Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siänglius
714
siäxtaiide
(1474—75); Arnell Brask Bi’ 29. -kleder STb 3: 4 03
(1498), 4: 35 (1504), 170 (1507); SJ 2\ 242 (1504)),
/i. sängtäcke, llectisternium ii opredh sengh sänga
rwm sänga clädhe oc sädis rwm GU C 20 (hand 2)
s. 70. — vanl. pl. sängkläder. Arfstv 63 (1474—75).
STb 3: 402 (1498). fore sengiekleder, bolstra,
lakan ... som hon hade stolit, dömpdes hon til
Stocken ib 403 (1498). ib 4: 35 (1504), 170 (1507).
SJ 2: 242 (1504). Arnell Brask Bil 29. — Jfr
siängklädhe. — siänga laglii (sänga-, -|agi), m.
sängkamrat, concuba be com generis p c sängalaghi
GU C 20 s. 134. ib. — ’slänga leve? n. arvjord (som
förvärvats av arvtagarens föräldrar)? Jfr slänga köp
(L.) och ättalevc. äftlier thet at förne gardh är
för-de verdugh faders (a: biskop Brynjolfs) lengalewe
(möjl. för sengalewe?) RAperg 1480 17/8 enl.
medd. av S. Ljung (på brevets baksida med
någorlunda samtida hand: »quia iure hereditario acquisivil
Brynolphus»). — ’slänga palder (sängia paller), m.
sängpall. scampnum ni sängia paller GU C 20
s. 549. — ’slänga prvdhning (sänga-), /. fultrvm
tri sängia fiöl sängh ok sänga prydningh GU
C 20 s. 297. — siänga rau (sänga raan), n. L.
inkräktande av en annans äkta säng (genom hor).
hustrv kadhrin skylte hustrv margitte for sänga
raan oc bozdräth oc sagde tw laa medh min bonda
ATb 1: 259 (1467). — böter för »sängråm. än
itermer betalada ... niels ... thv faat iärn i sänga
raan hustrv margitte jönsa hustrv Vm Fornm
Årsskr 3: 92 (14 82). — siänga rum (sänga-), n.
sängrum, vilorum, llectisternium ii opredh sengh
sänga rwm GU C 20 (hand 2) s. 70. — ’siänga
stolpe (sänga-), m. sängstolpe, sängben. wy wiliom
naar han sofuer läggia wndcr sängastolpana eth
enasta eke bladh Prosadikter (Sju vise m C) 224.
— ’siänga to, n. Se Sdw 2: 1295. — *siänga
vadlie (sänga-), m. thy at idher gnagliir ekke
hust-runnar säffwin ok ärffwodhe, som j hionalagh är,
ey laggifta bondans sänga wadhc (periculum
thori marilalis) SpV 17 2.
’siänglius (säng-), /i. = siänga hus. SvT 5.
’siängklädhe (säng-), n. sängtäcke, loot maghens
... beskatte jt sängklädhe ATb 2: 386 (1491). Jfr
slänga klädlie.
’siängledlia (impf. refl. sengledes STb 4:54
(1505)), v. (ss led i bröllopsceremonierna) följa ett
brudpar el. en brud till sängs. Jfr Lizzie Carlsson,
Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1951 s. 59 ff.
(särsk. s. 90), 1953 s. 39 ff., R. llemmer, Tidskr.
utg. av Jur. fören. i Finl. 1952 s. 329 ff., 1955 s.
416 //.). perlamentith begyntes, tha bruden
sengledes STb 4: 54 (1505).
siängledbis (säng-, seng-. -ledis, -ledes), adv. till
sängs, the människia som siwk ok sängledis ligger
hon haffuer myklo math ledha MP 4: 247. lion
lagh sengledes siuk SJ 2: 238 (1493). ... medh sina
hustrv, som sengledes Iach STb 3: 329 (1497).
Jfr slänglägliis.
’siänglägha (-läga), /. sängläge, liggande till
sängs. MP 4: 245.
’siänglägliis (sängh-, seng(h)-. -legis. -|eges),
adv. till sängs. STb 2: 271 (1488). SJ 2: 113 (1488).
hon lagh senghlegis siwck STb 3: 88 (1493). ib
137 (149 3), 315 (i490). j myn sware kranckdom,
som jach sengleges lagh medh STb 4: 31 (1504). ib
4 3 (1504), 84 (1505), 150 (1507). Jfr siängledbis.
slätte (sietle STb 2: 561 (l49i). sätte A Tb 1: 31
(1455); STb 2: 556 (i49i); MP 4: 64. sätthe JTb
30 (1403); STb 4:315 (1513). sette STb 1:211
(1479), 327 (1481); Liber eccl Vallentunensis 63
(1506); DalHembfT 1:90 (1506). sieste Saml 6: 15 8),
räkn. L. sjätte, tha fäste matis j boo edh sälf sätte
for ingewal smidh for oqwädhe ATb 1: 31 (1455).
item swor ... sigeridh, siälff sätthe, til sin kätil
gripen JTb 36 (1463). thät sätte gudz budordh
MP 4: 64. anno dominj md pa thet sette Liber
eccl Vallentunensis 63 (1500). tha sagde then sieste
mästeren Saml 6: 15 8. Jfr halfslätte, ävensom
halfsexta SD NS 3: 104 (1410). — ’siättedel
(siätta-. siette-, sättä-. sätha-. -dee|), m. sjättedel.
thet arff ... ther honom erffua bordhe effter sinom
framfarna faderss broder ... pa hans sättä deel
medh sine faderss bröder och theris medh arffwa
SJ 2: 216 (1492). — sjättedel i jordegendom, halft
tridhia atung jord een siätta deel minna
Bjärka-Säby 352 (1370). tiil foglem ligger en säthadeel i
gräsholt VKJ 12 3. Trolles Jb 5 8. — siätteluter
(siättalot), m. sjättedel (i jordegendom). SD NS
3: 263 (1417).
siättunger, m. Se Sdw 2: 1295. Jfr siäxtiinger
och sättunger. — siättungs man, m. L. man som
äger en sjättedel av någonting, tha willo the (a: de
andra klostren) ey haffwa wastena för hoffwod.
wthan heller för en qwarters man, äller en siättungx
man PMBref 327 (1518).
slaver (säffwer), adj. 2) stillsam, fridsam,
saktmodig, mild. ey skwla the (a: hundarna) wara
för-mykith säffwe, oc ey förmykith grymme PMSkr
248. en ridharc omiller oc grymber som léon:
gänstan han haffde böriadh at läsa jomffru maria
psaltara, warth lian saa säffwär oc miller, at han
offwär gik alla andra ... j milhetz gärninghom
JMPs 447.
siäx (siex. segx JMPs 549), räkn. L. sex. innan
siäx wiku SD 8: 205 (1302). NMU 1: 68 (1381).
siäx faat fatadh jern ib 100 (1428).
’siüxhyrnadlier (sex-, säx-, -härnad her.
-hörn-ther), adj. sexhörnad, sexkantig. sexangulus ...
sex-hörnadher GU C 20 s. 575. berillus ... är oc säx
hörnther JMPs 549.
♦siäxlingcr (sexlig HLG 3: 129, 135 (1529).
sixling ib 117 (1529)), m. [Fdan. sosling. Mnt.
ses(se)link) och ’siäxninger (sixnig HLG 3: 97
(1528). pl. sexningar GPM 2: 348 (1509)), m. 1)
sjättedel (av en socken), om te ij sexningar ther j
mora soken ath te äre trättande om thed fyskery
GPM 2: 348 (1509). ib. Jfr siäxtunger. 2) mynt om
sex penningar (en halv skilling). Jfr Hildebrand,
Sv. Medelt. 1: 838, Nordisk Kultur 29: 162 ff. vii
öre en sixnig mindre aff sacristanus HLG 3: 97
(1528). item jönss eriksson jx öre för en kärra
(härefter sannol. ett ord för pius el. minus
ule-glömt) sixling ib 117 (1529). ii mark och i sexlig ib
129 (1529). ib 135 (1529).
♦siäxt, f. Se sext.
siäxtan (sexton), räkn. L. sexton, siäxtan marker
SD 8: 191 (1362). for sextan mark och sextighio
ATb 1: 268 (1467).
siäxtaiide, räkn. L. sextonde. Se Sdw 2: 1295. —
’siäxtandedcl (siäxtanda deel), m. sextondedel. een
siäxtanda deels atung Bjärka-Säby 352 (1370). —
’siäxtandeluter? m. = siäxtandcdel. en thridhiongx
attong med enom siäxtandalut (möjl. fel för
siäta-lut) iordh RP 2: 214 (1391). — Jfr halfsläxtande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
