Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Småland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småland
1091
landssocknarna når blott 4—8 °/o. Ännu
magrare äro emellertid gränsbygderna mellan
Kron. och Kalm. län i Uppvidinge härad.
Här finns höglandets minst odlade bygd, och
flera socknar ha blott 3—6 %> åker. Även
gränsområdena till Skåne och Blekinge äro
magra, och odlingsöarna ligga glest i skogen.
Den inre delen av Småland karakteriseras
av småbruken. I Kron. län faller mer än
2/3, och i Jönk. län hälften av åkerarealen på
de små jordbruken om högst 10 har. Kalm.
län har större gårdar, och där omfatta
småbruken ej mycket mer än 1/4 av åkerjorden,
medan storgårdarna över 50 har hava
nära 1/5.
Ungefär hälften av Smålands åkerjord
användes till sädesodling. Skillnaden mellan
de olika områdena ifråga om odlingen av
säd till mogen skörd är ej påfallande stor.
Däremot skiljer sig Kalmarslätten — det
nederbördsfattiga och solrika kustområdet i
sydöst — från det övriga Småland genom sin
starka veteodling (9—10 °/o av åkerytan), sin
betydande rågodling (14—15 %>) och sin
relativt låga havreodling (17—18 °/o). I fråga
om åkerbrukets karaktär har Kalmarslätten
sin plats mellan Öland med dess extrema
råg-och kornodling samt det vall- och
havreodlande inre höglandet. På de högre platåerna
av sydsvenska höglandet odlas över huvud
ej vete. I Kron. län, där veteodlingen år
1927 omfattade blott 2,4 °/o av åkern (i Jönk.
län 3,1 ®/o), sås mer vårvete än höstvete.
Havren dominerar i de nederbördsrika
centrala och västra delarna av höglandet och
odlas där på nära tredjedelen av
åkerarealen (Jönk. län 32,4 °/o, Kron. län 31,9 °/o
år 1927). Och något större yta intas av
vallen (i de nämnda länen resp. 36,3 och 34,7
0/o). Bådas andel minskas inom den torra
kuststräckan vid Kalmarsund, där i sydöst
också drives något sockerbetsodling. De
vidsträckta hagmarkerna och ängsmarkerna ge
gott bete, och i förhållande till åker är
nötkreatursstocken stor. Då småbruken domi-
Foto H. Nelson.
Småland. Äppelträd och stuga N om Värnamo.
nera på sydsvenska höglandet och dessa i
regel måste baseras på mjölkhushållning och
kreatursuppfödning, blir även av denna
grund boskapsskötseln betydande, medan
brödsädesproduktionen ej räcker till. Jönk.
län beräknas sålunda ha en brist på 18
o/o i täckandet av sitt eget behov av
brödsäd. Kalmarslätten har däremot
överskott. Smålands betydande nötkreatursstam
kan emellertid ej genomgående vara av hög
kvalité — därtill är ofta utfodringen för
mager i de kargare platåområdena. Medan
Kalm. län är ett av Sveriges viktigaste
mejeriområden, torde Kron. län uppvisa
den lägsta mjölkmängden pr ko i
Sydsverige. Men den småländske småbrukaren
har gott rykte för hård arbetsamhet och
nyodlingarna, särskilt i Jönk. län, där
Svenska Mosskulturföreningens eggande
föredöme verkat uppryckande, försiggå med
för svenska förhållanden ganska god fart.
Ingenstans i vårt land begagnas
torvmossarna, speciellt för tillverkning av torvströ, i
så stor utsträckning som där.
Småland var förr stutarnas och oxarnas
land. Ungnötsuppfödning för slakt är
fortfarande viktig. Men oxarnas tid som
dragare är ute, och om även Småland har
2/5 av Sveriges 20 000 oxar — särskilt i
norra delen av Kalm. län — är det dock
blott någon enstaka socken, där de ej äro i
hopplös minoritet i förhållande till hästarna.
Vid Östersjökusten kommer fisket som en
hjälp till jordbruket och vid en del fisklägen
drives det av tillsammans ett tusen
yrkesfiskare. Det är ingen obetydlig fiskeflotta Småland
har, c:a 3 000 båtar, varav 1/5 utrustade med
motor. Med ett fångstvärde av något över
2 milj. kr. kommer Smålandskusten, om
också på långt avstånd, närmast Göteb. o. Bohus
län. Fisklägena äro små och vitt spridda efter
den långa kusten norr om Kalmar. Till de
största höra Runnö och Vållö,
Timmernab-ben m. fi. Viktigaste fångst är av ål,
därnäst gädda, strömming och torsk.
Än i dag beräknas halva Smålands
befolkning få sin utkomst av jordbruket — något
mindre i det industristarka Jönk. län, men
något mer i det övriga Småland.
Likväl har utvecklingen gått till en allt
starkare industrialisering. Smålandsnaturen ger
inte uppehället utan hårt arbete, och den
tvingar sin utnyttjare till arbetsamhet och
fintlighet. Smålänningens förmåga att reda sig
under små omständigheter har blivit ett
ordspråk. Har han ej kunnat slå sig fram i
hemlandskapet, har det blivit därutanför. Han
har varit en känd säsongarbetare utanför
Smålands gränser. Oeh Amerika har tagit
sin våldsamma tribut av unga krafter från
de överfyllda småländska stugorna. Under
1880-talet utvandrade över 60 000
smålänningar, under var och en av de två följande
decennierna 30 000 à 35 000 och även om
sedan dess emigrationen dämpats, innebär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
