Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som menniskones son till himlen återvände
Och sjönk i fadrens sköt af vällusten, han kände.
Se! i sin högra hand det helga kors han bär.
Med domens tordönssvärd den andra väpnad är.
I barn från Betlehem! Er herdes röst er kallar.
Det stjernbeströdda släp, som af hans mantel svallar,
Uppbäras skall af er, o afundsvärda lott!
Af er, som för en Gud ert blod utgjuta fått.
Och himlen lemnas tom, och alla helgon ljunga
I dammet af hans vagn, att evigheten sjunga.
Af David förde an, de sina harpor la.
Kör.
Halleluja!
En kör.
Sjungom hans ära, hvars arm sig utsträcker
Öfver det hela, som varder och är;
Som ur sitt sköt tiga verldar uppväcker,
Då med sin blick han de gamla förtär!
Sjungen hans ära, framljungande himlar!
Och clu, o evighet! prisa hans namn.
Prisa hans under, o, jord! när du vimlar.
I intets famn. — —
En kö r.
Vid t i evighetens haf
Lifvets segerhjelte svallar.
Se! han öppnar dödens gr af.
Hör! hans röst i kaos skallar.
Rykande vid, skaparns fot,
Ren i domens lågor brunnit
Jordens likbeströdda klot,
Der hans blod för menskor runnit.
K ö r.
Ha lleluja!
En kör.
Skulle väl, o skapare!
De åt kaos
återlemnasf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
