Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sorba
782
spadomber
boll. N. sopp. Jfr L. Moberg, Om de nordiska
nasalassimilationerna 68 /.] 1) svamp. Jfr
fumar-ium skorsten ok rökswper GU C 20 s. 299. 2)
verktyg format som en svamp. PMSkr 5 46 (med
avbildn.; om verktyg för påslrykande av olja vid
»sälherwärkskonstt). — Jfr svamper.
’sorba, f. [ Ilal. sorba] träd av släktet sorbus Lin.
sorba haffwer tolkith som röndelöff och frwkthen
wäxer j klasa som sma äple PMSkr 344. ib 345.
Jfr: somme göra mosth äller ätikkio aff sorbis
swa som aff pärwm pläga göras ib.
♦sorbatrii, /!. = .sorba. PMSkr 344.
sorg b (sörgh MP 5: 128; JMPs 214; -en JMÖ
105; -enna ib), f. L. smärta, lidande, kval. al
wärldhinna glädhi ok belle likthas tik medh sörgh
ok dröwilse MP 5: 128. — sorg, bedrövelse, at
sörghen nidher kwäffwer glädhina, nar sörghenna
swärdh nalkas iomffrunnas siäl JMÖ 105. swa
förmatte oc ekke sorghennas omälelikhet
(tri-bulacionum immensitas) förminska stadughetennas
dygdh ib 109. sorghennas swärdh (dolorum gladius)
ib. glädhi aff annars mothe gangh: sörgh aff annars
wälfärdh JMPs 214. Jfr sylta- (Sdw 2; 576),
um-sorg. — ’sorgha band (sörgha- SvB 192 (b. av
1500-/.)), n. bildl. wärdogha tik til at lösa thänna
siäls sorgha bandh, som hon är mädh bwndin
SvB 194 (b. av 1500-/.). — ’sorgha dal (sörge-.
-daal), m. sorgedal. om världen ss hemvist för sorg
och lidande. SvB 379 (mot si. av 1400-/.). vi haffuom
sport at then alzmectig gud haffuer kallet eder
kere bonde ... aff thenne verld oc sörgedal HSH
17: 176 (1523, Brask). — "sorgha klädhe, n. pl.
sorgkläder. Hel män 141. — ’sorgha lat (-|aal),
n. el. f. sorgelät, jämmer, sorgsen klagan. Hel män
214. owininc flyddo mädh myklom harm oc sorgha
laat ib 233. — ’sorgha lös (sorgho-), adj. sorglös,
fri frän sorg el. bekymmer, huarte man ällir qwinna
kan sorgholös j thesse vsle värld blifua Hel män
105. — *sorgba mal, n. sak som ger anledning till
sorg el. bekymmer. Hel män 129. — *sorgba svärdh,
n. bildl. för thät sorgha swärdhit, som gönom gik
thinna sötasta modhers hälgasta siäl SvB 94 (b.
av 1500-/.). — sorgha tidbandc (-tidhinde), n.
sorglig underrättelse. Hel män 197.
sorgheliker (superi. -likaster. -lighaster), adj. 3)
smärtsam, kvalfull, hecl ihesu christi höghra hand
ginom stungen mädh alla sorghelighasta vndh SvB
184 (senare h. av 1400-/.). SkrtUppb 317.
sorghfulder (sörg(h)-), adj. 1) full av smärta el.
kval, uppfylld av sorg, sorgfull, sörjande, bedrövad.
mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at ...
SpV 591. aff warom sörgffulla daal (de valle
noslra) JMÖ 40.
sorghsul, /.? cg. sorgpelare, »sorgstölla». Se Sdw
2: 1304.
sorkot (sorkath), n. ett slags ytterplagg, hänna
sorkath (sorcotium) waro grön oc gul roser
insatta Mecht 18 3.
sot, n. sot. ewe barn swärttat aff syndennas
so the JMÖ 185. Jfr skorsten-, ughns- (Sdw 2: 791)
sot.
sot (sooth. Se Sdw 2: 1304), /. L. sjukdom. Se
Sdw 2: 1304. llangor ... sooth traanan GU C 20
(hand 2) s. 61. morbus bi sooth ib s. 15 5. Jfr
hlodli-, bradbdödha-, brutfallo-, faru-, fota-, galla-,
liovudh-, kalda-, krampo-, kyl-, lungo-, lända-,
manadha-, qvinno-, skiälvo-, spitälsko-, synda-,
tungo-, thrn- (äv. Sdw 2: 7 27), väter- (Sdw 2: 937),
vatu- (Sdw 2: 940), öghnn- (Sdw 2: 1169),
örna-(Sdw 2: 1176) sot. — sotta siäng (sotta-.
sotho-GPM 2: 318 (1508). -säng. -sengh), /. L. sjuksäng,
sjukbädd. Se Sdw 2: 1304. JämllDipl 290 (1447).
pa jacob benctssons wegna som tha lagh i sina
ytersta sottasängh SJ 2: 71 (1481). STb 3: 259
(1495), 269 (1496). — ’sotta skodhilsedagher
(sottha skudilse-), m. crctica dies dicitur in qua
sumitur infirmitatis iudicium sottha
skudilsc-dagha GU C 20 s. 105.
*sota (sootha. -adhe. -adher), v. sola. fuligeno ...
sootha GU C 20 s. 298. ib. item en ortugli sama
skorsten sotadis HLG 2: 47 (1516).
’sötare (sotter), m. sötare. STb 5: 125 (1516).
sotdöia (impf. -döde), v. dö av sjukdom, soldö. Jfr
Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med
substanti-visk förled 148.
•sotfulder (sootfwller), adj. fuligenosus ...
soot-fwller GU C 20 s. 298.
’sotfulder (soot(h) fuller), adj. full av sjukdom
el. sjukdomar, pestilentus ... plenus peste sooth
fuller GU C 20 s. 441. ib. elemänta ärw mik soot
ffulle JMPs 20.
’sotläript (-lärift), /. Se Sdw 2: 1304. Ant. av
E. Hildebrand i handl. från 14 44.
sotottcr (sodidh Vrml skalteb 92 (1503)), adj.
solig, sotfärgad, sotbrun. wor sototh häst finnen
Hist. Tidskr. 1943 s. 24 (1470, samtida avskr.).
FMU 4: 340 (1470, avskr.)
sova (sofwa Saml G: 157. impf. soff SpV 42.
saaff GU C 20 (hand 2) s. 18. swff STb 1: 63 (1476).
pari. pres. soffwandis Mecht 327. Se Sdw 2: 1304),
v. L. sova. llallo ... soffua oc sugha GU C 20
(hand 2) s. 60. widh thet han satt och swff STb
1: 63 (1476). hwat ey menar thu at iacob
patri-archa soff at thässom sömpn (hoc somno dormiisse)
SpV 42. — sovande krankdomber, sjuklig sömn
cl. sömnighet. jtem äru somlighe haffwandis
soffwandis krankdom (dormitantem paralysin), thz
äru the, som alla sina gärninga särdelis gudhz
tiänist j sang, ok läsning, göra mz läthi oc sliohct
Mecht 327. — ’sova Ivir sik, försova sig. oplys
min öghon at jak ey nakon tidh skuli soffwa
owir mik j dödhenom (ne umquam obdormiam in
morle) SpV 43.
’sova rum (saaffue-), n. sovrum, nattkvarter, atj
viistä edert bestä ... och tagä saaffue rwm mit
vara GPM 2: 233 (1506?).
’sovel, n., se sufi.
spa (impf. spad(h)e ATb 1: 369 (1472). spoddhe
SpV 27 5), v. spä, profetera, förutsäga, abominare
spa och veder fasa GU C 20 s. 3. hwat spoddhe
idher jeremias thän store prophctin sighiandis,
härran kalladhc thit nampn oleo trädh SpV 275.
— gissa, uttala en förmodan. ... och kirstin spadhc
ther til hwar thet skulle vara (o: vem som en viss
beskyllning mot en icke namngiven gällde) ATb
1: 369 (1472). för ty ath hon lagde ey henne
fulleleghe til swa dana ärende vtan spade til tha
dömpde vi kirstine saklösa ib. Jfr förespå.
spadomber (spaa-, -domer, -dom), m. spådom;
spådomskonst, aeromancia spaadom i vädre GU
C 20 s. 10. omen ... spaadomer ok lykka ib s. 379.
mancia ... spaa dom ib (hand 2) s. 118 f. Jfr elds-,
banda-, iordlia-spadomber. — ’spadoms konst, /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
