- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 26 (1906) /
42

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 13 Mars 1906 - Mally Högberg (med porträtt) - Första uppförandet af Mozarts »Don Juan» på åtskilliga scener

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kade debut i parentes sagde verkligen
borde leda till engagement —.
Hennes friska sopran tedde sig utan vank,
och hvad beträffar musikaliskt föredrag
och diktion kom hon väl till rätta med
det ljusa svärmeriet i Beethovens
Mignon-Lied, »Kennst dn das Land»
och innerligheten i bans »Wonne der
Wemuth», i tekniskt hänseende
ganska svårsjuogen, hvarjemte det
skälmska och ystra i »Der Kuss» återgafs
så öfvertygande, att sångens bissering
var sjäffallen».

Senast, då hon sjöng i Halléns
»juloratorium», lydde omdömet: »Fru

Mally Högbergs skära sopran och nobla
föredrag beredde ogrumlad fägnad i
sopransoli.»

Dessa kritikens utsagor ha vi ve
lat anföra såsom bevisande för atten
af fru Högbergs begåfning och talaDg,
äfven erkänd genom det bifall, som
egnats henne af vår musikpublik så
ofta hon uppträdt.

Första uppförandet af
Mozarts Don Juan» på
åtskilliga scener.

I sammanhang med det nys3 firade
Mozarts-jubileet och »Don Juans»
uppförande här vid detta tillfälle torde en
erinran om första mottagandet flerstädes
af lians chef d’oeuvre nu kunna vara
af intresse att anföra. För nära tjugu
år sedan firades operans 100-årsdag —
första uppförandet egdo rum d. 29 okt.
1787 i Prag — och med anledning
deraf utkom en bok af v. Freisauff
»Mozarts Don .Tuau 1787—1887», bvaii
åtskilliga for tiden och platsen
karakteristiska cch lustiga historier förekom
ma. För sina uppgifter har
författaren att stödja sig pä autentiska
meddelanden från teaterstyrelserna i flera
af Tysklands och utlandets städer, och
ur denna samling af kuriosa rörande
personalförteckningen, uppgifterna om
innehållet, utrustuingen, tite’n vid första
uppförandet m. m göra vi bär ett
utdrag.

I Altenburg kallades operan »Don
Juan» eller »den talande statyn».
Att teaterdirektörerna i äldre tider icke
litade ensamt på musikens makt att
locka publiken bevisar de olikartade
tillkännagifvanden, som fordom
begagnades på teateraffischerna. Så hade
t. ex. ett sådant i Antwerpen 1808
följande lydelse: »Detta stycke är
ut-rustadt med all möjlig pomp och ståt;
ett eldregn och Don Juans belvetesfart
kommer att afsluta stycket.»

Från Bonn har man en gammal
affisch från operans första uppförande
der 1789. På densamma är Ch. G.
Neefe (hoforganist och komponist,
Beethovens lärare) nämnd såsom bearbetare
af texten. Huru denna text var
beskaffad kan man finna af benämningen
på operans personer. Operans titel

lydde helt enkelt »Den bestraffade väl
lustingen», och såsom handlande
personer voro uppförda: »Hr von
Schwän-kenreich» (i 6t. f. Don Juan), »der
Comthur» (guvernören), »Fräul.
Marianne» (Donna Auna\ »Hr von Frisch
blnt» (Don Ociavio), »Fräul. Elvira»,
»Fickfack» (Leporello) »Giirge, ein
Bauer» (Mazetto), och »Röschen» (Zer
lina). Operans här inom parentes satta
personnamn förekomma naturligtv.s icke
på denna personalförteckning, som
förefinnes på en efter det pragska
original-parlituret skrifven kopia i
Dessau-hof-teaterns arkiv. Detta partitur upptager
Neefe, som sedan blef musikdirektör i
Dessau, och den berömde Schröder i
Hamburg som textöfversättarne.
Dessau-teaterns styresmän drogo emellertid i
betänkande att nyttja den
ofvanståen-de peisonalbenämningen och höllo sig
i stället till de ursprungliga namnen,
då operan första gången uppfördes den
14 jan. 1797.

1 Dresden gafs »Don Juan» på tyska
språket först 1795 under den
sällsamma titeln »Don Juan eller
sten-gästen. En stor allvarligt-komisk opera,
bearbetad», såsom det heter, »nach dem |
italienischen des Don Gtotanni». Efter
vanliga språkbruket på affischerna,
t. ex. »nach dem italienischen des ;
Metastasio» (efter italienskan af
Me-tastasio), skulle alltså Don Juan vara
betecknad som den italienska textens
författare. Personernas namn äro
förändrade; donna Anna får sålunda beta
donna Laura, Octavio don Gonsalvo,
Mazetto och Zerlina Peter och
Klärchen, Leporello Franz. Operan gafs
då på en mindre teater; på hufuatern
uppförde C. M. v. Weber »Don Juan»
på tyska språket forst den 13 attg
1821.

I Frankfurt gick operan första
gången öfver scenen d. 4 jan. 1794 såsom
»Don Ju.n, En komisk operett i två
akter efter italiensbau. Musiken är af
Mozart».

Då »Don Juan» först gafs i Genua
1867, bifogades på affischen till namnet
följande karakteristik: »Giovane,
Cavaliere estremainente licensioso».

I Giatz, annonserades »Don Juan»
på följande sätt: »I dag Lördag är med i
anledning af de befalda Normadagarne
intet spektakel. Derför kommer om
Måndag, d. 30, ett helt nytt först ifiån
italienskan öfversatt, ännu på ingen
tysk skådebana uppfördt sångspel, att
för första gången gifvas under titel
Don Juan’. Musiken är af den
berömde herr Mozart med mycken konst
förfärdigad». Den 8 Dec. lyder en
annan affisch: »Lördag d. 12 Dec.:

Ett slngspel af herr Mozard (!) under
titel: ’Don Juan’. För att tillräckligt
kunna besätta den sköna, konstnärliga
och starka musiken hafva några
berömda dilettanter af synnerlig godhet
och välvilja för den högtärade publiken
beslutit att medverka i orkestern.»

Man har under sista tiden fäst
uppmärksamheten på några komiska_scener

i operan, hvilka från ett håll tagits i
försvar, från ett annat blifvit utdömda.
Man förmodar, att dessa tillkommit med
afseendepå Wurstl-prater-publikenssmak
i Wien och intagits uti Spies’
öfversättning på föranledande af
teaterdirektören Schikaneder, »Trollflöjtens»
textförfattare. De tre personerna, som
tillkommit i dessa scener, äro en
rätts-tjenare, en köpman och en eremit. Den
förstes uppträdande strax före
cham-pagueariau hur bibehållit sig in på
60-talet äfven å rätt ansedda teatrar;
scensn med köpmannen, före sista
finalen, i hvilken Don Juan bränner upp
en af honom presenterad och förfallen
skuldsedel och sedan kastar den
för-tviflade familjefadern på dörreD, har
hållit sig uppe ända till slutet af
tjugutalet. Eremitens uppträdande, en
scen som icke varit så mycket använd,
skedde på kyrkogården och var en
riktig kasperteaterscen. Komiken
bestod i att Leporello missförstod och
förvrängde allt hvad eremiten sade. Så
t. ex. frågar Don Juan eremiten: »Hvad
lefver du af?» — Eremiten svarar:
»Af sallad och rötter», hvarpå
Leporello utropar: »Hvad för slag! äter
karlen soldater och ryttare?»

I Innsbruck hade man i April 1800
tillgripit ännu mera drastiska medel för
att locka publiken till första
föreställningen. På affischen stod: »Don Juan
eller stengästkalaset. En alldeles
ny, här ännu aldrig sedd stor opera i
två akter. Musiken är af herr Mozait,
kapellmästare.» Donna Anna och
Zerlina framstäldes enligt affischen denna
afton af en och samma person, fru
Ka nz. Till lockbete tjenade eu
särskild bi skrifning på de i pjesen
förekommande dekorationerna. Det heter
såluuda: »Teatern föreställer: I första
akten en vacker trädgård. Sc. 4 En
gata. Sc. 14 Don Juaus rum. Sc. 16
Trädgård. Sc. 20 En praktfull med
ljuskronor smyckad, belyst danssal hos
Don Juan. — I andra akten: Don
Juans rum. Sc. 5 Gata. Sc. 11 Mörkt
rum. Sc. 13 Kyrkogård; i midten af
densamma Don Pietros staty till häst
med en transparent inskrift. Sc. 14
Donna Annas tum. Sc 15 Matsal hos
Don Juan, hvarest Don Pietros ande
uppenbarar sig. Sc. 18 På tecken af
anden förvandlar sig hela teatern till
en förfärlig furiesal; nederst en
glödande afgrundshåla. Från alla sidor
komma djur och furier, som förfölja
Don Juan. Slutligen gripa de honom
och kasta honom under gräsliga blixtar
och dundrande åska ned i hålan.»

I Laibach gafs operan första gången
1815 och kallades »Don Juans
äf-ventyr i Spanien eller
stengäst-kalasat. Ett underhållande komiskt
sångspel i tre akter från Molinars
spanska original af Heinrich Spiess med
en dertill hörande furiedans.»
Personförteckningen upptager, utom den
vanliga, äfven fyra namngifna bondkvinnor
samt namnen på en eremit, en köpman
och en rättstjenare. Framför biljettpri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1906/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free