Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gladhliker
253
glissan
glädje, ouantor et ounntim (fel för ouatim) . . .
gla-derlica GU C 20 s. 396. tliär epter stridde han . . .
ok gik gladerlica til sin dödh MP 4: 202.
gladhliker (gladha-), adj. glad, glättig, at
hon saa oe hördhe gladhlikin ängla sangh SvB 49
(slutet av 1400-t.), haffwandis tha j idhre ti]qwärad
gladhalikare änlite än |Tör ib 371 (omkr. 1520).
glndhlikliet (gladheligheet), /. glättighet,
munterhet; glädje, alla idhra gärninga wardhen til
almeimeligliit gagn oc nytto mädh mere idlin oc idhnare
gladholigheet än om i ärffii[odh]adheu til idhra eygna
nytta oc gangn FOVkl 215.
gladhskaper, m. glädje, munterhet, sardonix är
en sten . . . gör gladskap PMSkr 490.
*glaflldder (glaff-), m. spjutsudd. han . . .
stäk til hectorem j gynom sköllen mz siith glaffwen
saa ath glaff wdden tog jn j harnesked Troj 124.
glam, ». 2) förtroligt samtal, nw är stadhin
kornen, hwar jak maa koma til glams mz tik (tecum
conferendi) om the stykke, j hwilkom thu ey litidli
rördhis j tliänna bokinua opbörian SpV 360.
*glninare (glammara ATb 3: 335 (1523)), m.
person som glammar! ss tillnamn, olaff glaniare ATb
3: 324 (1519).
glar (glaär), n. glas. retli som soln skin ginom
eth glaär SvRimd 47.
glas (gläs. Se Sdw 2: 1228), n. glas. —
glasfönster. nakot mönstir, oplyst aff glasanna fägringh
Sp V 534. — timglas (på fartyg), ss tidsenhet, mith
gins är Iwpith. bestellen j seghlith som ären wngo
PM Br ef 336 (1519). — Jfr ampul-, kristalla-,
speghla-, spisa-, spisso-, stuva-glas.
*glasaska (glass-), /. aska el. askblandning som
användes vid glastillverkning. PMSkr 564.
*glasbughi (ack. best. glassbogan), m.
glasbåge, ram i vilken rutorna i ett fönster äro infattade.
HLG 2: 68 (1520).
*glasering, /. glasering. PMSkr 411.
glasfönster (glass- HLG 3: 48 (1520). pl. best.
glaassfönstren SSkb 31 (1502)), n. glasfönster.
glashiiilmber, m. kolv el. retort av glas. PMSkr 380.
glaskar, n. glaskärl, tenkar oc glaskar aff
hwilkom som mcnniskian äther pa bordheno, merker
kommande storm PMSkr 295.
*glasknnnist (-konsth), /. konsten att tillverka
glas. PMSkr 559. — glastillverkning. PMSkr 460.
twänne ogua skwla haffwas til glaskonsth ib 561.
*glasmaknre (glasmaker. glasemaker), m.
[.4. Dan. glasmagere] glasblåsare, ther bode bygninges
män . . . här glasmakara Troj 38. — ss tillnamn.
nigels glasmaker BGG 300 (1421). didric glasemaker
skotteb 143 (1463 — 64). ib 236 (1466—67). —
*glaS-makara ämbite (glasmakare embete), n.
glas-blåsareyrke. giffucr akt paa glnsmaknre embete oc flyr
oss en mesterswen hiit HSH 13: 114 (1524, Brask).
*glasmaterin, f. glasmassa, öses the glas materia
mädh the longo järn sleffwenne PMSkr 564.
glasmästare (glass-, -mestere. -mester),
m. glasmästare; möjl. äv. om glastillverkare,
glasblåsare. item xii öre gl.ismostare[n] for fenstereth HLG
2: 68 (1520). — ss tillnamn, benedictus glasmästare
Ser. j er, svec. I 1: 120 (1405). SD NS 3: 66 (1415).
pawal glassmestere STb 2: 461 (l49o). SSkb 23, 26
(1501—03), 110 (1503—04). lasso glasmester Stock Skb
21 (1516—17). ib 59 (1517—18), 143 (1519—20), 209 (l522—
23). STb 5: 198 (i518), 270 (l530). HLG 3: 15 (l52l).
*glasmästirska (-mesterske), f. glasmästares
hustru el. änka. SSkb 66 (1502 — 03), 110 (1503—04).
*glassmidliia,/. — »glassmidhio ughn (-ogn),
m. glasugn. PMSkr 383.
*glasuglin (-Ogn), m. glasugn. PMSkr 380, 562.
glasvilldöghn (glass-), n. glasfönster. Se Sdw
2: 1228. vij ört. fore glass vindögonen Skotteb 463
(1472, Kämn).
*glaSYÍrke, n. glassmälta, eth bol gönom
hwilken glas wirkith skal wtli takas och arbedlias oc
jn-sätins Oc regeras PMSkr 562.
glaven (glaffuin: ack. pl. -a GU C 20 s. 350.
glaffwon: -ith PMSkr 130. pl. -en Troj 38), n.
och m. spjut, glaven. ante falau (fel för falam)
fa-lernta falanx fregere falangas prydeligha nionde stridz
män sina glaffuina scaka för trätorn GU C 20 s. 250.
baneraföraren . . . som mädh wenstre liniidenne skal
föra glaffwonith öc mädh hüghre banerith PMSkr 130.
Arnell Brask Bi1 30. Troj 28. glaffwenen tog j hans
hals 16 110. ib 124.
*glaveiistaki (glaffwon-, gläffwin-), m.
spjutskaft. basti|e . . . gläffwinstaki ok liwsastako stolpe
GU C 20 s. 337. hnffwandis draghin swärdh äller
glaffwon stnka j handenne PMSkr 129. Troj 341.
*glema, se glima.
*glidhra? (glidra), /. glitter, skenf fucus ci
quedam herba nota fucus dicitur color natura|| glidra
(texten korrupt) GU C 20 s. 296. — Ordet kan
tänkas vara fel för ett glindra, f. el. glindran,/. el.
gliter, f. el. glitrn, /. Jfr Meijerbergs ark. fi sv.
ordforskn. 5: 7 f.
*glini, n. glimmande, glittrande, aff malmsens
sken, ällir aff swärdzsins glim SpV 429.
glima (glimma. glym(m)a. glema GU C
20 s. 152. -ar. -ande. MP 4: 217. Jfr B.
Hesselman, De korta vokalerna i och y i svenskan s. 80
ff.), v. glimma, glänsa, coruscare verbum neu glema
ok glindra GU C 20 s. 152. the tridio skipilsse som
en watusyftik människia haffuer thät är ath henne
skin är altidh skinande vtan til som en mässingh ok
glemar widh thät glemande skinet MP 4: 217. SpV
105, 184, 579. syntes the helga sielänä swa som
gly-mando gnllet rensat j eldlienom J Buddes b 84. JMO
197. gwl oc dyra stena är ey alth som glimma PMSkr
501. breseida . . . war myket fagor ... mz
rödmo-rathom kynnom och g< glyminande liaar Troj 76. ib
187. Jfr gulglimaude.
gliinber, n. Jfr solglimber.
*glindra?, fi- Jfif glidhra.
*glindra, v. [Ä. Ban. glindre] glimma, glittra.
coruscare verbum neu glema ok glindra GU C 20 s. 152.
*glindrail, f. glitter, glimmande, konkret: glitter,
guldtråd! ey är thz (o: klädnaden) ok litad Ii mz
nakre glizsan ällir glindran SpV 179. Jfr glidhra.
*glipa, f. [Jfr Nysv. glip] håvliknande,
fiskredskap, glip. at bönderne aff kwmo matthe fiske met
glipor, som här kallas lippa Svartb 446 (1453).
*glissan (glizsan),/. [Jfr Sv. Dial. glisn, gliss(ä),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
