Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niiiiuie
563
närgangol
NMU 1: 67 (1381) supin. nämpt SD NS 3: 150 (1416).
Se S’lw ’2 1275), v. L. 1) nämna, omnämna,
namngiva, till namnet uppgiva, hwilkit . .. götz mz liws,
iordh ... oc tillagliom ... ii wato oc tliorro, nt-mpdo
oc onempdo___iae affheiider mik NMU 1: 67 (l38i).
biskedeliko men ... lier itfter näfuas SD NS3: 183 (1416).
ATb 1: 113 (1459), 127 (l460). 2) nämna, uttala. Se
Sdw 2: 1275. 3) nämna, benämna, hwad|| tet helst
mumie nempnas kan SJ 2: 122 (1488). — med prep.
for. tesso ärende måge j wäl byuda här swante til. och
radher honum ath lian städes scriifuer här steen til
thet han nämpner honum for sin käre fader (o. s. v.)
GPM 2 : 40 (1502). 4) nämna, utnämna, förordna.
Se Sdw 2: 1275. the ... som lagniannin i sudherinanna
landho a sättlio reffsta thingo hä|fde nämpt om thet
niaal ransaka SD NS 3: 150 (1416). tha nämpdo jak
honom thessa XII doudemäii til fasta aatli thöm
sama gawom ib 246 (1417). — befalla att begiva sig,
beordra, hwa sum nämpitr wärir till at wnka
Gàrdsrättsfragm. i Germania 24 s. 6t. — ’|län|na
fraill, nämna, uppräkna.- iak kännis mik
marglifallelika hafua syndat j thä(s)som oc j thässom syndom
oc nämpne them fram SvB 491 (b. av 1500-i.). —
nämna ut, utnämna, borghemestare bighafogethin
och radith neinpdhe wtli birgliir j staf j wth rosoiina
til en hüfwismnn ATb 2: 319 (1487). Jfr utniillina.
— Jfr be-, for-, til-, vidher-nämna samt for-,
fyrra-, o-, opta-, tit-näiuder.
iiämiie, n. L. Jfr atertakilsa niimne.
*nämneliker, jfr onäinneliker.
*niimnilse, jfr aternäniiiilse.
nämuing, /. L. — *nämningis man
(näp-niges-), m. nämningeman. Se SAOB: N 1033.
ceu-soriuB ... tiäpuigesman vpiirare (för vpbärare) ok
skat skylloger etcetera GU C20 s. 96.
•iiämoglier, jfr hardhnimugher.
*llälllOl, adj. i stånd alt lära, läraktig, skälin
nilinol til at taka gudz wisdom (rationem divinaj
sapientiæ capacem) SpV 325.
niiplika (näplighan. nepligen), adv. knappt,
med möda, med svårighet. — knappt, näppeligen,
svårligen, icke gärna, troligen icke. högfärdoghir
är ... näplighan aff skälomen owirwnnin ällir
til-fögdhir SpV 160. mod nogra faa botznien tlier
nepligen »kippen reggere kunne HSB 17: 69 (1523, Brask).
— Jfr 11 a pl i ka.
näpper («. näpt. superi, n. näppast), adj.
knapp, trång; torftig, hon skal ... änlite ha|fwa
äller astwuda wthan näppa licainans widherthorpt
SkrtUppb 4. — n. adv. knappt, nästan icke. näpt
gitir nakar hållit sicli af tarom Uel män 161. — superi,
knappast, nästan icke. the . .. groffwo op speghelin
som näppast ban sta kunne til andra nattena
Prosadikter (Sju vise m) 145.
*niipta (napte), /. [Fdan. näpta. Mill. nepte.
Lat. nepeta] växten nepeta ca/aria Lin., katlmtjnta.
calmentum väpte (fel för näptej Växtförteckn. fr.
slutet af 1100-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot.
Bd 3 nr 14 s. 7.
när (näär. ner. neer), adv. och prep. L. A)
adv. 1) nir, nära, i närheten, neer oc fierre
DalHembfT 3: 71 (l400). juxsto . .. nallta oc näär wara
GU C20 (hand 2) s. 54. maglio oc the radhin ...
finnas framdelis j eno breffue oc tilscriffning när äptir
thässom punctis oc articulis scriffwadh SkrtUppb 159.
— nära, bredvid, tillstädes, till hands, niclis
ärin-gislason ... birgher trolla ... som när ok offuer waro
tha thet ta skiffte giordis SD NS 3: 349 (14I8). 4)
sva när, så nära, därhän, thundalus ... alla syna
akt hafuandes til verldena iin til synne siele helso
alzinga swa när at han uödogcr vilde höörä naghan
tliala 0111 sielenuä helso J Buddes b 99. skal erik
holsiiig haffuo the arffuo peninge jnne med sig och
göro re[ke]nskap fför dom, nar sa när kominer STb
5: 147 (1517). 6) a (pa, up a) ... när, på... när,
med avdrag av. tha war hon betnlad oppa vj mark
när ATb 1: 224 (1458?). 7) nära, nästan, ball
haffdhe mik när strypt Prosadikter (Sju vise m B) 180.
8) for när, utsatt for skada, skadlig ändring el. dyl.
jtem her medh dombreffuit ... ey skal for ner ware
j nager måtto eller forkrenckes schal STb 4: 7 (1504).
Jfr forilär. B) prep. med dat. el. i dess ställe ack.
3) hos, i omedelbar närhet av (en person), bredvid, ath
ban linfdho lighat när lians hustru JTb 23 (1460). —
inne lios. qwighor, som jak hawer ther i gardli ner
ingemund NMU l: 109 (1431). ath ban hade regeredh
ner jens mwses hustru ok huggit alt bord i t forderffuet
STb 2: 517 (l49l). — inneboende hos. lauréus
timber-man ner magnus drager d:t iij öre quit Skotteb 18
(1460—61). ib 76, 78 (1461—62). Stock Skb 134 (1519— 20).
8) emot, i förhållande till, i avseende på. — emot,
omkring, thit hiärta wändis alt när (circa) thins
sons pino SkrtUppb 58. — Jfr svanär.
llär, adj. iC. 1) nära berättigad, sagde ... läres
ericson ware sig swa när at köpa jordon aff sinom
broder Uppl Lagmansdomb 21 (1490).
när, se nar.
lliira, adr. ocli prep. Jfr flllllälM.
liärdisker (närisker: -a ATb 1 255 (1466). n.
närdisk. närdhesk. närisk. närsk. närest.
neresk. nersk. narsk), adj. från Naarden i
Bolland. om kläde el. klädesplagg. Jfr Hildebrand, Sv.
Medelt. 1: 707. for ... ena näriska hättho ATb 1: 255
(1466). •— n. kläde från Naarden. en kiortel ... aff
närest FMU 4: 92 (omkr. 1455). eth stykke närisk
ATb 1: 81 (1458). ib 108 (1459), 182 (1463), 255 (1466),
335 (l47o), 2 : 224 (1483). x alna närdhesk JTb 12 (1458).
ib 29 (l46l). PrivfSvst 171 (1473, avskr.). en presta
hätta aff näresk STb 2: 38 (1484). ib 3: 280 (1496).
Trolles Jb 41. STb 5: 57 (l515). JTb 112 (l525). —
stycke av kläde från Naarden. iiij närske Skotteb 372
(1461—62, Kämn). magnus guldsmit reclite ... handena
for j (1) nersk ok en bolt lerept STb 2 : 410 (1490).
erich hansson til schattat v nersk for xlv marek
STb 3: 127 (1493). ib (på fera ställen), ib 130 (1493).
*närdisklakan (näresk-), n. lakan av kläde
från Naarden. eth näresk Inkan STb 1: 80 (1476).
*närganga (närgaa), v. pretergredior ...
när-gaa ok fram 0111 gaa GU C 20 s. 483.
*närgangol (-gangooll. -gangal), adj. [Isl.
nærgöngull] påträngande, med dat. nw är stridhin
hardh oc akaff ... thy at roland är hedhningomen fast
närgnngooll. oc them til ängin fagnath Prosadikter
(Karl Mj 273. ib (Karl M B) 314.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
