Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaf
716
skaldran
thina skadalööso om the hwsalego ATb 1: o o
(1456). härman ... loffwade allas thera skadalösa
ib 270 (1467). — skadhalösn (skadhe-, -lösin), /.
1) = skadhalösa 1. jämuäl loffwar jak allas thera
ok särdelis hwars thera skadhalösn haldha SD NS
3: 514 (1419). 2) = skadlialösa 2. tha bindher jach
mik til ... hanom ... swa göth götz igin ath läggia
äller hans skadhelösin ath görä SD NS 3: 231
(1417). skadhen är ey räknandis äffther skiplönen,
vtan then skadhalösnen haffdhe warith swa
för-ordath PMSkr 35.
"skaf (skaff), subst, redskap varmed man skaver
el. glättar, leuiga ge skaff oc höffwil GU C 20 (hand
2) s. 77. Jfr ska vi.
skaffa, v. 1) ska/fa, uträtta, laga, bemöda sig.
skaffe wij war ffordell FM 134 (1502, H. Gadh).
kenne gud wi akte ingen deel skaffe med eder uthen
then good är oc till vilie wenskap oc bestand
kunne dragé HSH 15: 25 (1526, Brask), alltt han
weett skaffe till rijckssens menige nytto PMSkr
6 84 (senare avskr.). 2) skaffa, förskaffa, anskaffa.
wthan han wardher jnlöpa j haffnena skaffandis
segh kabel, togh, annor skipsens tarffther PMSkr
30. ib 318. jemliga kräffwia, plockka, och skaffa
aff almogenom är farligitt ib 694 (senare avskr.).
skaffare, m. skaffare, den som bestyr de
ekonomiska angelägenheterna. — inom ett gille el. ett skrå.
HLG 1: 1 17 (1 475). ib 2: 82 (1516), 94 (1519).
— "skaffara tunna (skaffare-), f. tunna öl, som
skaffarna i ett gille ägde att få vid
gillesdrick-ningen. HLG 2: 32 (1513). item skaffaren vij öre
j ortugh myndre for teris skaffarctunna ib 82
(1516). ib 94 (1519).
*skafiärn (skaff-), n. skavjärn, redskap varmed
man skaver el. glättar. GU C 20 s. 94, 305. rasorium
ii kaarkniffuer oc skaffiärn ib s. 516.
skafl (skaffwil. skawell. skawill. skaaffvel), n.
ätliga växter el. frukter-, grönsaker. Jfr G. Lindblad,
Ark. f. Nord. Fil. 67: 87 ff. GU C 20 s. 52. ffascelus
... snekkia en ö oc enahanda skawell ib s. 255.
jmpom[en]tum ... idest bellarium skaffwil sicut
nuces poma et sic de aliis et est extrcmus cibus
in cena ib (hand 2) s. 16. aff wärendh haffwer
jach fangit xc pundh smör, thet är lango forthärth.
kötith teslikis, thet är inte wthan som eth skawill
(det återstår inlet annat än (något) ’skovel’) BSH
5: 254 (1508, Gadh). — "skafls madhker (skawäls
mathker), m. mask i frukt el. grönsaker. GU C 20
s. 160.
skaka (-adhe. skaga: -ade Prosadikter (Karl MD)
339. ib), v. skaka, tha öpte k m k ... och skagade
skeg sit ok slet af sik kläde sin Prosadikter (Karl
M D) 339. ib. han ... krusadhe sith haar, skakadhe
sith hwodh ok syna lukka MP 5: 115. — skaka
sik, skaka sig, ruska på sig. take keysarin ... fyra
brynior oc läte mik i fara. sidhan skal iak ...
skaka mik swa fast at hwar ring falder fra androm
som bränt halmstra Prosadikter (Karl M) 256.
sidhan skal iak ... skaka mik swa fast at alt blyt
skal aff mik falla ib 257. — Jfr af-, bort-skaka.
skakaret? Artikeln Sdiv 2: 351 utgår. Se skapkar.
skaktafl (skafftawel), n. 2) schackspel, schack.
ämwäl j skafftawel: wartawel oc andra tolka leka
lekte hon swa konstheligha, at hon kalladis aff
allom magistra JMPs 348. — "skaktafls leker
(skafftaffwels leeker), m. schackspel, schack. Troj 39.
skal (skaal. pl. (ss f.) med art. -ana PMSkr 344),
m., f. och n. skal. — mandelskal. mandel är mogen
til ath hentha när ythersta skalen gaar släth fran
stenenom, wilya ey skalana släppa fran
stenom-men. tha ... PMSkr 344. — hudutslag, thett
(a: arsenik) hiälper them som haffue rödan skal i
anlitene PMSkr 645 (senare avskr.). thett. (a:
nitrum) torkar bort skaal aff kinderne ib 6 47
(senare avskr.). — Jfr fiska-, haf-, liafsfiska-,
madhka-, snighla-, vinbär-, äple-, ärta-skal.
skal (schal, skaal. skol), f. (och m.?) L. 1) skål.
—-dryckesskål, dryckesbägare. Se Sdw 2: 1295. thu
hundrat diska oc skala SD 6: 271 (l35l). RP 1: 188
(1364). tesse skattadhe silfwir ath andirs nielson
eth silff kors ... ix skola ATb 1:251 (1466).
scyphi, seu crateres argentei, lata forma (qui schala
dicuntur) ad modum cranii humani Ol. Magnus
Hist. de gent. septentr. 1. xin c. 35. — viklskàl.
Se Sdw 2: 1295. equitas är wärdoghasta
forskwl-lilsenna athirgääl, wäghin oppa rätuisonna skaal
Sp V 145. — Jfr brudha-, brysl-, drykkio-, hovudli-,
klurtla-, knä- (Sdw 1: 670), silf-, silver-,
sma-(Sdw 2: 439), väj|h-skal. 2) fylld skål el. bägare
som drickes, bildl. Jfr minnekars-, vin-skal
(Sdw 2: 989). — skala pund (schala-. skale-,
skole-), n. skålpund, köpte ... j faat salpether,
vogh ij skýppund iiij lýsspundh, skalapundit
fore j öre ij penninge Stock Skb 285 (1490—98,
Skip). SSkb 30 (1502). Stock Skb 78, 8i (isis—
19). j ena skeppo ga xliiij skalapwnd hwethe
PMSkr 200. — *skala silver (-siälffuer), n. silver
avsett el. lämpligt till el. härrörande från skål(ar).
lasse sonasson i mark skalasiälffuer ipant Kumla
kyrkas rb 83 (1507?). — "skala vikt, f. våg med
skäl(ar). jämpnadhin framsätir skalawiktinna til
at wägha hwars ens forskullan (equitas meritis
lib-randis stateram exhibet) SpV 157.
skal, n. och f. 2) rop, skri; stundom närmande sig
betydelsen: rykte, som nw til staar ok skallen gaar
blandh almoghen GPM 2: 38 3 (1512). 3) skall,
skalljakt. Se Sdw 2: 1295. 4) skall, hundskall, jak
hörir hälder minna miohunda skal. än iak hörir
predika gall SvKyrkobr 32. •— skalla foghate, m. L.
Jfr skal foghate. — skallavrät, f. L. Jfr skalvrät.
"skala, v. Jfr afskala.
skald (skol MD 378), subst, skald. Se Sdw 2: 1295
och jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn.
3: 6 /.
skalda (skalla. skolla. skaala. -adhe. -at), v.
skålla. Jfr B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 6: 90 f. exscaturizo ... skalla vnde in
sidonio alii exscaturizabant aues ... somi skaala
fogla GU C 20 s. 236. exscaturizare skalda fogla
ib s. 551. olaff jwte iiii mark for thz ath han
skolladhe ena qwinno JTb 46 (1464). erick, som
hade skollat then siwka rasande mannen STb
2: 495 (1490). somme skalla harith aff swinommen
PMSkr 250. ib 281.
"skalding? (skalling. skaaling. skaallingh), f.
[Sü. Dial. skålling, slaktat och skållat svin från
vilket endast räntan borttagits] en maträtt. Jfr
A. Friberg, Villerhets-akad:s månadsblad 1885 s.
142. Brasks Matordn 4. skaallingh eller kaldun
ib 6. skalling eller sylta ib 11.
skaldra (skalra. -ade), v. 1) skallra, skramla,
klinga, swärden klyngade oc skalrade Troj 109.
"skaldran, f. klang, til hwilkins liwdh skaldran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
