- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
476

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alltid torde förblifva det, skulle gå i fullbordan,1 så böra vi
ej heller då misströsta om upplysningens förmåga att förutse
och förekomma faran. En liten stats innevånare kunna
blifva sybariter, helst om träldomen, såsom hos de gamle,
sätter de fria utur nödvändighet att arbeta. I ett stort land,
der alla äro fria, skall arbetet hos mängden bibehalla en
viss kroppsstyrka och härdighet. Utvägar gifvas att äfven
under fredslugnet hos ett folk underhålla en militärisk anda.
Ehuru ingen entusiasm kan vara beständig, så kan en jemn
kärlek till fäderneslandet, frihet och sjelfständighet
underhållas. Genom alla dessa medel och en rätt
samhällsordning bör veklighet och feghet kunna förebyggas. Vi kunna
vara försäkrade, att upplysning bidrager till samhällens
bestånd äfvensom till deras lycksalighet.

Men om allt det jag sagt till upplysningens fördel
med-gifves, skola likväl dessa inkast göras: kan icke
upplysningen blifva skadlig? Behöfvas icke fördomar, åtminstone hos
den lägre hopen? Ar det möjligt att upplysa en hel
allmänhet? Egentligen höra dessa frågor till den del af min
afhandling, som ännu återstår, och i densamma ämnar jag
dem utreda; men de äro för betydliga att icke äfven här
vidröras. Ännu såg man aldrig i dödligheten något godt,
som icke kunnat medföra olägenheter, ännu intet, som
men-niskorna icke kunnat missbruka. De som säga, att en yttrad
tanke, en samling af ord, en skrift aldrig kunna blifva ett
brott, säga en orimlighet, som blott af de oförståndige kan
tros och upprepas. Ettdera kunna meningar och skrifter
uträtta intet, eller kunna de uträtta både ondt och godt.
Ettdera tjenar upplysning till intet, eller kunna falska begrepp,
en ofullkomlig upplysning, kringspridda bland en allmänhet,
göra skada. Då frågan är om upplysning, behöfver jag icke
tala om det falska. Om det framställes såsom en mening
med köld och med bevis, äro bevis och vederläggning det
säkraste medel att betaga all skadlig verkan. Utsås det
såsom frön till jäsningar för att reta en allmänhet till hat
och bitterhet, till olydnad och samfundsbandets brytande,
sakna regeringar, som äro kloka och allvarsamma, aldrig
medel att förekomma det onda, att straffa förbrytaren och
hålla menigheten i stillhet. Lyckligtvis är det sällan
menigheten, som reser sig sjelf. Hvad begrepp den ock hyser,
blir den gerna stilla, till dess tillfälle yppas genom regeringars
svaghet eller äregiriga menniskors anläggningar. En klok

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free