Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 3 september 1906 - Några reflektioner öfver manskvartetten, af G. A. G. - Sommarbref från Firenze och och Milano, af Anteros - Musikpressen - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för pikanta klang och att sedan bjudas
på en af 8 å 12 sångare bildad mindre
kör, som i sin tur har något nytt i
klangfärg att } restera.**)
Det står utom allt tvifvel, att ett
dylikt arrangemang i hög grad skulle
förhöja konsertprogrammens värde. Och
dessutom skulle det helt säkert blifva
mindre arbetsdrygt att få ihop de tolf
numrorna, hvilka traditionsvis erfordras
för ett konsertprogram af detta slag.
Men den hufvudsakliga vinsten vore
dock af rent estetisk art: man sluppe
den monotoni, som annars så lätt
uppkommer vid åhörandet af ett helt långt
konsertprogram och hvaraf programmen
hos oss i märkbar grad lida.
G. A. G.
Sommarbref från Firenze
oeh Milano.
Juni 1906.
Medan i Mildno, på grund af der
nu pågående utställning, »La Scala»
med Verdis »Falstaff» —
»protagonista» Eugénio Giralddni —
prolongerade sin säsong till d. 15 maj, har
härstäde3 på sistone en i Italien för
år6tiden ovanligt liflig operaverksamhet
utvecklats. A »Tedtro Verdi» erhöll en
af musikförläggaren Sonzögno
arrangerad tourné med den celebra sångerskan
Emma Carelli såsom primadonna sitt
»eldsdop», under hela förra månaden
med utomordentlig »succés»
representerande Ciléas» AdriånaLecouvreur»,
Giordånos »Fedöra» samt
Leonca-vållos »Pagliåcci» och »Zaza», de
begge seDare anförda af maestron
personligen.
Samtidigt bjöd » Politedma Fiorentino»,
Firenzes största teater, med utrymme
för c:a 4,000 åhörare, på Verdis
»Tro-vavatore» och »Rigolet to» samt
Mas-cagnis »Iris» med Piétro Schiavdzzi 1
i samtliga tenorrollerna och Fausta
Ldbia i sistnämnda verks titelparti,
äfvensom kompositören själf på
ka-pallmästarepo3ten. Denna ej mindre
framgångsrika »stagiöne» skulle fortgå
till midten af juni. Vid undert:s
ankomst för några dagar sedan uppför- I
des, i närvaro jemväl af italienske
konungens här residerande kusin,
gref-ven af Torino, Puccinis »Tosca», hvari
de båda nyss anförda artisterna
kreerat ett par nya glansroller. I
dramatiskt hänseende lämpade sig
Francesco Bonim ej fullt så väl för den lika
elegante och smidige som grymme
vällustingen Scårpia. I egenskap af dirigeDt för
operan fungerade ingen mindre än Leo-
**) En sak att beakta är också, att en
solo- eller dubbelkvartt kan genom valda
vackra röster, genom rutinerade smakfulla
sångare prestera en fullkomning i
föredraget, som ej af en stor kör kan
åstadkommas.
Sv. M. T s Red.
pdldo Mugnöne, till bevis på bvars
öf-verlägsenhet att, figurligt taladt, med
sin taktpinne massera både sina
underlydande och publiken, den mest
betydande platstidningen, »Fieramosca»,
omtalar, att »Tosca» i London första
gången nästan gjorde fiasko, men året
derpå, under hans ledning, verklig
»furöre».
Apropos Firenze må noteras, att dess
förnämsta, om ej mest spaciösa
operascen, den för öfrigt mera sällan
använda »La Pergola», torde åtnjuta
äran att vara Europas allra äldsta
teater, enär densamma daterar sig ända
från år 1638.
Stagiöne’n å »Ttåtro alla Scala»
har erhållit en värdig fortsättning
genom de af härvarande »Societå dei
concerti sinfonici» föranstaltade samt
för såväl synnerligen konstnärligt
innehåll som utförande utmärkta
instrumentalkonserter, hvilka under Vittdrio
Vanzis förtjenstfulla ledning intill
utgången af denna månad ett par
gånger i veckan ega rum i det
högförnäma och luxuösa milanesiska
musiktemplet. Den af undert. bevistade inleddes
med Beethovens odödliga
»Leonöra»-uvertyr n. 3, följd af Brahms’ fjerde
och sista symfoni, ett af den genialie
komponistens mest betydande alster,
och Saint-Saens’ färgrika »Suite
Al-gerienne»». Wagner var
representerad af »Rheingold»-finalen, gudarnas
majestätiska intåg i Valhall, och
slutscenen af »Tristan», Isoldes gripande
»Liebestod». Sist exekverades
förspelet till »Wilhelm Teil», otvifvelaktigt
den mest lyckade ej allenast af Rosst- I
nis samtliga uvertyrer, utan jemväl
öfverhufvud taget inom Italiens
operadiktning.
An teros.
Musikpressen.
Musikaliska Konstföreningen har till
sina medlemmar utsändt följande
musikalier
för piano 4 händer:
Berwald Franz: Symphonie singulihre.
C-dur, för stor orkester,
pianosättning af Karl Valentin.
Klaver utdrag med text.
Hallén Andreas: Ett juloratorium,
ord af Annie Quiding, för soli,
kör och orkester. Arrangement
af tonsättaren.
Båda dessa verk utfördes här senast
å den stora musikfestens första dag,
sisl. 31 maj. Berwalds intressanta
symfoni består af fyra delar: Allegro
fuoooso, ett kort Adagio, hvarpå följer
ett längre Scherzo och slutligen Finale
Presto. Den fyrhändiga sättningen är
I omsorgsfull och lättspelt.
Till oratoriets religiöst poetiska text
har Hallén satt en vacker,
stämningsfull tnusik, som vid utförandet i våras
vann mycket bifall. Första
afdelnin-gen af oratoriet innehåller: n:o 1.
Introduktion och kör; 2. Recitativ och
kör; 3. Tenorsolo med kör och orgel;
4. Solo med kör (Recitativ och koralen
»En jungfru födde ett barn i dag»)
omvexlande. Andra afdelningen: n:o
5. Sopransolo och kör; 6. Tenorsolo med
manskör; 7. Sopranaria; 8. Dubbelkör.
Sista numret upprepar oratoriets
början: »Jubla och gläd dig, du
mänsklighet», hvarpå följer koralen »Var
hel-sad sköna morgonstund», sjungen af
2:a kören, öfver hvilken den l:a rör
sig figurerad i likhet med
ackompanjemanget. Oratoriet börjar och slutar
med korta instrumentala för- och
efterspel. Tonsättaren har tillegnat verket
minnet af sin fader, hvilken var prest
i Göteborg.
Litteratur.
Efter senaste anmälan af Red.
tillsända utländska musiktidskrifter ha vi
nu att anföra innehållet i följande:
Finsk Musikrevy. N:o 9—10 Carl
Goldmark, af A. Czerna —
Enhetspar-tituret. Rob. Schumann: Ouvert. zu
»Manfred». Herausgegeben von H.
Stephani, af K. Harder — Finska teaterns
grundläggare Kaarlo Bergbom, af E.
Nervänder — Sonata appassionata
(poem) af S. W. — Musikens härkomst
och uppgift af Herbert Spencer (slut)
— En ny opera af F. Dræseke —
Sångens ställning i skolan — Sången
föremål för högre arbetarundervisning af
O. A — n — Brage —
Musikanmälningar — Notiser. — N:o 11—12:
Sången i skolan, af O. Andersson —
Natur och musik (efter K. Grunsky)
— Till kammarmusikens historia, af
H. Pudor — Suomen Laulu —
Musik-lif i Köpenhamn (vintern 1905 — 06)
af K. Harder — Kritik — Notiser —
N:o 13—14: Rob. Schumann, den tyske
romantikern af E. v. Komorzynski —
Erinringar från Bayreuth (1876) af
prof. R. Faltin — Musikens och
sångens betydelse för den andliga
utvecklingen — Utöfvar musiken inflytande
på moralen? — Musikbref från
Budapest — Erinringar från Suomen
Lau-lus sångarfärd, af O. W. —
Litteraturanmälningar — Ur utlandets
musikpress — Notiser.
Zeitschrift d. Internationalen
Musikgesellschaft. Heft. 9 innehåller: A.
Koczirz (Wien): Bemerkungen zur
Gi-tarristik — D. F. Tovey (London):
The vitaly of Artistic Counterpoint —
4. Leichtentritt (Berlin): Aufführungen
älterer Musik in Berlin — Joh. Wolf
(Berlin): Die Berliner Musik-
Fachausstellung — Musikberichte etc; — Heft.
10: F. Ludwig (Strassburg): Victor Le-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
