Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utlärdlier
1019
utmärkilse
form substantiviskt: utlänning, konung bör at fridha
swa for wrangwisom inlänskom som for vtlänskom
Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.). skal konungen
engen vtländzkan taga i sit radh G. Carlsson,
Kalmar recess 1483, s. 62. 2) biltog, fredlös, o hwat
mykin ysalhet ok wndhirsam the siälinne
förestan-dhir, som illa skils widh sin krop, for thy hon böria
tha försth at wardha wtlänzsk (exulare), nar hon
skulde lykta sina wtlänzsko ällir biltlägningh SpV
459.
’utlärdlier, p. adj. utlärd, fullärd, the waaro
wth-lärdhe j the konstenne PMSkr 122. gamble äre
vtlärde ib 657 (senare avskr.).
utläsa, v. utvälja. Jfr läsa ut (Sdw 1: 805).
♦utläsa, v. utsläppa ur låst rum o. d. stande om
dagin wijdh stupan ... ok giffue mestermannenom
... ij peninga om afftanen fore (härefter ett han
överhoppat) jn och vth leste hanom STb 3: 272
(1496). Jfr läsa ut.
♦utläse, n. låsanordning som kan manövreras från
utsidan? item ... eth looss ... met vthläse och
jn-nanläse HLG 2: 47 (1516). Jfr utlas.
utlöpa, v. 1) löpa ut, springa ut, ila ut. the
wthlö-pa ath retha fiendana oc them försökia PMSkr
137. 2) utlöpa, avsegla. ... säya segh wilya löpa
ather til thän stadhen aff hwilkom the wthlwpo
mädh skipeno PMSkr 69. 4) skjuta ut, växa fram.
tessa ... wathn qwistana skwla rensas aff tha the
ärw swa nyliga wthlwpne PMSkr 313. — Jfr löpa
ut.
♦utlöpa, /. ledarm till fiskeredskap? Jfr E.
Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 64. til ath
taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som
är mädh ... sänke myärda wadher vthlöpor PMSkr
364.
utlösa, v. L. 2) utlösa, lösa, genom lösningssumma
ersätta (länfånget belopp el. en årlig utbetalning).
at han skuldhe qwitta oc wtlösa the lödhoga mark,
som gik aff hans badzstwffw i stocholm, jomfrwne
i sancte clara kloster til hörandhe SD NS 3: 573
(1420). SJ 2: 91 (1482). hwilken renta jomfrw
birgitta och cristoffer skole baden til hopa ärligen
vtgiffue ok bade huffwedh summan vthlöse ib 242
(1504). for:ne hans priwalk teckes samma rente
medh sina arffua vtlösa STb 3: 367 (1498). swa
haffuer hwstrw kaderin ... j samma bager huss cxl
mark, som ther vlhlössis schal ib 4: 74 (1505). hure
then rentan aff boden vtlösth är, och hwar som
rentan anderstades jnköpt är ib 176 (1507). 3)
genom lösens erläggande utbekomma. — utlösa,
friköpa. huilka ... koppersmidia jenis japsson ...
hade till forende vtlösth fraa sielakooren SJ 2: 37
(1478). forma smidhia, som jenis japsson hade
vtlösth heming olsson ... hustrv margareta, til
them, therres arffuom ok effterkomandom frij ok
qwitt till euerdelika ego STb 1: 155 (1478). 4)
utlösa, medelst vederlag skilja (ngn) från
meddel-ägarskap. fförmelte hustru anna samma sin
stiwff-barn wtlösa effter hon nytiar theris lösszöre SJ
2: 310 (1497). tha skal hon vtlöses medh forne c
mark STb 3: 367 (1498).
♦utlösn, f. 1) utlösande, lösande; jfr utlösa 2.
thenne ... rente och sääl gaar vtaff samme
for-screffne stenhus hwart aar ... togh til vtlösen
ep-ther stadzsins wilkor HLG 1: 111 (1467). 2) lösande,
lösen; jfr utlösa 3. medhcn wore kyrkor pa Öland ...
war inthet bettaled aff then deel the croncne läänt
haffde til calmar stadz uthlösn HSH 13: 39 (1524?
Brask).
utmana, 1) genom maning el. besvärjelse utdriva.
Jfr C.-E. Thors, Den kristna terminologien i fsv.
292 /. 2) utkräva, syslomannen ... haf wi fulla macht
ok alla wtmana ok vpbära ok allaledhis til kirkionne
gagn skipa thenna förda gäld ok schuld SD NS
3: 67 (1415). swa at the 1 marcher skulu aldher
wtmanas äller wtkreffuias Svartb 479 (1464).
STb 3: 158 (1494), 4: 225 (1511). — Jfr mana ut.
utmanga, v. L. utmångla. ingha swadane
quin-nor (o: som berygtat äre) skule köpe malt ok brygga
ok thet vtmanghe igen STb 1: 451 (1463, Burspr).
utmark (dat. -inen VKJ 236 (1480). pl. -ar
Svartb 433 (1449?)), /. utmark, ulägor. alla thässa
skatta jordher ... mädh husom, akrom oc ängiom,
fiskewatnom oc wtmarkom SD NS 3: 263 (1417).
the twå qwerna ... ok ther met tompt, åker oc
ängh oc wtmarkar Svartb 433 (1449?). VKJ 236
(1480).
♦utmura, v. mura el. uppföra en mur i riktning
utåt (från ngt), ath han ey lenger vthmwrar än
twå alna vt sama grvndwal, ther som sýllen lagh
STb 3: 306 (1496); jfr SJ 2: 304 (1496).
♦utmurning, f. murparti som går ut ifrån ett
annat. om then vthmwrningh pa gatan ständer
mw-ret, stande til radit och lagen hwadh lagelica býght
är STb 3: 6 (1492).
utmala, v. mäta ut, mäta. mädh tässa sama
mat-tliena som j vth mälin (qua mensi fueritis) j tässa
wärldena skall idher ather mälas j andra wärldh
MP 4: 111. JMPs 249. the som kalken wilya sälya
mädh spannom wthmälandis PMSkr 361. -— Jfr
iuiila ut.
♦utmärkelika, adv. signantcr aduerbium
wth-mcrkeligha GU C 20 s. 578.
utmärkia, v. L. 1) utmärka, genom märkning
beteckna el. giva till känna; utstaka, opa östra
sydhona är han (a: fyällcn) vtmärktir meth thw
steen-rör SD NS 3: 358 (1418). ... en kålgård hulken
thär liggiande är ... swa langan ok bredhan som
han wth merkter är KTb 53 (1425). hwat ey är hon
athirlyktir yrtagardhir, ok wthmärkt källa (fons
signatus) SpV 7 4. 3) utmärka, göra igenkännlig,
beteckna ss skild (från andra), thätta tilhöre them
aldra mäst at skodha, som mz the hälgha kirkio
sacramcntis äro wthmärkta, til et himerslikit rike
(quos ecclesiæ sacramenla regnis celestibus
consig-narunt) SpV 3. the haffua vtmärkth sik fran
wärlz-likom almogha, j synom k[l]ädhabonadh MP 5:
26. — part. pret. utmärkter. Jfr Sdw 2: 1326.
♦utmärkilse, n. pl. el. f. 1) betydelse, mening, at
alt thz skapadh är, j högxsta ok nidhersta
krea-turum, thz är antiggia människio nathurs
wttydh-ning ok bescriffwilse, hällir thz är ok hänna
ski-pilse wthmärkilse, aff hwilkins owiruägilse nytian
ällir äpthirliknilse, osynligha thinga dygdh skuli
kwnnoghas SpV 175. nw wiliom wi wända wart
sinne ok wndhirstand til hälga jomfrunna blomstir,
hwilkit j teknelikom wtmärkilsom (figuralibus
significationibus) är owirgangande j sinne ärlikhet
ib 504. 2) förmån, at j tridhia aldrenom syntis
liabraam mz sinom, ... giffwande aff sik lydhnonna
fruct j omskyrdinna syndhirlika wtmärkilse
(præ-rogativacircumcisionis)SpV 372.—försteg, företräde,
överlägsenhet, utomordentlighet. hans (o: Kristi)
starklekir är swa som rinocerotis thäns creatursins,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
