Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bygräis
98
byrdh
och bögningh i bredh och lengdh sora han staar nw
vpbögder ib 149 (1489). huilken tompt £or:de peder
suensson hade fore giffuit c marek stocholmske medh
bögningk och alla, som hon nw vpbögdh är STb 3: 88
(1493). 4) uppodling, bögxnäss 1 landbo . . . thet
laag länge ödhe, thet är optakit til bygningh, thär
skal byggias for landgällit VKJ 170 (1466). thil
minnes ath rampnöö är op thakit til bygningh ib 167
(1466). wid nyordholt är 1 torp ny optagit tiil
big-ningh ib 76 (c. 1500,). Jfr a-, llUS-, llUSa-, ill-,
ivir-, knnta-, lands-, lön-, priistabola-, qviirn-,
skip-, ställa-, stalz-, trii-bygning. —
byg-n i ii g a balker (bögninga- STb 3: 231 (1495)), m.
L. byggningabalk. samma köp och byte war ey medh
lagen giordh, ix capittel vtuisser j bögninga balk jn
fine STb 3: 231 (1495). som i bygninga balkenom
stondher HSH 13: 66 (1524, Brask). — »bygninga
tomt, f byggnadstomt, tomt där byggnad (särsk.
boningshus) är uppfört ti. kan uppföras, en
kwerna-ström ... meth bygninghatompth mällan kwärnahuseth
ok sandbergheth SD NS 3: 265 (1417). kalgardbz
tomp-ter räknis samvlodh i breodh oc längdh i mälningh,
som bygninga tompter räknas VKJ 8 (1447).
diisa-berghom ena qwärn . . . thär liaffwer mölnaren til 2
lykkior oc bygninghatompt, som han sither wppa ib
29 (1447). ib 179 (1447). — *bygIlil)gS kllllllist
(pl. bygninges kondster Troj S6), f. byggnadssätt,
byggnadsmetod, mwramästara som wäl fornwmstoga
waro j alla bygninges kondster Troj 36.
*bygl’äs (-gress), n. [Jfr Ä. Nysv. biblad,
bi-blomster, biört. Se Lyttkens, Sv. växtnamn s. 288]
melissa officinalis Lin. apiago ... by gress ther the
tagho blomstredh aff GU C 20 s. 29.
bygbdli (bögd: -en STb 2: 237 (1487). böghd:
-en ib 3: 106 (1493)), f. L. 2) bygd, bebyggd trakt
bebyggelse. (Jfr D. Palm, Namn och bygd 15: 153 ff.).
Jfr Sdw 2: 1205. tha biscopen haffuer ther i mellan
farith . . . eller annat got folk ther millan fara, tha
haffua the engha bygd ther i millan halft wthan
haffwa ]igath pa markena eller ijsen Svartb 403 (1442)
4) landsbygd, lösa quinnor och drenge, som engin
tienist haffua, skulo driffuas aff byn och hielppa them
som vidhertorffua hielp pa bygdenä til ath koma höö
och korn i huseth STb 1: 1S2 (1478). kemmenerana
schule wysa thette löse folk aff staden och vppa
bögli-den til ath hielpa bonden korn och rogli i husen ib
3: 106 (1493). dwffwor haffwa til fosters bekombir wäl
pa bygdenne j höghom tornom PMSkr 258. gas ärw
nyttoghe mykith til affwcl oc them mästh som pa
bygdenne boo ib 263. — Jfr lands-, skogh-bygbdll.
byghil, byglila, se bögliil, bögltla.
*bykebiilte?, n. troligen fel för sykebältc.
re-nale huius renalis ne generis p producta byke bälte
GU C 20 s. 523.
byld, f. Jfr kiiipta-, qvarka-, strtipa-,
örna-byld.
bylgbia (bölgia. bölia. böllia. pl. bölgghio
JMÖ 149), /. bölja, eg. och bildl. tha är eth haff
off saandh och thz gaar i bölliom Prosadikter (Joan
Prest) 347. salaria . . . bölgia oc waagh GU C 20 s.
538. om saa är at frestilsenna bölia (temptationis
pro-cella) wändhir thins hogx stadhga, tha war tbu ekke
seen til läkiaren SpV 455. Jfr liafs-,
riighn-bylghia. — *bylgllio ande, m. Se Ark.f Nord.
Fil. 49: 220 /. wär loktar thän man fore gudhi thär
liffwer i sin orena lösta än en rotin hund fore
man-nom. thy sigher dauid aff them swa liffwa eld,
brännesten oc bölia ande är i thera kälke (Jfr Vulgata
Psalt. 10: 7 ignis et sulphur et spiritus procellarum
pars calicis eorum) SvKyrkobr 71. ok liaffwer han
(o: djävulen) thär til blandafh bylghio anda. thz är
margha handa synder, som är drukkinsknp. awund.
giri oc wredhe ib. — »bylghio fläld (böliefield),
n. med böljor försett fält i en sköld el. ett
sköldemärke. eot blaath gedde hoffwit i eet huit böliefield
uti skiolden Schlegel-Klingspor, Sv. adelns ättartavlor
83 (1461).
bylgbia, v. Jfr utbylgliia.
*bylster (bölsther GU C 20 s. 538), n. (i
jorden nedgrävt) med plankor täckt förvaringsrum t Se
Ark. f. Nord. Fil. 49: 223. salgamum . . . bölsther
GU C 20 s. 538.
bynke, ii. Se Sdw 2: 1205. Jfr Hesselman, Nysv.
st. 2: 190/.
byr (gen. med art. bysens SD NS 3: 617 (l42o).
bisens VgFornmt III 7-8: 154 (l378). dat. ined art.
binom SD NS 3: 509 (1419). pl. byghya PMSkr
142. dat. bighiom RP 2: 402 (l400). med art.
biomen SD NS 3: 452 (1419)), m. L. 2) stad. Jfr
Schiick, Sv. stadsväs. s. 167 /. byen watzstena Priv
o skyddsbr 176. wistes quinnan birgitta ... aff by
innan xiiij daga STb 1: 299 (1481). bödz käril
martins-son , . . ath [hanj skal engastadz fara aff by ib 333
(1482). alth thet löst folk . . . the skulo aff by ok
yppa landet ib 365 (1482). Jfr a-, afgürdba-, bola-,
lanilboa-, oilhol-, ut-byr. — *bya baþstova
(byiabastofwa: -onne VKJ 9 (1447).
byoba-stoffua: -ona Neuman Vokbal 83 (1486)), †.
stads-badstuga. 20 march aff byiabastofwonne hwart aar
VKJ 9 (1447). Neuman Vokbal 83 (1486). — *bya
lagh, n. byalag, by. Styffe, Skand. und. unionstiden,
2 uppl., s. 315 (1443). — byamark, /. L. stad
tillhörande (betes)mark. SD NS 2: 766 (1414). UrkShist 4.
Jfr almiinninga bya mark. — *bya niiinnd,
/ Se Sdw 2: 1205. — *bya ra, / råmärke mellan
byar. bya ra mellan grwas by alf pemare soken och
ra-dila met jngosby i lwudh sokn är j kapenhawtha Svartb
4so (i464). — *bya skatter (byia-), skatt utgjord
av en stad. at j ... herre benet nichelssons
arfwin-gia . . . jdher byiaskat ok jdher arliglia lagha
wtskyl-der gifuin Priv f Sv st 76 (1435, avskr). — *bya
sven (byia-. -swän), m. stadstjänare; polisbetjänt.
aparitor . . . tiänare ok byaswän GU C 20 s. 30.
henrik grymholt loth hindra for:na olaff matsson
medh bödla och byiaswäna STb 1: 70 (1476).
bya-suenner som panthadon en landhboo östantil HLG 2: 35
(1512). — ss tillnamn, per byaswen STb 1: 158 (1478).
ib 3: 407 (1498), 408 (l498). SSkb 224 (1506-07).
byrdh (börd. bordh STb 3: 3 (1492)),/. L.
2) börda, j hwilkom breffwom j läggen stora byrdh
wppa mik ä hwath ändha thet kan gripa PMBref 322.
4) (barns)börd, förlossning, glädz maria at thu war
aldra renasta jomfru fore-byrdh j byrdh oc äptir byrd
SvB 254 (omkr. 1500). apinian hon födher twå yngha en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
