Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af dessa äro ingalunda talrika”. Den i det föregående anförda siffran
(40,000) på blott 1868 fångade individer af en art, haakjseringen, talar
just ej för riktigheten af ett sådant påstående, och äfven med
förbiseende af detta faktuin torde för närvarande ingen hafva lust att fasthålla
anförda yttrande. Numera har nemligen artantalet blifvit höjdt till minst
24 *) vid Spetsbergens och Beeren Eilands stränder förekommande.
Och ej nog härmed. Af flera har individernas antal visat sig vara högst
betydligt, och framför allt gäller detta torsk, kolja och hälleflundra, hvilka
vid Beeren Eiland uppträda i en sådan mängd, att deras fångst säkerligen
skulle kunna gifva anledning till en lönande handtering. Liksom vid
Finmarkens kuster synes nemligen torsken der vissa tider på året samlas
till ordentliga ”Torskebjerg” Så länge emellertid fisket i Finmarken och
Lofodden ger landets befolkning mer än tillräcklig sysselsättning, kommer
förmodligen all denna rikedom att förblifva obegagnad, men de tider
torde framdeles komma, då det är godt att veta, hvar den finnes. Att
deremot vid Spetsbergens kuster något dvlikt fiske med större framgång
kan bedrifvas, svnes föga troligt; åtminstone är det ännu ej bevisadt.
Skola vi nu böija att tala om alla de olika slag af kräftor, krabbor,
snäckor, musslor, sjöstjemor, ringmaskar o. s. v., hvaraf hafvet hvimlar?
Vi frukta, att om vi det gjorde, skulle våra läsare blifva allt annat än
belåtna. Vi åtnöja oss derföre med att anmärka, att af dessa blifvit hemförda
så väldiga massor, att vårt riksmuseum utan gensiigelse kan göra anspråk på
att ega den på arktiska former rikaste samling i verlden, hvilken enhvar,
som vill arbeta på detta fält, knappast kan underlåta att anlita. Dertill vilja
vi lägga, att de delar deraf, som man hunnit närmare granska, ej blott
visat sig innehålla en mängd märkvärdiga, hittills obekanta former, utan
ock gifvit flera yngre forskare ett rikt material, på grund af hvilket de
kunnat mer eller mindre fullständigt omgestalta kännedomen om vissa
C C
djurgrupper och derigenom förskafta sig sjelfva ett akt#dt namn inom
vetenskapen. Men detta material har ej kunnat förvärfvas utan mödor
och besvär! Ingen, som ej sjelf försökt det, vet, hvilken jemflit,
uthållighet och sjelfförsakelse det fordras för att dagen om syssla med och i det
iskalla vattnet, ilen tack vare dessa egenskaper fullstoppades de med-
*) Af dessa anmärktes, om vi ej misstaga oss. 2 under första. 8 under andra, 3 under
tredje och åtminstone 1 (en Atpidophorux) under fjerde svenska expeditionen. Lägga
vi härtill, att en af Lovén och 3 af dansken Kröyer (deltagare i Uaimards resa
1838) anträffats, sa återstå ej många arter, som af icke-Skandinaver här
upptäckts. En af dessa är f. ö. ytterst osäker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
