- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
215

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fridhlika

215

frinder

fridhlika (fride-), adv. 1) fredligt, i fred.
ok är mangom podhom mannom vitherlikit ath her
ö[d|uidh besatli fridolika ok oqualder for:da gardh ok
götz Soarth 333 (1431).

fridhlikhet (fridhelighet, fridhelikhet), /.
fridsamhet. Mecht 356. huat min fridhelighet giordhe,
oc bölh wm trajani siäl ib.

fridhlös, adj, (Fdan. fridløs] L. fredlös. Jfr T.
Wennström, Vet.-Sue. i Lund. Årsb. 11)33, s. 51 ff.,
Dens., Tjiivnad o. fornæmi, s. 263 ff. llist Handl VIII
1: 53 (14931.

fridlisainber (frid(h)z- Sp V i82, 498, 547.
frydh-Ml’ 5: 9, 37), adj. L. fridsam, fredlig, fredligt sinnad.
hon är änglanna glädhi ok ära, for thy at mällan thz
högxsta ok diwpasta, är hon en fridzsam (pacifica)
midhliska S/iFlS2. ib 498. hälge äru fridzsamuii
(paci-üci) ib 547. helglie äro the som frydhsami, ok
tholamo-dhojrhe äro MP 5: 9. ib 37. — Jfr ofridllSaillber.

fridhsaraliker (fred-), adj. = fridlisainber.
the lätlivise . . . hafua späkt ok fredsamligit samuet
SvKyrkobr 198.

fridhsainlikliet (fred-), /. fridsamhet.
mädfred-samlighet k"inme wij hMr Troj 6.

fridliskillinger (fritz-. Iridzskeling STb 5:
115 (1516). ib 157 (1517). ffritZ’ S)3killen SJ 2: 281,
286 (i495j. -skillin ib 293, 3o2 (i4n6). frydz
skyl-ling SJ 2: 101 (1487). frysskilling ib 145 (i4»9).
frytskilling 146 (1489)), m. L. friskilliug,
fredskil-ling, argift som vid överlåtelse av fast egendom i en
stad betalas till rådet, her pa ga|f foriieuipde hanis
smith vtli sin Ifridskyllingh epter ty som laghin giffua
SJ 2: 2 (1474). ib 101, 102 (1487), »7 (1488), 135, 145,
146 (1489), 281, 286 (1495), 293 (1496). ther meth ga|f
änders wt sin fritzskillin pa gardzins wegna ib 302
(1496). STb 5: 115 (1516), 157 (1517).

*fridhsiitlling (fred-), /. fredsslut, anthenor
som skulle fara tiill grecaua oppa daktingan och
fred-sätuiiig Troj 249.

*fridliugher, adj. fredad, trygg. Se Sdw 2: 1222.
Jfr ofritlhuglier.
friggodagher, se freadagher.
*frigipt (-gifft. "gefft),/. vid överlåtelse av
egendom ar den överlåtande avgiven försäkran om
obehin-drad el. klanderfri besittningsrätt, överlåtelse med
oinskränkt besittningsrätt. STb 5: 102 (|516). per
staffansson . . . ga|f jacob lumppe raadman aldelis quit, ffrij
fför alt thet honum erffuä borde effter sin broder
jeppo . . ., pa hulken frigilft och quitterningli jacob
lumppe sin ffrirzskilling oplade ib 148 (1517). ib 154
(1517). wppa hulken frigefft forscriffne her lårens
nilssons hustrv ... tha sin fridzskcliug oplade, som
stadz lag wtwise ib 157 (1517).

*frigOllhvili, m. fri och god vilja, välvilja, gunst.
thet wy met waur friigodhuilia epter wart älskeliga
radh|z] radli j swerike wnt ok forlänt haffua . . . FMU
3: 238 (1441, gammal avskr.).

*frihavande, p. adj. oberoende, oinskränkt, fri.
Arfstv -30 (1461). at hans nadli skall strax effter min
dädh annainnie oc faa upsale domkirkio slott stäk id
friit oc umbowaradh, iitlian alle g»nsegn i sina
fri-hafwandes warjo Lagerbring Saml 2: 286 (1469).
frihet (friheyt SkrtUppb 374. ack. pl. fri-

heether STb 2: iai (1487)), /. L. 2) frihet,
till-låtelse. o jumffru maria glädhz för thy, ath äffter
thens wilia friheyt wilkor ok goodhwiliughot, skall
al|un| thinom thiänarum fulkomligha j alla niyllelighast
aaferlönas SkrtUppb 374. 3) frihet från utskylder
till kronan, skatefrihet, än komme til swärike finna
yffnelika nogh som brwkado aaker oc ryddo skngh oc
gnffwes them friheth nokor aar pa ödhe gotzen thär
skuglien staar thär mädh matte lnndith oc kronan
wp-höyas PMSkr 192. 4) frihet, förmånsrätt,
privilegium. tha skal man forhörea om therres friheter STb 1:
172 (1478). . . . j swa motta, afh han ellir hans
liieth-brödher skulo äldre her eptir göra nogrom hilidher
ellir for full g vppa stadzsins frilieether STb 2: 191 11487).
JMPs 412. 5) område kring stad som tillhör
stadens grund och lyder under dess jurisdiktion, lotli op
tyle hampe ena tompt . . . ffriit och qwiith obehindrat
pa stadzins friihetz vegnn SJ 2: 226 (1493). —
*fri-liets bref, n. frihetsbrev, privilegiebrev. och stadfäst
och fullborde mäd dätte wirt öpno breff thetta
frij-hetsboff FMU 4; 117 (1457?, avskr). som tet gnmble
konuiix oc rigsins radz friehetz bre|f jnuelioller oc
wt-wisser STb 5: 244 (1519).

»frihet rum, n. (öppen) samlingsplats,
concilici-buluni (fel för conciliabuluin) p c friheeth rwm ok
raada rwm GU C 20 t. 133.

»friknnnist (ack. pl. friikonsther Troj los),/.
Se frir 2.

frilika (frieliga. friligan, frillega. frilliga,
-e. frylliga), adv. 1) fritt, obehindrat, gaar fi
i-ligan til honom, i äre ledoge ok fel"ge STb 1: 397
(1482). 3) fritt, utan hinder el. förbehåll, thu och
thine eptekomanda forma kirkios Ityrkioherrar ther
saniastadz maghin friligan tngha edher swadana
cap-pellanär SD NS 3: 517 (slutet av 1400-talet), maghe
the frieliga göra huat helzt the viliä SvKyrkobr 234.
5) frimodigt, dristigt, oförskräckt. män grechana
gnffwo sy g frilliga j land aa alla sydor mz myken
malit Troj 87. ib 129, 212. the grescha störtte
frillega for troyaner oo formatthe them jnthe j moth sta
ib 31. 8) tryggt, säkert, fullt och fa<t. ther ma
i eder frilliga epttor rätta HSH 13: 37 (1524). at
ban lnaa frilliga haffue sveriges riche til at tliee om
swa kan skee at han liödges till atli rymiiie för k.
cristiern ib 15: 21 (1526, avskr.).

»frilikhet (fryelighet), /. frihet, huru
mäk-togher jak är, oc fry, j minne fryelighet Mecht 269.

frilla, /. — frillo barn (frilla-), n. L. ban,
till en frilla, oäkta barn. jtem vm fiillabarn ok
prestiibarn huru the mago ärffwa eller ärffwns Svartb
347 (1434?). ffauuonii dicuntur fryllobarn GU C 20
s. 258. — *frillo man, m. älskare, concubinarius
rii frilloman wlgariter boole GU C 20 s. 135. — »frillo
Stadllge (-stodghe), m. konkubinat, concubiiiatus
tus tui p producta frillo stodghe GU C 20 s. 134.

frimarknadlier, m. 2) allmän marknad,
frimarknad. j friimarknadha j skara Priv f Sv st 115
(1448). — *frilliai’knadlia dagher, m. dag för
frimarknad. Priv f Sv st 115 (l 448).

*friilterj adj. collerida panis tenuis subcinericius
ooradh ok lithit frinth GU C 20 s. 123. Jfr Du
Cange, Glossarittm II: 412.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free