skotteb 392 (1465;
Kämn).
♦bastreilhft? (-rede), /. utrustning för beredning
av bast? ij (2) ort. akerlön for then bastrede at före
till gramonkonä Skotteb 394 (1465; Kämn).
basnn, m.t och n. — *basuna lindh, n.
basunljud. Troj 86.
basnnare (bassyner Skotteb i86 (1464-65)), m.
[Mnt. basuner] basunblåsare. wor kere höwitzsraans
baswnare STb 1: 246 (l480). — ss tillnamn, hanis
ba-swnare STb 1: 238 (1480). Skotteb 186 (1464-65).
batan, /. L 2) ränta, hwat fatigho folke giffs
thet räknas fore gudhi laanth, ok ey giffwith (for thy
ath hwat som her giffs j jorderiks tet hemptas j geen
j hymerike medh mangfallelico batan ok okir j
hyme-rike MP 5: 172.
*bate, m. fördel, förvärv, vinst. Se Sdui 2: 1196.
bater (pl. -ar: batana Brasks Cal 2ce. -or ib),
m. båt. en ny bater vppa spånen aff enne lest eller
ther widher oc staar ... i bygning Inv Cur Tynnelsö
8. Jfr bftdhstoYii-, (Iskar,i-, miilda-, skip-,
skytta-, stadsskytta-, strö-bater. — *batahamn
(-hafn), f. båthamn. SD NS 3: 198 (1416). —
*bata-hus, n. båthus, opbygia eth batha-hws i
fiskaregar-dhen VKü 30 (1542). Jfr bathns. — *batalön, /.
båtlega. HLG 2: 59 (1517), 62 (1518), 77 (1517). —
*bats-boin (båtz-), m. båtbom, hamnbom, til stora norra
hornen oc til båtzbomen StÄmb 222 (l536). ib 224 (1587).
— *batslegha, /. båtlega. MP 4: 124. — *bats
lödhe, m. båtlast, för en batzlödha met höö. HLG 2:
24 (1511). for en badzlöda höö ib 49 (1516), ib 57 (1517),
72 (1517). — bats man (botz-, bos- HLG 2: 135
(1525)), m. båtsman, matros, med nogra faa botzmen
ther nepligen skippen reggere kunne HSH 17: 69 (1523,
Brask), jfr hovnds batsman.
*batfarmber, m. båtlast. 2 batfarmma wed VKü 16
(1541). — Jfr batsfarmber Sdw 1: 8i.
*batllsker, m. Se Sdw 2: 1196.
*bathus (-huus), n. båthus, täk tliin bathuus at
batana ey gistne i solenne om sommaren Brasks Cal
266. Skotteb 338 (början av 1430-ia/e<; Borgm). — Jfr
batahns.
*batkarl (bååth-), m. båtkarl, baathkarl», oc
pvaam förara, och draghara som hyälpa jnlödha äller
afflödha skip PMSkr 61.
batlling (bátningh), /. fördel, the herrer som
så regere sine vndersåtar att thet skall ware tberes
herres egna bátningh PMSkr 672 (senare avskr.).
*batspiker (baatspiiker), m. båtspik, spik som
användes vid båtbygge. koll. kcjöp . . . haatspiik Brasks
Cal 263.
♦batsöin, n. båtspik. ij" batsöm HLG 2: 78 (1518).
ii 64 (1519).
*banracll, n.f [Ä. Nht. baurach] nitrum, d. v. s.
salpeter el. soda. rMSkr 414. Jfr kalles thott (nitrum)
i läkeböker baurach, och är maxan tolkit som salltt
PMSkr 646 (senare avskr.).
bebinda (bö- SD NS 3: 89 (1415)), v. 1) fängsla,
intaga, bildl. SpV 491. achilles wardt myket beweffwad
oc bebwnden aff polixene elskog Troj 197. 5) knyta,
ingå. the . . . bebwndo syn forgängliga wänskap
tiil-hop Troj 63. 6) förplikta, göra skyldig, ären i
pliktoghe, oc bebwndhne mädh allom räth,tilmin
heder oc tiänisth JMPs 108. wy wariim för bebwndne,
ok til giffne äwärdelighe pino Skrt Uppb 366.
bebindilse, n. pl. band. tvång, at ... ondha
hoghx-sins opwäkkilse, hindras mz likamlikom bebindilsom
(vinculo corporali) SpV 67.
bebindning, f. — bebindiiinga bref
(bebin-dinge breff), n. skriftlig överenskommelse,
föreningsurkund. Rydberg Jr 3: 332 (1474).
*bebland, n. beblandelse, samlag, thz hon aldrilt
haffde bebland mz nakor man JTb 77 (1481).
beblanda, v. blanda; förena, bildl. the begynthe
baden fästha syna syn oppa hwart annad, syna ögna
strymor beblandade the tiil hopa Troj 62.
beblandning, /. blandning. hwlket kaar war
fwldt mz dyra halsarna oc mz andra dyras yrthers
beblandning Troj 188.
*bebrefning, f. skriftlig försäkran el. bekräftelse.
at j mich inthe hinder welie göra, wppa thz myn
herre epter iderth gode samtykke och bebreffning . . .
i sin . . . liiffs tijma giffuit stadfesth och behreffuath
haffuer Mon Dipl Sv 54 (1486). ib 49 (1487). — Jfr
bebreving.
bebreva (bö- SD NS 3: IS (1415)), c. 2)
genom skriftlig handling tillförsäkra, skriftligen
överlåta. SD NS 3: 18 (1415). Mon Dipl Sv 54 (1486).
*bebreving, /. = bebrefning. Mon Dipl Sv ,10
(1487).
bebudha (-bodha), v. I) bebåda, förkunna.
a wars härra jhosu christi wnfängilso dagh tlia han
wardh bebudhadher jomfru mario Mecht 9. 2) sända
bud efter, tillkalla, hwcm ban ... til sik bebodher
älla bidhiä kan Rydberg Tr 2: 453 (1381).
*bedaglia, v. underhandla, dagtinga, överenskomma.
Se Sdw 2: 1196.
*bedara (-adhe), v. [Mnt. bedoron] dåra, gäcka.
ensamen kärleken . . . swasom bedaradhe ällir flata
(för -an) giorde (quasi infatuavit) lians ogrwndelika
wisdom Mecht 224.
bedragh, se bedriigh.
bedraglia, v. [.i. Dan. bedrage] överdraga,
överstryka. är lärofftith grant, tlia bedrag thet ath enasth
mädh lym wathn PMSkr 545. — rappa,
mwremesta-ren, som bedrogh stwgen HLG 2: 49 (1516). ib 105
(1519). — brädfodra. gaff jach mörten snikare viij
mark peninge, for han bedrogh liatstwgen i nyia
liw-setli HLG 2: 56 (1516).
*bedraghare (bedräghare), m. ett slags
verk-tyg nyttjat vid överdragande el. beläggande, sidhan
haffwes en bedräghare giordhor aff kopar, oc mädh
honom läggis tliät malna gwllith pa thät selffwith
PMSkr 453.
bedragliilse (bedrägelse HSH 14: 32 (1525,
Brask)), n. pl. bedrägeri.
*bedrivilse (-else), pl. bedrifter, hans
gerningar oc bodriffwelso staa scriffna till langa
amyn-nelse Troj 35.
bedrägh (bedragh HSH 19: 149 (1506); VgFornmt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
