Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cioso» och J. S. Bachs E dur-sonat n:o
6, med den bekanta Gavotten, samt
Preludium, hvarjemte han utvecklade
en vacker sångbar ton i Spohrs Adagio
ur 7:de konserten och ett mästerligt
föredrag af violinsonaterna af Schubert
(G moll) och Beethoven (n:o 1 D dur).
Särskildt lade man märke till hur
präktigt g-strängen klingade på hans
ypperliga Stradivarius. Hr B. har
visserligen ej en Petschnikofts veka,
insmickrande ton eller Marteaus romantik i
sitt spel, men hans manliga föredrag är
ingalunda kallt eller torrt. Hr B. hade
i pianisten hr Mayer-Mahr en utmärkt
ackompanjatör, som visade specielt i
Liszts E dur-Polonäs en briljant teknik.
Aulinska qvintetten — detta är
numera rätta namnet sedan hr
Stenham-mar införlifvats med stråkqvartetten —
hade vid sin sista kammarmusiksoaré
ett rikt program af endast svenska
tonsättare. Första numret var en
stråk-qvintett af den som pianist bekante hr
Knut Bäck. Början af första satsen
föreföll något grumlig, men var sedan
likasom de öfriga satserna hållen i en
klar populär stil. Någon egentlig
originalitet visade ej detta verk, men gjorde
ett rätt godt intryck. Större djup fann
man i Stenhammars stråkqvartett, mera
organisk och lättfattlig än t. ex. hans
första, som i vissa delar är mera stor- ’
tänkt. Särdeles anslog i denna scherzot
med den originela trion och den lifliga i
finalen. Priset för aftonen vann dock
Berwalds ypperligt spelade pianotrio,
alltigenom fängslande intresset genom
idéer af ursprunglig, djerf fantasi men
äfven af melodisk skönhet i Beethovens
anda. Som vanligt hos Berwald
öfver-gick den ena satsen omedelbart i den
andra.
I Sjögrens Fantasistycken uttrycker
sig såsom i flertalet af hans sånger en
svärmisk känslofullhet med starka
harmoniska accenter. Hrr Aulin och
Sten-hammar excellerade i deras utförande.
I dessa likasom i trion hade hr
Sten-hammar en utmärkt Malmsjöflygel till
sin disposition.
Från in- och utlandet.
Kungi. Operan. Under inöfning äro
»Lohengrin», Den stumma", "Konung
för en dag», »Hexfällan», »Valkyrian»
och »Mästersångarne» i hvilken fru
Frödin-Liudberg kommer att inneha
Evas parti.
Vice preses i Musikaliska akademien.
Sedan kronprinsen, hvilken, som
bekant, är Musikaliska akademiens preses,
uttryckt en önskan att en vice preses
skulle tillsättas, hvilken skulle
tjenst-göra vid de tillfällen då kronprinsen
vore förhindrad att närvara, har —
enär i akademiens statuter icke finnes
något nämndt om ett dylikt vice pre-
sesskap — en komité, bestående af tre
personer, tillsatts för att uppgöra
förslag till ändringar i stadgarne i detta
syfte.
Komiténs förslag bar redan
inkommit till akademien och är bordlagdt
till vidare behandling.
Fröken Thora Hvass ger sin andra
musiksoaré den 7 mars i
Vetenskapsakademien med biträde af prof Franz
Neruda, konserten. Tor Aulin och hr
Ax. Bergström.
Filharmoniska sällskapet gifver d. 8
mars i Musikaliska akademien sin
andra abonnementskonsert för säsongen,
då J. Seb. Bachs stora verk
Johannes-passionen kommer att utföras, en
märklig nyhet för våra musikvänner.
Fru Dagmar Möller förbereder en ny
serie romansaftnar, af hvilka den
första är afsedd att ega rum den 11 mars
i Vetenskapsakademien. Programmet
blir svenskt och upptager uteslutande
kompositioner af A. F. Lindblad och
W. Peterson-Berger. Den sistnämde
komponisten och hr W. Stenhammar
medverka såsom ackompagnatörer.
Hr Joh. El mblad, k. operans
intendent, afreste d. 27 febr. via Finland
till Petersburg för gästuppträdande
der-städes och återvänder om 4 ä 5 veckor.
En Wagnerkonsert. Hofkapellmästare
Richard Henneberg förbereder en stor
konsort med orkester. Vid konserten,
der flera af våra mest framstående
sångartister komma att medverka, skola
utföras kompositioner uteslutande af
Richard Wagner i så vidt möjligt
kronologisk följd från »Rienzi» till
»Götterdämmerung».
Lombergska operaturnén gör lycka i
landsorten och har nyligen ä Borås
teater uppfört »Carmen» med präktiga
dekorationer och dito kostymer. Fröken
Franke sjöng titelpartiet, fröken
Key-ser Micaelas, hrr Lindblad och
Lom-berg don Josés och Escamillos.
Platskritiken berömmer dem alla öfver
hofvan.
Obs. Notiser från våra grannländer
skola inflyta i nästa nummer.
Dödsfall.
Marmontel, Antoine Francois, bekant
fransk pianist och komponist, f. 18
juli 1816 i Clermont Ferrand, har vid
midten af februari aflidit i Paris. Elev
af konservatoriet derstädes erhöll hau
1882 första premien för pianospel och
studerade sedan komposition under
Halévy och Le Sueur. 1848
efterträdde han Zimmerraan som professor
i pianospelning vid konservatoriet och
afgick med pension från denna plats
1887. Som lärare iörvärfvade han sig
ett stort namn och bland bans många
framstående lärjungar nämnas: Bizet,
Guiraud, Paladilhe, Jos. Wieniawski,
Tbeod. Dubois m. fl. Bland hans
talrika pianokompositioner finnes ett stort
antal instruktiva verk af betydenhet,
såsom »L’art déchiffrer» (100 lät 14
etyder), flere andra etydsamlingar,
däribland »50 Salongsetyder» opus 108,
för öfrigt har han komponerat sonater,
Nocturner, Serenader, karaktersstycken
etc. och har författat flere skrifter
såsom »Petite grammaire populaire»,
»Vademecum du professeur de piano»
(handledning genom pianolitteraturen),
»Les pianistes célébres» (1878.
Silhouetten af berömda pianister) m. m.
Verdi Ginseppina, mästaren Verdis
åldriga maka, afled d 14 nov. 81 år
i Sant’ Agata vid Busseto. Hon var
som Gius. Streppori på 40-talet berömd
sångerska och sjöng i Verdis första
framgångsrika opera »Nabucco». Hon
lemnade snart teatern och var sedan
1844 Verdis maka.
Hvarjehanda.
Otydligt och tydligt. A.: »Men
hvar-för ha alla operasångare här så
otydligt uttal — man förstår ju knappt
ett ord?« — B. »Det måste de göra
för den ekonomiske direktörens skull.
Annars skulle han ej få sälja sina
textböcker.» .
Primadonnan. A.: »Tänk att vår
primadonna fått ett arf och ämnar
draga sig tillbaka från scenen!» —
B.: »Det var då en stor lycka för
henne — och oss med!»
|
I sjönöd. Han: »Ack, fröken
Teri-sita, ni är skönare till och med än
hvad ni sjunger! Om vi inte befunne
oss i en båt skulle jag stjäla en k3’8s
af er!» — Hon: »Hvad för slag! Ro
nrig genast i land!»
Verdi och »veristerna». Man
berättar att den gamle Verdi icke är
särdeles gynsamt stämd mot det
moderna musikaliska Italien. Mascagni
lär ha på trappan till hotell Milano
med hatten i hand trädt fram till
honom, då »RatclifT» gafs i Milano och
bedt honom bevista premieren, men
Verdi svarade kallt: »Nej, det kan jag
inte göra, ty man kunde i morgon
vilja veta min mening, och jag skulle
då ej veta hvad jag hade att svara».
Icke heller Leoncavallo eger hans
gunst.
–-B—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
