Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK ELLER STORSVENSK PATRIOTISM ? I 5
kunna äfven andra lämna än de hvilka burit lysande
namn; sådana spår lämnar hvarje man eller kvinna,
hvilken inom sin lilla krets, i sin obemärkta gärning,
förverkligar frihet, rättrådighet och skönhet. Finnes
det icke inom ett land en flock af, ur världslig
synpunkt, galen ungdom, hvars ädla ärelystnad är att
lämna en ljusning kvar efter sin tillvaro, då har det
landet inom den kulturperioden »förlorat sin vår».
Det finnes nu som alltid inom svenska folket två
slags ungdom. Det, som ger 1890-talet dess säregna
karakter, är att det ena slaget varit det öfvervägande,
nämligen det gammalkloka, det inför
sakförhållandena resignerade, det gent emot allt bestående
plikttrogna slaget.
Pliktbegreppet blir nämligen i en sådan generation
hvad m:me Stael kallat det: »medelmåttans
angreppsvapen, af hvilket den i sin medelmåtta själfbelåtne
begagnar sig för att tvinga talenten till tystnad och
göra sig fri från entusiasmen, geniet, kort sagdt: från
alla sina naturliga fiender».
Den lefvande pliktkänslan —■ det vill säga den
individuella, icke den konventionella — behöfver
däremot entusiasmen, bland annat för att bära alla de
arbetsbördor som måste lyftas, innan man når fram
till det oberoende hvilket möjliggör att man kan
förverkliga sina entusiastiska impulser. Men den
konventionella pliktkänslan är däremot alldeles ostörd af alla
impulser. Den lefver af och i det varande. Det varande
kan just nu kännetecknas sålunda: att de, som
slutat studierna, ägna sig åt att bilda bolag, och de,
som ännu ej studerat slut, arbeta i hoppet att en
gång själfva bli bolagsbildare! Bredvid penningväldet
har den politiska reaktionen utbredt sig som
protektionism och militarism. En servil rojalism, en
andligt ytlig och världsligt nyttig kristlighet, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
