Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bezla
68
bikar
besldh SpV 217. bealdz ib 26, «4. beslz HLG 2:70
(1521). betlz ib 45 (1516). betis ib 64 (1519). beels
Prosadikter (Sju vite måst B) 217. pl. dat. bestlom Sv T 43.
beytzell Skotteb 44 (M60-61). pl. bealan (för besl?)
SpV 41o), n. betsel, tygel. äv. bildl. Prosadikter (Sju vise
mäst B) 217. PMSkr 221. frenulum ... lithin bezla myla
ok lithit bezel GU C 20 s. 291. binth theris käpther
mz grimom och bestlom som ey nalkas tigh SvT 43. nar
käthinna, offwftflödoghetinna, ok kräselikhetiuna besldh
. . . lösas (frena laxantur) SpV 217. ii 26.
höfTwisk-hetinna besldz lösande ib 454. onda lustans beslan
(för besl?, se Ark. f. Nord. Fil. 48: 89; lat. frena)
lösas SpV 410. — *bezla mila (-myla),/.
munstycke (pà ett betsel), bett. frenulum . . . lithin bezla
myla ok lithit bezel GU C 20 s. 291. oria . . .
beezla-myla ib s. 390.
bezla (beezla), v. betsla, tygla, jnfrennre beezla
ok läggia i mwn GU C 20 s. 291. — bildl. bidher
iac thic iomfru maria at min licamme wnrdlie
bedz-lather igen. swa brat han kätis SvB 494 (början av
150o-talet). — Jfr af-, samaii-bezla, obezladher.
bezlan (beslan), se bezl.
*bezoar, m.1 [Nylat. bozoar, av persiskt ursprung~\
bezoar, bezoarsten. Jfr SAOB; Lindgren,
Läkemedels-namn s. 36. bezoar är en rödher sten lätther oc blöther
swa ath han smwlas tha han hantheras (bezoar
rubens, pulverulentus, levis ac frangibilis lapis est) PM
Skr 463.
bi, n. se by.
biddare (beddare), m. tiggare,
allmoseinsam-lare. bar jak vp oflf bärn andersson biddare aff
liel-singlando v (5) mark vi (6) öre HLG 3: 96 (1528). ib
108 (1529), 111 (1529), 129 (1529), 135 (l529). lasse
beddare sill lön VKU 20 (1541). — fårebedjare. myn
helga ängol ... til war herre ihesum war tw myn
biddare thz jac maa frälsas alf dyäffuilsins handoni
Sv T 60.
bidhn (bydha MP 5: 63. part. pres. bidiande
för bidande MP 4: 13S), v. 1) bida, vänta; vänta
på. med dat. skipareu är pliktogher bidha
köpmaniie-lioni PMSkr 15. Jfr Sdw 2: 1198. — abs. rädelikin
är the bidiande wänta aff gudz dome (terribilis .. .
expectatio judicii) MP 4: 133. 2) uppleva, iak badli
at gudh matte läta mik bidha then tima, j hulkom
the signadha iomfrwn vare födh. thär bära oc födha
skulde gudz son SkrtUppb 406. 3) bida, dröja. MP
4: 106. ib S: 63. hanis fan asken skal bidha til swars
epter hustrv birgitta meyenborgx til sancti johanuisse
tidh STb 1: 59 (1476). — Jfr forbidha.
bidliia (bydia GU C 20 s. 92. pres. bydher
SvB 127 (omkr. 1500). impf. sing. 2 pers. bath SpV
110. pl. 3 pers. bodhe VgFommt I 3: 20 (1495). reß.
pres. bidhis SD NS 3: 216 (1417; möjligen att föra
till bedlias), v. 1) bedja, anhålla, intercedere
bydia ok mällan gaa GU C 20 s. 92. thz riidha winyth,
ihesu christi wälsighnadlie blodher .. ., aff hwilko thu
skalt bedlias och bidliia, littlia thins siäls änlite (ex
quo petas anima tuæ faciem colorari) Mecht 276. —
bedja, beveka genom bön. exorabilis . . . göder bidhia
. . . inexorabilis haarder bidia GU C 20 s. 242. —
ombedja, uppmana, bidhin (rogata) aff enom brodher,
atspordho hon j bönom aff gudhi, huar thera siäla
wara Mecht 356. — opers. os waar ödmyuklegha
bid-idh ... at JMPs 4. 2) bedja, önska, med gen.
tliäs «’ förbindelse med sats inledd av at. thess bodhe
the them swa gud lielppe och alth thet som hälacth
är i hemerike oc i jorderike ath swaa war i sanningh
som the haffde sagt VgFornmt 1 3: 30 (1495). 8)
bjuda, befalla, med inf. FI 19. liosbondhin badh
klinthin sanian byndhai, ok brännas MP 6: 140. —
reß. bidkias, utbedja sig. til niere visao . . . tha
bidhis jek gode månne insiglä fore thetta breff SD
NS 3: 216 (1417; möjligen att föra till bedliasj. —
*bidkin i gen?, bedja (ngn) att återtaga, bade segh
swa gudh til |lie]pe ... at erich i hielniista hadde
icke niere aff her ericx laudbo jöns i åkerby en ij
bondh och them badhe the honom strax jghen
(möjligen har här taka uteglömts) tha willä han ecke tage
them UpplLagmansdomb 86 (1493). Snarast torde dock
detta exempel vara att föra till ett billdha i geil.
Se Ark. f. Nord. FiL 48: 89 /. — Jfr ater-, for-,
til-bidliia samt obidhin.
bidllil, m. friare, procus . . . bidhil GU C 20 s.
487. — jfr brödlibidhil.
bidhilse (bydelse), n. pl. och f. [Fdan. [-bi-tliælse]-] {+bi-
tliælse]+} bidande, väntan, dröjsmål, skade aff
bidliil-»om PMSkr 114. — förväntan, förbidan. sagde hon
sig ey wilia honom neka, wtan foresattlie dioinedem
bydelsene trösth (expectationis ßduciam) Troj 17». —
förväntan, förmodan, här war om mykin twädriikt ällir
bidilse (exspectatio) ok tänkilse, hwilkit aff them skulde
foresäthias the andhro SpV 320.
*bidhilse, n. pl. och f. bedjande, bön, böner,
böneinnehåll. alla the böner som waro bidhna til gudh, j
gambla testamentit ok jämwäl j the nya, the äru [-jnne-]ykta-] {+jnne-
]ykta+} j thänna siw bönanna bidhiliom (in septem
ora-tionis huius petitionibus) SpV 556. thz skal tik ey wara
owitherlikit, at thänna härrans siwfalla böninna
bidilse (septiformis petitio dominice orationis) åtskils
swa at tre första böner ällir bidilse (tres prime
pe-titiones), höra til the högra som äwärdelikin äru, thz
är äwärdelikit liff, ok the andra firi til thätta
time-liga liffwit ib.
*bifal (-fall), n. [Mnt. bival] bistånd, hjälp, skal
honum tilskikkis . . . iiij, sex eller vi ij godo karle,
honum synner]igz bestånd och bifall scole göre vidh
theris trotienist Arnell Brask Bi1 35. haffver han
(påven) med flere christne konger och förster upsatt
sig emott honom (kejsaren) med andre lands-förstor
och mcchtige städers bijfall Linkbiblh 1: 197 (1526,
Brask). HSH 16: 126 (1527, Brask).
*l)igot, m.t [Sr. dial. bigat, bigot. Mnt. bigöt]
gelé; aladåb, höns i bigoth Brasks Matordn 3. heel
höns medli bigoth ib 4. saltgrön aal med sod eller
bigoth ib 7. bigot aff all eller lax ib 9. bigoth aff lax
ib 14. bigoth aff tungor med rusin och mandel ib 12.
bik (bek. beek), «. beck. pissaxera . . . be k
GU C 20 s. 452. tak picem grecam äller beek PM
Skr 502.
bikar (bögher STb 1: 226 (l480). biger Skotteb
154 (1463-64). bigher ib 389 (1464 ; Kämn)), m. L.
bägare. St Sdw 2: 1198.
bikar, II. bikärl, bikupa; se Lidén, Ark. f. Nord.
Fil. 27 : 259 /. Jfr Sdw 2: 1198.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
